Scientists, teachers and the ‘scientific’ textbook: interprofessional relations and the modernisation of elementary science textbooks in nineteenth-century Sweden

Abstract

In research on the development of a nineteenth-century ‘science for the people’, initiatives by scientists or people well-trained in science has been emphasised, while the writings, roles and initiatives of elementary teachers are normally just mentioned in passing. In this study the development of nineteenth-century elementary science textbooks is analysed. While practitioners and popularisers of science established the genre as such, writing the first textbooks on elementary science and arguing for its place in elementary education, elementary teachers were prime movers in developing the genre both pedagogically and scientifically. In doing this they not only contributed to further strengthening the cultural status of science in late nineteenth-century Sweden but most probably strengthened the elementary teaching profession as a whole, formulating the expertise of the teacher in relation to elementary science.

Key words:

• interprofessional relations
• carriers of science
• elementary
• teachers

Acknowledgements

The author would like to thank Daniel Lövheim, John L. Rudolph and the anonymous referees for commenting on earlier versions of this article.

Disclosure statement

No potential conflict of interest was reported by the author.

Notes

¹ Sven Widmalm, ‘Introduktion’, in Vetenskapsbärarna: Naturvetenskapen i det svenska samhället 1880–1950, ed. Sven Widmalm (Hedemora: Gidlunds, 1999), 8–22, 11. On the professional status of nineteenth-century scientists, see Paul Lucier, ‘The Professional and the Scientist in Nineteenth-Century America’, Isis 100, no. 4 (2009): 699–732. On the relation between scientists and popularisers of science, see Bernard Lightman, Victorian Popularizers of Science: Designing Nature for New Audiences (Chicago: University of Chicago Press, 2007), 494–5.

² Andrew Abbott, The System of Professions: An Essay on the Division of Expert Labor (Chicago and London: University of Chicago Press, 1988).

³ John Issitt, ‘Reflections on the Study of Textbooks’, History of Education 33, no. 6 (2004): 683–96; Antonio García-Belmar, José Ramón Bertomeu-Sánchez, and Bernadette Bensaude-Vincent, ‘The Power of Didactic Writings: French Chemistry Textbooks of the Nineteenth Century’, in Pedagogy and the Practice of Science: Historical and Contemporary Perspectives, ed. David Kaiser (Cambridge, MA: MIT Press, 2005), 219–51. Also see Anders Lundgren, ‘The Transfer of Chemical Knowledge: The Case of Chemical Technology and its Textbooks’, Science & Education 15, no. 7–8 (2006): 761–78.

⁴ John L. Rudolph, ‘Historical Writing on Science Education: A View of the Landscape’, Studies in Science Education 44, no. 1 (2008): 63–82, 68; Issitt, ‘Reflections on the Study of Textbooks’, 688.

⁵ Marga Vicedo, ‘Introduction: The Secret Lives of Textbooks’, Isis 103, no. 1 (2012): 83–7; García-Belmar, Bertomeu-Sánchez, and Bensaude-Vincent, ‘The Power of Didactic Writings’, 227.

⁶ A recent review of research on science textbooks is found in Rudolph, ‘Historical Writing on Science Education’, 68. Rudolph focuses on science textbook research from 2005 and 2006. For principal discussions on science textbook research, also see Issitt, ‘Reflections on the Study of Textbooks’; for recent studies on science textbooks, see ‘Focus: Textbooks in the Sciences’, special issue, Isis 103, no. 1 (2012).

⁷ For example Adam R. Shapiro, Trying Biology: The Scopes Trial, Textbooks, and the Antievolution Movement in American Schools (Chicago: University of Chicago Press, 2013), 42; José Ramón Bertomeu-Sanchéz and Antonio García-Belmar, ‘Pedro Gutiérrez Bueno’s Textbooks: Audiences, Teaching Practices and Chemical Revolution’, Science & Education 15, no. 7–8 (2006): 693–712; Anja Skaar Jacobsen, ‘Propagating Dynamical Science in the Periphery of German Naturphilosophie: H. C. Ørsted’s Textbooks and Didactics’, Science & Education 15, no. 7–8 (2006): 739–60; Raffaella Seligardi, ‘Views of Chemistry and Chemical Theories: A Comparison between two University Textbooks in the Bolognese Context at the Beginning of the Nineteenth Century’, Science & Education 15, no. 7–8 (2006): 713–37.

