![Sample our Humanities journals, sign in here to start your FREE access for 14 days]({"type":"image" , "src" : "/sda/5939/TOC-Subject-Sample-2021-Humanities.jpg"})
Summary
The article examines the reception and interpretation of the ‘death of ideology’ thesis in Sweden. The thesis was launched by the political scientist Herbert Tingsten in several works, and generated much attention and debate in the 1960s. The main opponents of the idea saw it as a liberal utopia, and also as an attack on Swedish social democracy. It is largely this interpretation that has gone down in history. This article seeks to demonstrate that Tingsten's idea can be given another interpretation and a quite different significance if it is set in the context of the period when it was first conceived, namely in the 1940s. According to this argument, the idea that ideological clashes were being given less and less weight implied not so much an attack on social democracy, but on the contrary heralded a new emphasis on the importance of social engineering and on the use of social science as vehicle for societal reform. Thus, instead of being seen as a liberal utopia, the so-called ‘death of ideology’ in Sweden can be seen as much more compatible with the socialist ends that were influential in mid-twentieth-century Sweden. These are, this article maintains, the true background against which Tingsten's analysis must be understood.
Notes
1Herbert Tingsten, Från idéer till idyll. Den lyckliga demokratien (Stockholm, 1966). All translations are my own.
2Joseph LaPalombara, ‘Decline of Ideology: A Dissent and an Interpretation’, American Political Science Review, 1 (1966), 7–8.
3Herbert Tingsten, Den svenska socialdemokratiens idéutveckling (Stockholm, 1941).
4Herbert Tingsten, ‘Några framtidslinjer’, Tiden, 33 (1941), 286.
5Tingsten, Den svenska socialdemokratiens.
6Yvonne Hirdman, Att lägga livet tillrätta: studier i svensk folkhemspolitik (Stockholm, 1989), 88–89.
7Tingsten, Från idéer till idyll, part III.
8Tingsten, Från idéer till idyll, 11–12.
9Tingsten, Från idéer till idyll, 14–18.
10Tingsten, Från idéer till idyll, 20–23.
11Kurt Samuelsson, Är ideologierna döda? (Stockholm, 1966). Regarding how Samuelsson was recruited to DN, the information comes from a letter from Eivor Samuelsson, widow of Kurt Samuelsson, written to me, dated 20 February 2008.
12Leif Lewin, Planhushållningsdebatten (Stockholm, 1967).
13Herbert Tingsten, Strid kring idyllen (Stockholm, 1966).
14See for example Ernst Wigforss, cited in Tingsten, Strid kring idyllen, 12–13.
15Leif Lewin, Planhushållningsdebatten, chapter VI. Lewin thoroughly discusses the post-war internal and external criticism against Swedish social democracy. For a summary of the scientific discussion of the ideological crisis of social democracy in Sweden, see Jenny Andersson, ‘Mellan tillväxt och trygghet. Idéer om produktiv socialpolitik I socialdemokratisk socialpolitisk ideologi under efterkrigstiden’, Acta Universitatis Upsaliensis: Uppsala Studies in Economic History, 67 (2003).
16Herbert Tingsten, ‘De politiska ideologierna i vetenskaplig debatt’, in Strid kring idyllen, 7–8.
17Samuelsson, Är ideologierna döda?, 227.
18Samuelsson, Är ideologierna döda?, 63–74.
19Leif Lewin, Planhushållningsdebatten, 507–08.
20Lewin, Planhushållningsdebatten, 517–22.
21Samuelsson, Är ideologierna döda?, 197.
22Samuelsson, Är ideologierna döda?, 179–80.
23Samuelsson, Är ideologierna döda?, 186–96, 228.
24Lewin, Planhushållningsdebatten, 520.
25Lewin, Planhushållningsdebatten, 508–09.
26Ernst Wigforss, cited in Tingsten, Strid kring idyllen, 12–13.
27Samuelsson, Är ideologierna döda?, 235.
28The so-called Saltsjöbaden spirit refers to the Saltsjöbaden agreement between the Swedish parties of the labour market, signed in 1938. The agreement was a truce of sorts, stating forms of cooperation for the parties of the labour market. Saltsjöbaden sprit has come to refer to a spirit of cooperation and respect, as well as a willingness to compromise. See Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia (Stockholm, 1996), 447–48.
