The technoscientists: a Swedish construction of basic research in World War II

Abstract

The paper examines a group of engineers and scientists in Sweden in the 1930s and 1940s that worked to gain political support for what they called ‘technoscientific research’. Following their own terminology and the ideas of close relations between engineers, scientists, industries, and politics it implied, I call these actors ‘technoscientists’. Critical to their approach was the strategical use of the concept of ‘basic research’, constructed by the technoscientists to associate knowledge production with economic development and demarcate an area of responsibility for public support of industrial research. The technoscientists promoted this strategy by linking basic research to the technical exigencies caused by World War II and by integrating it with politics of welfare, defense, and trade. The technoscientists were thus important political reformers that laid the foundations of public support of science and technology before the 1950s and 1960s when science policy emerged as an institutionalized political practice in Sweden.

Keywords:

• Basic research
• applied research
• technoscience
• industrial research institutes
• science policy
• Sweden
• World War II

Acknowledgements

The study was initiated during my doctoral studies within the research project “Research institutes in Swedish innovation systems” at the Division of History of Science, Technology and Environment at The Royal Institute of Technology. The great help and inspiration of my supervisors Sverker Sörlin and Katarina Larsen has been decisive for this work. Earlier versions of the paper has been presented at the 2011 meeting of the British Society for the History of Science and at the Centre for the History of Science, Technology and medicine at the University of Manchester in 2012. I am thankful for the rewarding comments I received and the fruitful discussions we had on the paper on these occasions. Special thanks to Sabine Clarke, Jane Calvert and Robert Bud who have generously commented on the text. During my postdoc years at the Centre for Studies of Science and Technology and the Department of Economic History at Uppsala University I have developed a new narrative of the study much thanks to my colleagues there.

Notes

1. Prop. 1959:105, 39. Original quote: “Forskningen är den mest dynamiska kraften i samhällsutvecklingen.”

2. See e.g. Haraway, “Situated knowledges”; Latour, Science in Action.

3. E.g. Pickstone, Ways of Knowing, chap. 7.

4. E.g. Stokes, Pasteur’s Quadrant, chap. 2. Note that the distincion between ‘basic’ and ‘applied’ signifies the post-war discourse of science policy, not necessarily research in practice. See: Mirowski and Sent, “Introduction,” 22.

5. Latour, We Have Never Been Modern, 10–12.

6. Kline argues that scientists within academy and industry used the flexibility of ‘applied science’ to receive funding and gain social status from diverging groups and argues that engineers were active in the construction of technology as applied science. See: Kline, “Constructing ‘Technology’ as ‘Applied Science’,” 220–221. Calvert shows in a study of the understanding of ‘basic research’ among scientists and policymakers that the concept has a floating definition but nevertheless fulfils at least two general purposes: Scientists may frame their activities as ‘basic’ to protect themselves from demands on application of their research whereas policymakers could use the concept to detach themselves from claims that their funding should have clear positive consequences on economy and society. See: Calvert, “What’s Special about Basic Research?” Clarke shows in a study of the British Department of Scientific and Industrial Research (DSIR) that the term fundamental research worked to bridge interests of both scientists and industrialists. See: Clarke, “Pure Science with a Practical Aim.” Pielke shows that ‘basic research’ in U.S. referred to applied modes of knowledge production and that the concept emerged in political discourses in the 1920s, much later than previous studies has assumed. See: Pielke, “Basic Research as a Political Symbol.” Schauz compares the use of ‘basic research’ in Germany and the U.S. and argues that the concept carried a utilitarian meaning before World War II but was ‘purified’ and associated with disinterested science in the post-war era. See: Schauz, “What is Basic Research?” Bud tracks ‘applied science’ to Britain in the nineteenth century when it gained is common meaning through an amalgamation of the German angewandte Wissenschaft, the English practical science and the French science applique’e aux arts. Importantly, applied science as a concept became associated with engineering and industrialization and was generated when universities were reorganized and split into practical and theoretical bodies. See Bud, “Applied Science”; Bud, “Applied Science in Nineteenth-Century Britain.”

7. For ‘boundary concepts,’ see: Löwy, “The Strength of Loose Concepts.” For boundary-work, see: Gieryn, Cultural Boundaries of Science.

