Binge drinking in adolescence – social stratification and the collectivity of drinking cultures

ABSTRACT

Research investigating what shapes young people’s drinking habits is of great importance. This study aimed to analyse the relation between close social networks and adolescents’ drinking habits and the extent to which close social networks may explain differences in binge drinking among social groups. Data from the ‘Stockholm Survey 2012’ were analysed. The Stockholm Survey was a census survey administered to students in academic years 9 and 11, with a response rate of 76%. Ordered logit models were used to estimate relations between the frequency of binge drinking and the independent variables. Parental educational level is associated with adolescent binge drinking, as students with more highly educated parents are more frequent binge drinkers. Parents’ willingness to offer their teenagers alcohol and peers’ drinking habits are also associated with adolescent binge drinking, with a more permissive parental attitude and a prevalence of drinking among peers increasing the risk. Both parents’ willingness to provide alcohol and peers’ drinking habits may statistically explain a large portion of the observed differences in adolescent drinking by parental education. Close social networks are an important factor influencing adolescent binge drinking, and they may explain a large portion of the differences between social groups.

SAMMANFATTNING

Denna studie syftade till att undersöka sambandet mellan ungdomars nära sociala nätverk och deras dryckesvanor och i vilken utsträckning dessa nätverk kan förklara skillnader i berusningsdrickande bland olika sociala grupper. Data från ‘Stockholmsenkäten 2012’ analyserades. Stockholmsenkäten är en totalundersökning som delas ut till elever i årskurs nio och andra året på gymnasiet och med en svarsfrekvens på 76%. Ordered logit modeller användes för att uppskatta förhållandet mellan frekvensen av berusningsdrickande och de oberoende variablerna. Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå är relaterad till ungdomars berusningsdrickande, där ungdomar med mer högutbildade föräldrar oftare dricker sig berusade. Föräldrarnas vilja att erbjuda sina barn alkohol och kamraternas dryckesvanor är också förknippade med ungdomars berusningsdrickande, där en mer tillåtande föräldraattityd och en högre förekomst av alkoholkonsumtion bland vänner och bekanta ökar risken. Både föräldrarnas vilja att erbjuda alkohol och kamraternas dryckesvanor kan även statistiskt förklara en stor del av skillnaderna i ungdomars berusningsdrickande mellan de sociala grupperna.

KEYWORDS:

• Binge drinking
• adolescence
• social networks
• social stratification

NYCKELORD:

• berusningsdrickande
• ungdom
• sociala nätverk
• social stratifiering

Acknowledgements

The author thanks the social development unit at Stockholm Social Affairs Administration for making the data available.

Disclosure statement

No potential conflict of interest was reported by the author.

Notes on contributor

Per Carlson is professor of social work and director of studies for the urban social work programme at Södertörn University in Huddinge, Sweden. His research interests include health inequalities, alcohol use, welfare, and social problems, especially in Central- and Eastern Europe but also in Sweden.

ORCID

Per Carlson http://orcid.org/0000-0002-2899-3839

Additional information

Funding

This work was supported by The Alcohol Research Council of the Swedish Alcohol Retailing Monopoly.