29Göran Ahrne, Den irriterade medborgaren: en undersökning om erfarenheter och upplevelser av byråkrati (Stockholm, 1985).
30Samuelsson, Är ideologierna döda?, 230–31.
31Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, 457.
32Andersson, ‘Mellan tillväxt och trygghet’, 36–38.
33Anders L. Johansson, ‘Manuscript to Part II of the Biography of the Swedish Minister of the Exchequer Gunnar Sträng’. (In my possession).
34Tingsten uses the word himself in his autobiography, but within quotation marks. See Herbert Tingsten, Mitt liv. Mellan trettio och femtio (Stockholm, 1962), 238.
35The hegemonic position of Swedish social democracy can be attributed to—amongst other things—its long period as the party of government. It was in power from 1932 to 1976—except during 1939 to 1945, when Sweden was ruled by a coalition government that included all parties except the communist party.
36For a short summary of the development of Swedish welfare institutions in the post-war period, see Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, 459–60.
37Ylva Hasselberg, Industrisamhällets förkunnare. Eli Heckscher, Arthur Montgomery, Bertil Boëthius och svensk ekonomisk historia 1920-1950 (Hedemora, 2007), 56–70, 320.
38In 1936, one of the leaders of this group, Bertil Ohlin, who was a professor in economics at the Stockholm School of Business Administration, published an article in Economic Journal proclaiming the existence of ‘The Stockholm Theory’. The supporters of this theory that were mentioned in the article were Dag Hammarskjöld, Alf Johansson, Erik Lindahl, Erik Lundberg, Gunnar Myrdal, Ingvar Svennilson and Ohlin himself. See Bertil Ohlin, Bertil Ohlins memoarer. Ung man blir politiker (Stockholm, 1972), 162–71.
39Eskil Wadensjö, ‘The Committee of Unemployment and the Stockholm School’, in The Stockholm School of Economics Revisited, edited by Lars Jonung (Cambridge, 1991).
40Gunnar Myrdal, ‘Appendix: Efterskrift till Value in Social Theory, 1958’, in Vetenskap och politik i nationalekonomin (Stockholm, 1972), 284.
41Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, 403; Lennart Schön, En modern svensk ekonomisk historia. Tillväxt och omvandling under två sekel (Stockholm, 2000), 349.
42Schön, En modern svensk ekonomisk historia, 353–54.
43Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, 402.
44Tingsten, Mitt liv. Mellan trettio och femtio, 173–75.
45Gunnar Myrdal and Herbert Tingsten, Samhällskrisen och socialvetenskaperna. Två installationsföreläsningar (Stockholm, 1935).
46Kazimierz Musial, Roots of the Scandinavian Model: Images of Progress in the Era of Modernisation (Baden-Baden, 2002), 81, 165–224.
47Musial, Roots of the Scandinavian Model, 105.
48Hirdman, Att lägga livet tillrätta.
49Hirdman, Att lägga livet tillrätta; Maija Runcis, Steriliseringar i folkhemmet (Stockholm, 1998).
50The role of the Myrdals in the rationalisation and expertisation of Swedish society has previously been discussed by Ron Eyerman, ‘Rationalizing Intellectuals: Sweden in the 1930s and 1940s’, Theory and Society, 14 (1985), 777–807.
51Alva Myrdal and Gunnar Myrdal, Kris i befolkningsfrågan (Stockholm, 1934).
52Heckscher however also used the term ‘neo-mercantilism (nymerkantilism)’ in a wider sense, meaning more or less ‘economic planning’. See Eli Heckscher, ‘Gammal och ny merkantilism’, in Till Axel Gjöres på sextioårsdagen den 11 november 1949 (Stockholm, 1949).
53Hasselberg, Industrisamhällets förkunnare, 81–86.
54Hirdman, Att lägga livet tillrätta, 128–58.
58Myrdal, ‘Installationsföreläsning den 31 mars 1934’, in Myrdal and Tingsten, Samhällskrisen och socialvetenskaperna, 25.