8. De Geer, “C O Gustaf (Gösta) Malm.”

9. Svedberg, Forskning och industri, IV–V. Original quote: “Att uppvisa forskningens nödvändighet för det materiella framåtskridandet har varit avsikten.”

10. Nordenson, “Några synpunkter på näringslivets strukturrationalisering”; Velander, “Harald Nordenson och forskningen”; Widmalm, “Ett vetenskapligt nätverk,” 160–164; Nordenson, Einsteins relativitetsteori och den fysikaliska verkligheten. For associationalism see e.g. Kaufman, “Three Views on Associationalism in 19th-Century America.”

11. Ljungberg, Edy Velander och Ingenjörsvetenskapsakademien, 45–46, 56–57.

12. Harnesk, Vem är vem, 1344.

13. Sundin, Ingenjörsvetenskapens tidevarv, 108–113.

14. For the role of Enström, see: Brissman, Mellan nation och omvärld, 217–223.

15. Kahlson, Vetenskaplig forskning som nationalekonomisk investering, 30.

16. For ‘hybrid intellectuals,’ see: Hård and Jamison, Hubris and Hybrids, 100, 104–108.

17. SOU 1942:6, 102. Original quote: “Den tekniskt-vetenskapliga forskningen har numera erhållit en så dominerande betydelse för det moderna samhällets näringsliv, att varje näringsgren för sin utveckling är beroende av forskningen inom sitt område.”

18. Widmalm, “The Svedberg and the Boundary Between Science and Industry.”

19. Lundin and Stenlås, “The Reform Technocrats,” 141–143.

20. Hecht, The Radiance of France; Latour, The Pasteurization of France.

21. For imaginaries, see: Jasanoff and Kim, “Containing the Atom.”

22. Malm brings this up in his memoirs: Malm, I min krafts dagar, 246.

23. Studies of the Malm Committee and its role in the emergence of the research system in Sweden are found in: Stevrin, Den samhällsstyrda forskningen; Weinberger, Nätverksentreprenören; Nybom, “The Socialization of Science”; Björck, Staten, Chalmers och vetenskapen; Widmalm, “Ett vetenskapligt nätverk”; Widmalm, “The Svedberg and the Boundary Between Science and Industry”; Widmalm, “Forskning och industri under andra världskriget”; Pettersson, Handslaget.

24. Pettersson, Handslaget, 51–52, 150–156.

25. See: Miller, “Hybrid Management”; Gulbrandsen, “Research Institutes as Hybrid Organizations.”

26. Svedberg, Forskning och industri, IV. Original quote: “Kravet på statliga forskningsinstitut måste framhållas som oavvisligt. Universiteten och de tekniska högskolorna, som främst äro undervisningsanstalter, kunna icke längre fylla denna mission.”

27. Sundin, Ingenjörsvetenskapens tidevarv, 98–105.

28. Härlin, Forskningsinstitut och forskare vid IVA. Quote from Sundin, Ingenjörsvetenskapens tidevarv, 21.

29. Sundin, Ingenjörsvetenskapens tidevarv, 98–100, 188–191; Bosaeus, Utveckling av produktion och teknik i svensk massaindustri, 76–77; SOU 1943:16, 15.

30. Bosaeu, Utveckling av produktion och teknik i svensk massaindustri, 79; SOU 1942:12, 17.

31. SOU 1943:11, 10–13.

32. SOU 1945:6, 35–37, 59.

33. State funding of industrial research was of course not an entirely new practice. For instance, it could be argued that the Royal Swedish Academy of Sciences from its creation in 1731 had produced industry-relevant, or at least productivity-oriented, knowledge. See: Kaiserfeld, “Why New Hybrid Organizations are Formed,” 178–180. Also, the industrial sprawl in Sweden in the early twentieth century witnessed different public projects on industry-oriented research. The state had supported industries through the National Testing Institute (Statens provningsanstalt) formed in 1920, and through IVA, which received a small amount of public funding. See: Sundin, Ingenjörsvetenskapens tidevarv, 127–129; SOU 1942:6, 26. Governmental authorities also collaborated directly with large industrial companies to develop technology of particular importance for society – long distance distribution of electricity from the hydropower resources in the north to urban areas in the south a key example. See: Fridlund, Den gemensamma utvecklingen.