⁸ For example García-Belmar, Bertomeu-Sánchez, and Bensaude-Vincent, ‘The Power of Didactic Writings’; Vicedo, ‘Introduction’; Kathryn Olesko, ‘Science Pedagogy as a Category of Historical Analysis: Past, Present, and Future’, Science & Education 15, no. 7–8 (2006): 863–80.

⁹ Shapiro, Trying Biology, 43.

¹⁰ Ibid., 43–5.

¹¹ Bo Peterson, Boktryckaren som förläggare: Förlagsfunktion och utgivningspolitik hos P.A. Norstedt & söner 1879-1910 (Stockholm: Norstedt, 1993), 161–5.

¹² Johan Kärnfelt, Mellan nytta och nöje: Ett bidrag till populärvetenskapens historia i Sverige (Eslöv: Symposion, 2000), 167. The thin line between textbook and popularisation can be seen also in relation to twentieth-century textbooks, see David Kaiser, ‘A Tale of Two Textbooks: Experiments in Genre’, Isis 103, no. 1 (2012): 126–38.

¹³ Lightman, Victorian Popularizers of Science, 16.

¹⁴ Ibid., 421.

¹⁵ Ibid., 5.

¹⁶ Ulla Ekvall, Formativt, figurativt, operativt i läroböcker för barn: Hur syn på kunskap och kunskapstillägnande påverkat innehåll, språk och struktur i naturkunskapsböcker: Del 1: Utvecklingen under 1800-talet: Rapport nr 12 från Svensk sakprosa (Lund: Institutionen för nordiska språk, 1997); Magnus Hultén, Naturens kanon: Formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842–2007 (PhD diss., Stockholm Institute of Education, 2008); Magnus Hultén, ‘I naturvetenskapernas skugga: Teknikteman i 1800-talets läromedel i naturlära’, in Teknik som kunskapsinnehåll i svensk skola 1842–2010, ed. Jonas Hallström, Magnus Hultén and Daniel Lövheim (Möklinta: Gidlunds, 2013), 21–54; Jørund Falnes, ‘Vi begynder saaledes stadig med eksperimentet og utleder derav “loven”’ (working paper, Høgskolen i Vestfold, 2007).

¹⁷ The list of authors has been constructed through searches in the Swedish library collections, which are wide and comprehensive for this period in history, and through complementary studies of school inspection reports, teacher memories, journal reviews and advertisements; see Figure 2.

¹⁸ In January 1900, the journal had 3248 subscribers, and to take one point of reference there were approximately 14,000 elementary teachers in Sweden at that time. Anna Sörensen, Svenska folkskolans historia III: Det svenska folkundervisningsväsendet 1860–1900 (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1942), 329. Christina Florin, Kampen om katedern: Feminiserings- och professionaliseringsprocessen inom svenska folkskolans lärarkår 1860–1906 (Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1987), 8.

¹⁹ Sörensen, Svenska folkskolans historia III, 13–14; Folkundervisningskommitténs betänkande 3: Angående förändrad anordning av folkskoleinspektionen: Avgivet den 30 januari 1913 (Stockholm, 1913), Bilaga 1, 135–37; Bodil Wallin, ‘Att forma en skolform: Svensk folkskolepolitik vid mitten av 1800-talet’, in Ideologi och socialpolitik i 1800-talets Sverige: Fyra studier, ed. Ingrid Hammarström et al. (Uppsala: Historiska institutionen vid Uppsala universitet, 1978).

²⁰ Jakob Evertsson, ‘History, Nation and School Inspections: The Introduction of Citizenship Education in Elementary Schools in Late Nineteenth-Century Sweden’, History of Education 44, no. 3 (2015): 259–73; Jakob Evertsson, ‘Folskoleinspektionen och moderniseringen av folkskolan i Sverige 1860–1910’, Historisk Tidskrift 132, no. 4 (2012): 624–51.

