Enabling positive framings of stigmatised settings: a neglected responsibility for social work

ABSTRACT

Settings in social work may be associated with spatial stigma. This study uses the case of a highly stigmatised setting to investigate ways of ascribing positive characteristics to tainted contexts. Guided by symbolic interactionism, the aim is to analyse how residents in ‘wet’ eldercare facilities manage to view these in a positive light. Wet eldercare facilities are designed for older people with long-term substance use problems, where abstinence is abandoned for well-being. Forty-two residents of four such facilities were interviewed, revealing how the hybrid status of these places enabled residents to frame their situation as being ‘in the right place’, but for different reasons. Some framed the place as a care home, others as an ordinary flat. Both frames were made credible by the formal hybrid organisation: Swedish wet eldercare facilities are part of the eldercare system, and residents’ rooms are formally regarded as flats. The study suggests that it is social work’s (often neglected) responsibility to counter spatial stigma and improve residents’ sense of dignity. Based on promising practices in the Swedish system, the study presents three strategies that enable residents in nominally tainted settings to ascribe positive characteristics to the place where they live.

SAMMANFATTNING

Sociala problem och klientgrupper har länge studerats som konstruktioner skapade i samspel med omgivningen. Det sociala arbetets platser, däremot, har sällan undersökts med samma kritiska ansats. Denna studie undersöker hur platser, som skapats av samhället och som associeras med problem, kan ges en positiv inramning. Syftet är att – med utgångspunkt i lågtröskelboenden för äldre med missbruksproblematik – förstå hur positiva platsinramningar kan möjliggöras. Platserna i fokus har beskrivits som ‘en sista anhalt för äldre alkoholister ’ där mål om nykterhet övergivits till förmån för mål om värdighet. I studien intervjuades 42 äldre personer från fyra lågtröskelboenden. Trots att platserna otvivelaktigt associerades med problem, gavs de ofta toppbetyg av de boende själva. De menade att de hade hamnat på rätt plats, men av vitt skilda skäl. En del beskrev platsen som ett äldreboende och sig själva som äldre. Andra beskrev platsen som en vanlig lägenhet och sig själva som vanliga lägenhetsinnehavare. Studien visar att positiva platsinramningar kan möjliggöras genom platshybridisering: formellt sett är dessa lågtröskelboenden både äldreboenden och egna hyreslägenheter, dvs. platser bortom stigma och sociala problem. Studien visar på en lovande svensk praktik och presenterar tre strategier för att möjliggöra positiva inramningar för platser associerade med problem.

KEYWORDS:

• Harm reduction
• older people
• eldercare

NYCKELORD:

• äldreomsorg
• stigma
• alkohol
• skadereduktion
• missbruk

Disclosure statement

No potential conflict of interest was reported by the author(s).

Notes

1 Glenwood is part of the system of public facilities for adults with social problems such as homelessness, and residents sublease rather than lease their flats.

 

Additional information

Funding

This study was funded by Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) [Dnr: 2019-01149].

Notes on contributors

Tove Harnett

Tove Harnett, Ph.D. in social gerontology, is an associate professor in Social Work at Lund University in Sweden. Her research concerns long-term care, substance abuse and social rights of older people.

Håkan Jönson

Håkan Jönson, Ph.D., is a professor in Social Work at Lund University in Sweden. His research concerns ageism, eldercare, social problems and social rights of older people.