34. Elzinga and Jamison, “Changing Policy Agendas in Science and Technology,” 580.

35. Svennilson and Waldenström, Till frågan om det industriella framåtskridandet i Sverige, 40.

36. Westerberg, “Den tekniska forskningen,” 200.

37. Weinberger, Nätverksentreprenören, 44.

38. Sundin, Ingenjörsvetenskapens tidevarv, 20.

39. Weinberger, Nätverksentreprenören, 54–60.

40. See Nybom, “Bernalism och forskningsorganisation”; Nybom, Kunskap, politik, samhälle, 65–104; Brissman, Mellan nation och omvärld, 283–319.

41. Pettersson, Handslaget, 44–51. The research station did however become the focal point of technoscientific progress in Sweden after the war when the country’s first nuclear reactor R1 was started there in 1954. See: Ljungberg, IVA:s försöksstation, 3.

42. Pettersson, Handslaget, 51–52, chap. 3.

43. SOU 1942:6, 9, 17, 36. Original quote: “De olika områdena korsa varandra och gå över i varandra utan klara gränser, och att söka framkonstruera och strikt uppehålla gränser, där det finns mera sammanhang än åtskillnad, torde medföra större olägenheter än fördelar.”

44. SOU 1942:12; SOU 1943:16.

45. Pettersson, Handslaget, 81–83.

46. E.g. SOU 1942:12, 41.

47. Svedberg, “Laboratoriebyggen,” 417.

48. SOU 1942:6, 9.

49. Westerberg, “Den tekniska forskningen,” 179–196.

50. Björck, Staten, Chalmers och vetenskapen, 447.

51. Ljungberg, “Edy Velander,” 118.

52. Weinberger, Nätverksentreprenören, 60.

53. Velander, “Den tekniskt-vetenskapliga forskningens organisation och finansiering i England”; Velander, “Åtgärder för att främja forskningens koordinering och finansiering.”

54. I have used a database for committee reports developed at Linköping University: http://www.ep.liu.se/databases/sou/.

55. Dagens Nyheter 5/5 1904; Svenska Dagbladet 21/10 1918; Dagens Nyheter 3/11 1921; Dagens Nyheter 10/9 1927; Svenska Dagbladet 16/9 1940.

56. Aftonbladet 29/1 1943; Svenska Dagbladet 29/1 1943.

57. Kahlson, Vetenskaplig forskning som nationalekonomisk investering, 30. Original quote: “Sjukdomen sitter i denna mellan nerver och muskler inkopplade apparat. Jag tror att det är en liknande sjukdom som hämmar kraftutvecklingen hos vår forskning.”

58. SOU 1942:12, 36. Original quote: “I första hand bör understrykas, att någon bestämd gräns icke kan och icke heller bör dragas mellan den grundläggande och tillämpade forskningen på området.”

59. Waldenström, “På skogsprodukternas område,” 208.

60. I should comment on the circumstance that Sweden was governed by a national unity government during the war, with representatives of all political parties except the communists and the national socialists. It is commonly recognized however that the Social Democrats maintained their momentum and political hegemony during the crisis.

61. E.g. Lewin, Planhushållningsdebatten, 99.

62. Benner, The Politics of Growth, 76.

63. It should be noticed that ‘folkhemmet’ is a multi-layered concept with an origin far beyond Hansson. See e.g. Björk, Folkhemsbyggare.

64. Lundvik (ed.), “Statsministerns middagstal,” 170–171.

65. E.g. Lewin, Planhushållningsdebatten, 171; Nybom, “The Socialization of Science,” 166.

66. Westerberg, “Den tekniska forskningen,” 197. Original quote: “Vore det sålunda otänkbart, att staten, förutom att den som hittills bekostar den tekniska undervisningen, presterade ökade anslag för forskning vid våra högskolor och dessutom med industrien delade kostnaderna för den allmänna tekniskt vetenskapliga forskningsverksamheten?”

67. Engberg, Demokratisk kulturpolitik, 30. Original quote: “[…] vi ha mycket att gottgöra och bättra i vad det gäller det allmännas, närmast statens insatser till stöd för den tekniska forskningen.”

68. Weinberger, Nätverksentreprenören, 57.

69. Wessblad, “Svenska teknologföreningens årsmöte”, 194. Original quote: “Det som synes mig vara det svåraste är att lösa samarbetet mellan staten och den enskilda verksamheten.”