²¹ Whilst there exist numerous letters written by Nils Johan Berlin and Carl Johan Hartmann in the archives, and there are archives of publishers such as Zacharias Haeggström, Gleerups and P. A. Norsteds, there are few collections of letters by elementary teachers. The only large archive is that of Hjalmar Berg, which is in private hands. However, not much of this archive gives any additional information in relation to other sources concerning why he started to write textbooks, how the first textbook developed, which choices were made and why. He and his co-author Anders Lindén lived next to each other and often met and worked together, thus they did not send any letters or manuscripts to each other; at least no such manuscripts have been saved.

²² For example García-Belmar, Bertomeu-Sánchez, and Bensaude-Vincent, ‘The Power of Didactic Writings’.

²³ For example Sally G. Kohlstedt, ‘Scientists and the Origins of the Nature-Study Movement in the 1890s’, Isis 96, no. 3 (2005): 324–52; David Layton, Science For the People: The Origins of the School Science Curriculum in England (London: George Allen & Unwin, 1973); Richard A. Jarrell, ‘Visionary or Bureaucrat? T. H Huxley, the Science and Art Department and Science Teaching for the Working Class’, Annals of Science 55, no. 3 (1998): 219–40. An interesting exception is Friedrich Junge (1832–1905), the famous German elementary teacher. See Lynn K. Nyhart, Modern Nature: The Rise of the Biological Perspective in Germany (Chicago: University of Chicago Press, 2009), 173–97.

²⁴ Johannes Westberg, Att bygga ett skolväsende: Folkskolans förutsättningar och framväxt 1840–1900 (Lund: Nordic Academic Press, 2014), 23–9. John Boli, ‘Folkskolan som teoretiskt problem i Sverige och i västvärlden’, in Årsböcker i svensk undervisningshistoria volym 170, ed. Stig G. Nordström (Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1992), 9–16.

²⁵ Egil Johansson, The History of Literacy in Sweden: In comparison With Some Other Countries (Umeå: Umeå Universitet, 1977), 63–4.

²⁶ Westberg, Att bygga ett skolväsende, 2014, 23; Also see Johannes Westberg, ‘The Funding of Early Care and Education Programmes in Sweden, 1845–1943’, History of Education 40, no. 4 (2011): 465–79.

²⁷ Sörensen, Svenska folkskolans historia III, 346–360.

²⁸ Ibid., 142.

²⁹ Ruf Fjetterström, ‘Berättelser om folkskolorna inom Linköpngs stift. III. Gullbergs och Bobergs, Aska, Dals samt Vifolka och Valkebo kontrakt’, in Berättelser om folkskolorna I riket för åren 1887–1892 (Stockholm: P.A. Norstedt & Söner, 1894), 47.

³⁰ For example Hans C. Ørsted, ‘Tale ved Aabningen af den femte skandinaviske Naturskareforsamling. Af Conferentsraad H. C. Ørsted’, in Förhandlinger ved de skandinaviske Naturforskeres femte Møde, der holdtes i Kiøbenhavn fra den 12te till den 17de Juli 1847 (Copehagen: Gyldendalske Boghandling, 1849), 29; Carl A. Agardh, ‘Förslag till utgifvandet af en populärt vetenskaplig tidskrift för alle de tre Nordiska rikena’, in (Copenhagen: Gyldendalske Boghandling, 1849), 38.

³¹ S. Rinman, ‘Hæggström, Zacharias’, in Svenskt bibliografiskt lexikon : Band 18 : Hallardt-Hammarlund. Stockholm, ed. E. Grill (Stockholm: P. A. Norstedt & söner, 1969), 708–10.

³² Johan G. Hoffmann, Johan Georg Hoffmanns Populära naturkunnighet (Stockholm: Zacharias Haeggström, 1828).

³³ Ibid., II.

³⁴ Carl J. Hartman, Utkast till populär naturkunnighet: Ett försök till lärobok för de lägre undervisningsverken (Stockholm: Zacharias Haeggström, 1836), IV.