55Hirdman, Att lägga livet tillrätta, 11.
56Lewin, Planhushållningsdebatten.
57Gunnar Myrdal, ‘Installationsföreläsning den 31 mars 1934’, in Myrdal and Tingsten, Samhällskrisen och socialvetenskaperna, 24–34.
59Regarding the rationalisation movement in Sweden, see Hans De Geer, Job Studies and Industrial Relations: Ideas about Efficiency and Relations between the Parties of the Labour Market in Sweden 1920–1950, (Stockholm, 1982); Karl Molin, ‘Den moderne patriarken. Om arbetsledarna och samhällsomvandlingen 1905–1935’, Stockholm Studies in History, 56 (1998); Tomas Matti, ‘Professionella patriarker. Svenska storföretagsledares ideal, praktik och professionaliseringsprocess 1910–1945’, Uppsala Studies in Economic History, 75 (2006).
60Myrdal, ‘Installationsföreläsning den 31 mars 1934’, in Myrdal and Tingsten, Samhällskrisen och socialvetenskaperna, 28–29.
61Myrdal, ‘Installationsföreläsning den 31 mars 1934’, in Myrdal and Tingsten, Samhällskrisen och socialvetenskaperna, 32.
62Myrdal, Vetenskap och politik, 254–55.
63Myrdal, Vetenskap och politik, 251–52.
64Myrdal, Vetenskap och politik, 25–51.
65Myrdal, ‘Installationsföreläsning den 31 mars 1934’, in Myrdal and Tingsten, Samhällskrisen och socialvetenskaperna, 10.
66Myrdal, ‘Installationsföreläsning den 31 mars 1934’, in Myrdal and Tingsten, Samhällskrisen och socialvetenskaperna, 39.
67Myrdal, ‘Installationsföreläsning den 31 mars 1934’, in Myrdal and Tingsten, Samhällskrisen och socialvetenskaperna, 11.
68Hirdman, Att lägga livet tillrätta, 12.
69For a discussion of the use of ‘tradition’ in the work of the Myrdals, see Eyerman, ‘Rationalizing Intellectuals’, 791–793.
70Hirdman, Att lägga livet tillrätta, 197–203.
71Per Lundin, Bilsamhället: ideologi, expertis och regelskapande i efterkrigstidens Sverige (Stockholm, 2008), 52–54.
72Hirdman, Att lägga livet tillrätta, 98.
73Hasselberg, Industrisamhällets förkunnare, 80–91.
74Eyerman, ‘Rationalizing Intellectuals’, 777–807.
75Ulf Zander, Fornstora dagar, moderna tider. Bruk av och debatter om svensk historia från sekelskifte till sekelskifte (Lund, 2001).
76Rolf Torstendahl, ‘Källkritik och vetenskapssyn i svensk historisk forskning 1820-1920’, Studia historica Upsaliensia, 15 (1964).
77Håkan Gunneriusson, ‘Det historiska fältet. Svensk historievetenskap från1920-tal till 1957’, Studia historica Upsaliensia, 204 (2002).
78Tingsten, Mitt liv. Mellan trettio och femtio, 152–57.
79Hirdman, Att lägga livet tillrätta, 220.
80Mats Larsson, ‘Staten, finansmarknaden och Stadshypotek’, in Hans Sjögren, Mats Bladh, Per Eriksson and Mats Larsson, I takt och otakt med tiden. Stadshypotek mellan marknad och politik, edited by Hans Sjögren (Stockholm, 2002), 121–25.
81Mats Larsson, Staten och kapitalet. Det svenska finansiella systemet under1900-talet (Stockholm, 1998), 144–48; Larsson, ‘Staten, finansmarknaden och Stadshypotek’; Carina Gråbacke, ‘Arbetarrörelsen och företagsledning’, in ‘Bäste broder!’ Nätverk, entreprenörskap och innovation i svenskt näringsliv, edited by Ylva Hasselberg and Tom Petersson (Hedemora, 2006), 180–208.
82Tingsten, Strid kring idyllen, 22–34.
83Agneta Hugemark, Den fängslande marknaden. Ekonomiska experter om välfärdsstaten, (Lund, 1994).