70. SOU 1942:12, 41. Original quote: “Statens och industriens insatser böra i enlighet med ovan angivna principer fördelas så, att staten främst bidrager till upprätthållandet vid institutet av grundläggande forskning i viss omfattning under det att industrien i första hand svarar för administration och finansiering av den branschvis organiserade tillämpningsforskningen.”

71. Pettersson, “Mejeriforskningens separering.”

72. SOU 1944:45, 35.

73. Forskningsinstitutkommittén, Inrättande av ett institut för optisk forskning; Pettersson, Handslaget, 127–132.

74. Velander, “Staten och forskningen,” 47. Original quote: “Samhället skall i första hand svara för själva underlaget för forskningen, och jag vill erinra om den högre undervisningen, som helt bekostas av staten. Den tillämpade forskningen måste huvudsakligen industrin stå för.”

75. Bernal, The Social Function of Science, 172.

76. SOU 1943:11, 17.

77. Aftonbladet 21/4 1942, 18.

78. Friberg, Styre i kristid, 323–343.

79. “Den tekniska forskningen i Sverige,” Teknisk tidskrift: Allmänna avdelningen 72 (1942:46), 530. Original quote: “Aldrig har väl skogen så klart framstått som vår största nationella tillgång som nu i avspärrningens tider. Tack vare våra skogar och våra skogsindustrier ha vi kunnat få fram ersättningsprodukter för snart sagt alla varor, när andra tillgångar tryta. Skogen inte bara ger oss bostäder och värme, den kläder oss genom cellull och konstsilke, den föder oss både direkt med näringsjäst och sprit och kanske socker och indirekt genom cellulosafodret, som har räddat vår kreatursstam under nödåret 1941/1942. Den ger oss papper, tidningar och böcker, den ger oss tvål och såpa, den ger oss terpentin till färger och läcker och den ger oss motorsprit och tjäroljor för vårt försvar, jordbruk och fiske och smörjoljor för våra maskiner. Det där är ju en ganska god provkarta på vad vi redan ha fått och få ur våra skogar – och ändå finnas här oanade möjligheter till fortsatt utveckling.”

80. Enström, “U 235.” Original quote: “Det förra världskriget gav fart åt utvecklingen av motorismen, flyget och radion liksom av den syntetiska kemitekniken. […] man [kan] i alla händelser vara säker på att i en blivande fredsperiod forskningen och tekniken komma att få full sysselsättning med utvecklandet av de frön, som såtts och delvis spirat under krigets förutsättningar.”

81. This was emphasized particularly in the report on metals research: SOU 1943:16, 25–26.

82. SOU 1943:11, 18. Original quote: “[…] om de ledande kulturländerna vilja hävda sin produktion med bibehållande av sin höga levnadsstandard, böra de söka kompensera den extra belastning på produktionen, som de högre lönerna utgöra, med en längre driven rationalisering och med försprång på den tekniskt-vetenskapliga forskningens område.”

83. ‘Tragedy of waste’ refers to the American economist Stuart Chase’s work: Chase, The Tragedy of Waste.

84. Waldenström, Utvecklingslinjer inom svensk skogsindustri, 24–28.

85. Sundin, Ingenjörsvetenskapens tidevarv, 138.

86. SOU 1942:12, 32. Original quote: “Utredningen finner det vara uppenbart, att de resurser i fråga om apparatur, hjälpkrafter och driftmedel, som för närvarande stå till förfogande för ligninforskningen icke stå i någon proportion till dessa frågors utomordentliga betydelse för vårt land. Samtidigt vill utredningen emellertid understryka, att ligninfrågan är ett så allmänt, hela vår skogsindustri omfattande problem, och är av sådan vetenskaplig svårighetsgrad och ställd på så lång sikt, att det näppeligen kan begäras, att enskilda industriföretag vid sina laboratorier skola kunna eller vilja gå in därpå. Den synes utgöra ett gott exempel på ett problem, som främst måste angripas genom gemensamt understödd, institutionell forskning.”