³⁵ Jürgen Oelkers, ‘Elementary Textbooks in the 18th Century and Their Theory of the Learning Child’, in Scholarly Knowledge: Textbooks in Early Modern Europe, ed. Emidio Campi (Genève: Droz, 2008), 409–32.

³⁶ Olle Franzén, ‘Hartman, Carl Johan’, in Svenskt bibliografiskt lexikon: Band 18: Hallardt-Hammarlund, ed. E. Grill (Stockholm: P. A. Norstedt & söner, 1971), 295–7.

³⁷ Ibid., 296; Gunilla Törnvall, Botaniska bilder till allmänheten: Om utgivningen av Carl Lindmans bilder ur Nordens flora (Stockholm: Atlantis, 2013), 71–2.

³⁸ Areschoug become professor of botany in Lund in 1859 and was one of the many botanists with whom Hartman exchanged plant specimens and discussed botanic matters. Historical archives of the Royal Swedish Academy of Sciences (KVA): Letters to and from Carl Johan Hartman; Manuscript collection of Carolina Redivivas: Letters to Carl Johan Hartman.

³⁹ KVA: Letters to Areschoug no. 78.

⁴⁰ K. A. H. Mörner, ‘Nils Johan Berlin: Minneteckning’, in Lefnadsteckningar öfver Kungl. Svenska vetenskaps akademiens efter år 1854 aflidna ledamöter: band 4, häfte 4 (Uppsala & Stockholm: Almquist & Wiksell, 1909): 158–90.

⁴¹ K. Aquilonius, Svenska folkskolans historia II: Det svenska folkundervisningsväsendet 1809–1860 (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1942), 429.

⁴² Nils J. Berlin, Lärobok i naturläran för folkskolor och folkskollärare-seminarier (Lund: Gleerups, 1852).

⁴³ Nils J. Berlin, Lärobok i naturlära för folkskolan: Efter skolans nuvarande krav omarbetad av Sven Leonhard Törnquist (Lund: Gleerups, 1913).

⁴⁴ Nils J. Berlin, Läsebok i naturläran för Sweriges allmoge (Lund: Gleerups, 1871).

⁴⁵ KVA: Letters to Nils J. Berlin.

⁴⁶ Anna Johnsson Harrie, Staten och läromedlen: En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991 (PhD diss., Linköping University, 2009).

⁴⁷ Sörensen, Svenska folkskolans historia III, 32–44; Lennart Tegborg, Folkskolans sekularisering 1895–1909: Upplösning av det administrativa sambandet mellan folkskola och kyrka i Sverige (Uppsala, 1969).

⁴⁸ For example John T. Smith, ‘Merely a Growing Dilemma of Etiquette? The Deepening Gulf Between the Victorian Clergyman and Victorian Schoolteacher’, History of Education 33, no. 2 (2004): 157–76; Peter V. Meyers, ‘Primary Schoolteachers in Nineteenth-century France: A Study of Professionalization through Conflict’, History of Education Quarterly 25, no. 1/2 (1985): 21–40.

⁴⁹ See Berlin, Lärobok i naturläran, 21, 91.

⁵⁰ Kärnfelt, Mellan nytta och nöje, 167.

⁵¹ Mörner, ‘Nils Johan Berlin’, 190.

⁵² Shapiro, Trying Biology, 42.

⁵³ The moral curriculum code of the nineteenth-century elementary school, and the strong position of a religious world-view and authority, has been described in Herbert Tingsten, Gud och fosterlandet: Studier i hundra års skolpropaganda (Stockholm: P. A. Norstedt & söners förlag, 1969); Ulf P. Lundgren, Att organisera omvärlden: En introduktion till läroplansteori (Stockholm: Liber, 1979).

⁵⁴ Kärnefelt, Mellan nytta och nöje, 97–102; Per Sörbom, Läsning för folket: Studier i tidig svensk folkbildningshistoria (Stockholm: Norstedts förlag, 1972), 107.

⁵⁵ Kärnefelt, Mellan nytta och nöje, 117, 290–1. Cf. Lightman, Victorian Popularizers of Science, 13, 17. On the development of science in late nineteenth-century Sweden, see Gunnar Eriksson, Kartläggarna: Naturvetenskapens tillväxt och tillämpningar i det industriella genombrottets Sverige 1870–1914 (Umeå: Umeå universitet, 1978).

⁵⁶ Kärnfelt, Mellan nytta och nöje, 74–77; Tore Frängsmyr, ‘Introduction’, in 250 Years of Science: Science in Sweden: The Royal Swedish Academy of Sciences 1739–1989, ed. Tore Frängsmyr (Canton, MA: Science History Publications, 1989), 1–22.

⁵⁷ Karin Johannisson, ‘Naturvetenskap på reträtt. En diskussion om naturvetenskapens status under svenskt 1700-tal’, Lychnos (1981): 109–54.

⁵⁸ Thomas F. Gieryn, Cultural Boundaries of Science: Credibility on the Line (Chicago: University of Chicago Press, 1999), 42–3.

⁵⁹ For the emergence chemistry textbooks as a distinct genre in France, see García-Belmar, Bertomeu-Sánchez and Bensaude-Vincent, ‘The Power of Didactic Writings’.

⁶⁰ See Hultén, Naturens kanon and Hultén, ‘I naturvetenskapernas skugga’ for more elaborate descriptions of the development of the elementary science textbook genre. On the evolution of printed and mass-produced images and wall-charts in Sweden, see Lena Johannesson, Den massproducerade bilden (Stockholm: Carlssons, 1997), 143–55.

⁶¹ Eriksson, Kartläggarna, 203.

⁶² Kärnfelt, Mellan nytta och nöje, 167.

⁶³ For example Ernst Westberg, ‘Hälsinglands östra, västra nedre och öfre samt norra nedre och öfre kontrakt’, in Berättelser om folkskolorna i riket för åren 1899 – 1904 (Stockholm: P. A. Norstedt & Söner, 1906); Nils Karl Herman Wihlborg, ‘Berättelser om folkskolorna i Lunds stift. VII. Blekinge län’, in Berättelser om folkskolorna I riket för åren 1887–1892 (Stockholm: P. A. Norstedt & Söner, 1894).

⁶⁴ Agneta Linné, Moralen, barnet eller vetenskapen? En studie av tradition och förändring i lärarutbildningen (PhD diss., Stockholm Institute of Education, 1996), 135f, 163–4.

⁶⁵ Florin, Kampen om katedern, 90.

⁶⁶ Joakim Landahl, Den läsande läraren: Pedagogiska skrifter som bildnings- och moderniseringsprojekt 1898-1984 (Stockholm: Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet, 2009).

⁶⁷ Åke Isling, Kampen för och mot en demokratiskt skola. Del 1: Samhällsstruktur och skolorganisation (Stockholm: Sober förlags AB, 1984), 142.

⁶⁸ National Archives (RA): Archives of the family Berg from Fellingsbro. Letter dated Stockholm August 9, 1890.

⁶⁹ Barry H. Bergen, ‘Only a Schoolmaster: Gender, Class, and the Effort to Professionalize Elementary Teaching in England, 1870–1910’, History of Education Quarterly 22, no. 1 (1982): 1–21.

⁷⁰ ‘Fördomar gentemot folkskoläraretiteln’, Svensk Läraretidning 19, no. 22 (1900): 350.

⁷¹ ‘Axel Emanuel Lundeqvist’, Svensk Läraretidning 18, no. 51 (1899): 843–4.

⁷² Christofer Ludvig Anjou et al., Granskning af läroböcker för folkskolan jemte grundsatser för deras uppställning (Stockholm: P. A. Norstedt & söner, 1887), 162.

⁷³ Hjalmar Berg et al., Granskning af läroböcker i naturkunnighet för folkskolan verkstäld af komiterade utsedde af Stockholms folkskollärareförening (Stockholm: P. A. Norstedt & söner, 1886).