87. Widmalm, “Forskning och industri under andra världskriget,” 71–73.

88. SOU 1942:12, 31.

89. SOU 1942:6, 102–103. Original quote: “Den senaste tidens tekniskt-vetenskapliga landvinningar i fråga om framställning av syntetiska material torde kunna nämnas som exempel på den revolution inom näringslivet och hela vår livsföring, som håller på att ske och vars fortsättning endast kan anas. De syntetiska materialen ha i många fall visat sig vara klart överlägsna motsvarande naturprodukter. Sålunda är den i Förenta staterna uppfunna silkeliknande syntetiska fibern “nylon’ både i fråga om utseende och framför allt hållfasthet avsevärt bättre än natursilket, och de i Tyskland och Förenta staterna funna olika slagen avkonstgjord kautschuk ha för ett flertal ändamål visat sig mera lämpade än naturkautschuken.”

90. Enström, “En lucka i Sveriges industriella utrustning.” Original quote. “Det är stenkol, brunkol, oljor och naturgas, som i väsentlig mån bära upp de utländska kemiska storindustrierna, och det är därför naturligt, att vi kommit på sidan. Men vi skulle nog kunna göra en del med de råvaror vi ha.”

91. SOU 1945:6, 14.

92. SOU 1945:6, 62. Original quote: “en låg industriell nivå låter lättare och med mindre kostnader lyfta sig till en högre än en hög nivå till en ännu högre. Det borde därför vara särskilt tacksamt att genomföra åtgärder för befrämjande av ett tekniskt-vetenskapligt forskningsarbete till livsmedelsindustriens fromma.”

93. SOU 1945:6, 67, 74–76.

94. Pettersson, Handslaget, 94–100.

95. SOU 1945:6, 65–66. About home labour, see: Lövgren, Hemarbete som politik, 25–62; For food and nutrition, see: Qvarsell, “Maten och vetenskapen”; For rationalization of food habits, see: Holmberg, “Public Health, National Security and Food Technology in the Cold War.”

96. Quoted from Pettersson, Handslaget, 99. Original quote: “Det kan ej vara rimligt, att hundratusentals husmödrar varje dag måste var och en i sitt kök utföra vissa beredningsprocesser i liten skala, som med stor fördel skulle kunna industrialiseras. Det kan ej heller vara nationalekonomiskt riktigt att till varje särskilt kök dagligen frakta råvaror, som i själva verket innehålla många gånger mera avfall och vatten än näringsmedel. Man behöver bara tänka på grönsakerna, som lämna en mängd avfall, vilket sedan dagligen måste föras bort från köken och från städerna med kostnad och besvär. Än värre blir det, när man tänker på de miljontals kilogram vatten, som alldeles i onödan fraktas långa vägar tillsammans med råvarorna. Mjölk och potatis innehålla ju nära tio gånger så mycket vatten som näringssubstans.”

97. Hirdman, “State Policy and Gender Contracts,” 40; Wigforss, Arbetarrörelsens efterkrigsprogram, 25.

98. Pettersson, Handslaget, 95.

99. Agrell, Vetenskapen i försvarets tjänst, 100–111; Weinberger, “Physics in Uniform.”

100. SOU 1943:16, 24.

101. SOU 1943:16, 26. Original quote: “Riskerna av att bliva efter i utvecklingen ha på de senaste åren ytterligare ökats genom den utveckling mot autarki även på det tekniskt-vetenskapliga området, som kunde spåras på olika håll i utlandet redan före kriget och som stegrats i hög grad under det pågående världskriget. Med hänsyn till järn- och metallindustriens dominerande betydelse för krigsrustningarna är det att antaga, att den tekniska forskningen i de krigförande länderna särskilt intensifieras på detta område. Det vore ett svårt handikap för näringslivet om vårt land saknade tillräckliga forskningsresurser på järn- och metallområdet, när kampen om världsmarknaderna åter börjar efter kriget.”

102. Lyon and Kinney, “Convenience and Choice for Consumers”; Qvarsell, “Konservburken och den moderne konsumenten”; Linnarsson, “Rayon för rikets försörjning,” 43.

103. SOU 1942:6, 111. Original quote: “Det enskilda industriföretaget saknar dock vanligen möjligheter och intresse att bekosta sådan ofta långvarig och dyrbar grundläggande forskning.”