⁷⁴ J. Paulan, ‘Gustaf Magnusson Celander’, Svensk Läraretidning 34, no. 19 (1915): 352.

⁷⁵ Gustaf M. Celander, Lärobok i naturlära för folkskolor (Stockholm: L. J. Hiertas förlagsexpedition, 1872).

⁷⁶ Ibid., preface.

⁷⁷ Lars Johan Wahlstedt, preface to Folkskolans naturlära (Christianstad: Boktryckeri- aktie-bolagets tryckeri, 1879).

⁷⁸ Tracey L. Adams, ‘Interprofessional Relations and the Emergence of a New Profession: Software Engineering in Canada, the U.S. and the UK’, Sociological Quarterly 48, no. 3 (2007): 507–32.

⁷⁹ ‘Sigrid Almquist död’, Svensk Läraretidning 42, no. 43 (1923): 831.

⁸⁰ Example: Sigfrid Almquist and Nils Lagerstedt, Lärobok i naturkunnighet (Stockholm: P. A. Norstedt & söners förlag, 1878).

⁸¹ Sigfrid Almquist, Om undervisningen i naturkunnighet: Föredrag vid 4:e allmänna nordiska skolmötet i Stockholm sommaren 1880 (Stockholm: P. A. Norstedt & söner, 1883), 2, 5.

⁸² Ibid., 16.

⁸³ Christina Florin and Ulla Johansson, ‘Där de härliga lagrarna gro...’: Kultur, klass och kön i det svenska läroverket 1850–1914 (Stockholm: Tiden, 1993), ‘6’; Åke W. Edfeldt, Lärarutbildning: Ämneslärarnas utbildning i psykologi och pedagogik (Stockholm: Liber, 1961).

⁸⁴ N. O. Bruce, Svenska folkskolans historia IV: Det svenska folkundervisningsväsendet 1900–1920 (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1940), 458.

⁸⁵ Tomas Englund, Curriculum as a Political Problem: Changing Educational Conceptions with Special Reference to Citizenship Education (Lund: Studentlitteratur, 1986).

⁸⁶ Hjalmar Berg, Hågkomster från en lång levnad (Stockholm: Magn. Bergvalls förlag, 1942), 204.

⁸⁷ Ibid., 204.

⁸⁸ Shapiro, Trying Biology, 57.

⁸⁹ Berg et al., Granskning af läroböcker, 20–5.

⁹⁰ Ibid., 23–4.

⁹¹ Kärnfeldt, Mellan nytta och nöje.

⁹² RA: Archives of the family Berg from Fellingsbro. Letter dated Stockholm August 9, 1890.

⁹³ Berg, Hågkomster, 209.

⁹⁴ Johan Svedjedal, Bokens samhälle: Svenska bokförläggareföreningen och svensk bokmarknad 1887–1943, Vol. 1 (Stockholm: Svenska bokförläggarefören, 1993), 254.

⁹⁵ Peterson, Boktryckaren som förläggare, 154–7.

⁹⁶ Svedjedal, Bokens samhälle, 37.

⁹⁷ Around 50,000 copies a year from 1889 to 1898 were printed of their textbooks, and 115,000 in 1899 and 1900 respectively. The number of copies printed was found in Centrum för Näringslivshistoira; P.A. Norstedts & Söners tryckeri; D 2 B; Liggare över beställda tryck, 1888–1900.

⁹⁸ Svedjedal, Bokens samhälle, 221–37; Peterson, Boktryckaren som förläggare, 157–61; Sörensen, Svenska folkskolans historia III, 291–6.

⁹⁹ Peterson, Boktryckaren som förläggare, 8.

¹⁰⁰ M. Nelander, ‘Lärobok i naturkunnighet av Hjalmar Berg och Anders Lindén’, Svensk Läraretidning 8, no. 21 (1889): 197–8.

¹⁰¹ Nelander, ‘Lärobok i naturkunnighet’, 197.

¹⁰² Lightman, Victorian Popularizers of Science, 426, 461. Cf. John L. Rudolph, ‘Turning Science to Account: Chicago and the General Science Movement in Secondary Education, 1905–1920’, Isis 96, no. 3 (2005): 353–89; Lorraine Daston, ‘The Academies and the Unity of Knowledge: The Disciplining of the Disciplines’, Differences 10, no. 2 (1998): 67–86.

¹⁰³ Meyers, ‘Primary Schoolteachers’, 38.

¹⁰⁴ Peterson, Boktryckaren som förläggare, 163.

¹⁰⁵ Compare with the review of the new edition of Wahlstedt’s textbook in 1897, a major competitor to Berg and Lindén’s books. The review is short and good but does not contain any of the distinctions made in relation to Berg and Lindén’s textbook. Unsigned, ‘Lärobok i naturkunnighet’, Folkskolans vän, 17, no. 44 (1897). Wahlstedt’s textbooks sold over 100,000 copies.

¹⁰⁶ C. J. A., ‘Lärobok i naturkunnighet’, Folkskolans vän 5, no. 36 (1889): 210–11.

¹⁰⁷ C. J. A., ‘Lärobok i naturkunnighet’, Folkskolans vän 5, no. 34 (1889): 194–5.

¹⁰⁸ G. V. Shotte, ‘Strengnäs stift’, in Berättelser om folkskolorna i riket för åren 1861–1863 (Stockholm: P. A. Norstedt & söner, 1865), 39. On the dominant position of Berlin’s textbook, also see inspector’s report: A. G. Borgen, ‘Strengnäs stift’, in Berättelser om folkskolorna i riket för åren 1861–1863 (Stockholm: P. A. Norstedt & söner, 1865), 92.

¹⁰⁹ A. Rundbäck, ‘Wexiö Stift’, in Berättelser om folkskolorna i riket för åren 1864–1866 (Stockholm: P. A. Norstedt & söner, 1867), 20.

¹¹⁰ H. E. Herrmansson, ‘Del I: Upsala erkestift, avsnitt II: Hagunda, Lagunda, Trögds, Åsunda mm.’, in Berättelser om folkskolorna i riket för åren 1877–1881 (Stockholm: P. A. Norstedt & söner, 1883), 43.

¹¹¹ Johan Odin, ‘Berättelser om folkskolorna inom Visby stift. I. Norra kontraktet mm.’, in Berättelser om folkskolorna i riket för åren 1877–1881 (Stockholm: P. A. Norstedt & söner, 1883), 16.

¹¹² For example P. O. Lundkvist, ‘Berättelser om folkskolorna i Hernösands stift. V. Säfvars, Bygdeå, Nysätra m.fl. pastorat’, in Berättelser om folkskolorna i riket för åren 1877–1881 (Stockholm: P. A. Norstedt & söner, 1883), 75.

¹¹³ Kohlstedt, ‘Scientists and the Origins of the Nature-Study Movement in the 1890s’, 5.

¹¹⁴ Hultén, Naturens kanon, 73–80.

¹¹⁵ Gustaf Insulander, ‘Berättelser om folkskolorna inom Upsala Erkestift. IV. Gestriklands östra och vestra kontrakt’, in Berättelser om folkskolorna i riket för åren 1893–1898 (Stockholm: P. A. Norstedt & söner, 1900), 101.

¹¹⁶ Westberg, ‘Hälsinglands östra’.

¹¹⁷ Lightman, Victorian Popularizers of Science, 426, 461.

¹¹⁸ Daston, ‘The Academies and the Unity of Knowledge’, 68.

¹¹⁹ Falnes, ‘Vi begynder saaledes’.

¹²⁰ Lightman, Victorian Popularizers of Science, 496.

¹²¹ John L. Rudolph, Scientists in the Classroom: The Cold War Reconstruction of American Science Education (New York: Palgrave, 2002).

¹²² Hultén, Naturens kanon, 169.

¹²³ Daniel Lövheim, ‘Scientists, Engineers and the Society of Free Choice: Enrollment as Policy and Practice in Swedish Science and Technology Education 1960–1990’, Science & Education 23, no. 9 (2014): 1763–84.