104. SOU 1943:16, 26. Original quote: “Eftersom grundforskningen i regel sysslar med frågor av mera allmängiltig karaktär och dess resultat i de flesta fall icke kunna bli föremål för patentering eller på annat sätt förbehållas enskilda företag, kan man icke vänta sig, att företagen själva bedriva sådan i erforderlig omfattning.”

105. See Nelson, “The Simple Economics of Basic Scientific Research”; Arrow, “Economic Welfare and Allocation of Resources for Invention.”

106. SOU 1942:6, 144. Original quote: “[…] sådan av staten bekostad forskning, som utföres av statliga eller statsunderstödda institutioner, böra forskningsresultaten, såvida icke särskilda skäl tala däremot, ställas till allmän disposition och i regel publiceras.” About Nelson, Arrow and the idea of science as a public good, see: Mirowski, Science Mart, 56–66.

107. Waldenström, “På skogsprodukternas område,” 206.

108. See: Forman, “The Primacy of Science in Modernity,” 69; Hounshell, “Industrial Research.”

109. SOU 1945:6, 68. Italics mine.

110. See: Clarke, “Pure Science with a Practical Aim.”

111. Bush, Science: The Endless Frontier, 14.

112. SOU 1942:6, 104.

113. See e.g. Widmalm, “The Svedberg and the Boundary Between Science and Industry.”

114. About the linear model in general, see: Godin, “The Linear Model of Innovation.” For the controversies around the model, see: Edgerton, “‘The Linear Model’ Did not Exist”; Balconi et al., “In Defence of the Linear Model.”

115. This relates to: Pickstone, Ways of Knowing.

116. Wigforss, Arbetarrörelsens efterkrigsprogram, 6–7, 27–28, 203.

117. See: Edqvist, “Layered Science and Science Policies,” 211–213.

118. Chandler, The Visible Hand; Kaijser, “The Helping Hand.” The analogy of a handshake has been introduced in: Pettersson, Handslaget, 13, 70–73.

119. Gieryn, Cultural Boundaries of Science, 1–35.

120. SOU 1945:48, 20. Original quote: “I juli i år publicerades ett synnerligen intressant betänkande, Science the Endless Frontier, A Report to the President av dr Vannevar Bush, chef för det amerikanska Office of Scientific Research and Development.”

121. SOU 1945:48, 21, 232; Bush, The Endless Frontier, 15. Bush’s quote was translated as follows: “Om universiteten och forskningsinstituten skola kunna möta de snabbt ökade anspråken från industrien och myndigheterna på ny vetenskaplig kunskap, måste deras grundforskning förstärkas genom anslag från allmänna medel.”

122. SOU 1945:48, 15. Original quote: “Den naturvetenskapliga forskningen låter sig i grova drag uppdelas i två huvudavdelningar, grundforskningen, ibland benämnd förutsättningslös forskning (i engelska litteratur pure science eller pure research), samt tillämpningsforskningen, ibland, ehuru mindre adekvat, benämnd målbunden forskning eller målforskning (i engelsk litteratur applied science eller applied research).”

123. Quoted from Pettersson, Handslaget, 116.

124. SOU 1945:40, 30. Original quote: “Någon bestämd gräns är icke möjlig att draga mellan ovannämnda forskningsgrupper, utan forskningsområdena flyta över i varandra.”

125. Hambraeus, “Tillämpad forskning i Västeuropa.”

126. Godin, “Research and Development,” 66; Friborg, “Normer för forskningsstatistik.”

127. Pettersson, Handslaget, chap. 5–6.

128. Quoted from Pettersson, Handslaget, 118. Original quote: “[…] talet om grundläggande och tillämpad forskning var en taktik, som kommittén ansåg sig nödgad att tillgripa för att få samarbete mellan staten och industrin i gång.”

129. A search using keyword ‘forskningspolitik’ shows that the concept appeared in public committee reports for the first time in 1953, then referring to internal university affairs. See: SOU 1953:16, 201. The first reference to the common notion of science policy appears in 1962 in a report by the long term investigation (Långtidsutredningen) appointed 1959. See: SOU 1962:10, 103. Searches made using: http://www.ep.liu.se/databases/sou/.

130. Benner, The Politics of Growth, chap. 7; Weinberger, Nätverksentreprenören, chap. 5. About the institutes, see: Pettersson, Handslaget, chap. 7.