![Sample our Humanities journals, sign in here to start your FREE access for 14 days]({"type":"image" , "src" : "/sda/5939/TOC-Subject-Sample-2021-Humanities.jpg"})
Abstract
One of the founding texts within the history of Nordic conservation is ‘Förslag till inrättandet af Riksparker i de nordiska länderna’ (A Proposal for Establishing Nation’s Parks in the Nordic Countries), written by the Finnish-Swedish scientist and explorer Adolf Erik Nordenskiöld (1832–1901) in 1880. It is comparable to influential texts of US environmental history, such as George Catlin’s Illustrations of the Manners, Customs, and Condition of the North American Indians (1845–1848) and George Perkins Marsh’s Man and Nature (1864). The ideas developed in the essay are expressions of an environmentally literate person. Nordenskiöld perceived destructive developments taking place in the environment and set down proposals to prevent or remedy this undesirable situation. This article will discuss the historical roots of Nordenskiöld’s conservational philosophy, such as the modernization process, patriotic ideas from the Romantic era, and, above all, the influence of US thinkers, most notably George Catlin, who proposed the opening of ‘nation’s Parks […] on the great plains of the West’. The influence of Nordenskiöld on the subsequent conservation movement in Finland and in Sweden will be examined in detail. The first national parks in Europe were established in Sweden in 1909.
Disclosure statement
No potential conflict of interest was reported by the author.
Notes
1 In the international literature, Nordenskiöld is often referred to as Nils Adolf Erik Nordenskiöld or Nils Nordenskiöld. However, he himself used the name Adolf Erik. His three brothers also had Nils as their first name – Nils Gustaf Gabriel (1830–1891), Nils Otto (1834–1916), and Nils Karl (1837–1899) – all after their father, Nils Gustaf Nordenskiöld (1792–1866).
2 In his texts, Nordenskiöld used the Swedish word ‘nordisk’, meaning the Scandinavian countries including Finland. That is why the word ‘Nordic’ is used in this text meaning all the Scandinavian countries and Finland.
3 Finland was part of Sweden for over 600 years, from 1155 to 1809. The Governor General represented the King of Sweden in Finland. Per Brahe was a very much appreciated person. The sales of the 16-page publication were used for financing a statue of the count. Today, the statue stands in a park in Turku, the oldest town in Finland, next to the Cathedral, the Mother Church of the country.
4 See, for instance, Conwentz, ‘Om skydd’, 36, 42; Hakala and Välimäki, Ympäristön tila, 28; Haraldsson, Skydda vår natur, 75; Lundgren, Staten och naturen; Myllyntaus, ‘Suomalaisen ympäristöhistorian’, 327; Palmén, ‘Om naturskydd’, 2–3; Sehlin, Känn ditt land, 41; Sundin, ‘Från riksparker’, 153–4; Wramner and Nygård, Från naturskydd, 15.
5 Nordenskiöld, ‘Förslag’, 10. The original text reads: ‘Förändringen medför lycka och välstånd för millioner och utgör den rätta måttstocken på ett lands utveckling […] det ligger derjemte något nedtryckande i känslan att våra efterkommande knappast skola kunna göra sig ett tydligt föreställning om deras fäders land’.
6 Nordenskiöld, ‘Förslag’, 10. The original text reads: ‘Nordens länder ega vidsträckta områden kronojord. Mångenstädes lemnar denna föga eller ingen afkastning och utan nämnvärd uppoffring kunde derför en lämplig sträck utväljas och förklaras för Rikspark’.
7 Säve, ‘Sista paret ut!’, 70–86.
8 Svenska Naturskyddsföreningen 50 år, 5–6; Lundgren, Staten och naturen, 56, 82–112.
9 Palmgren, Naturskydd och kultur, I, 53–4; Söderberg, Miljövården, 4; Sundin, ‘Från rikspaker’, 153; Haraldsson, Skydda vår natur, 75; Myllyntaus, ‘Suomalaisen ympäristöhistorian’, 327; Lundgren, Staten och naturen, 38–50.
10 Nordenskiöld, ‘Förslag’, 10. The original text reads: ‘en verklig bild af fosterlandet sådant det fordom varit, medan åkerns omfång än var ringa, medan det än fans oodlade sjöstränder och skog som ej berörts af yxan’.
11 Lundgren, Staten och naturen, 41–2.
12 Blåfield, ‘A. E. Nordenskiöld’, 60–2.
13 Disinger and Roth, Environmental literacy, 3.
14 Disinger and Roth, Environmental literacy, 4.
15 Disinger and Roth. Environmental Literacy, 4–5.
16 Niemi, ‘Environmental Literacy’, 105–7; Niemi, ‘How Fossils’, 39–53; Niemi, ‘Exploring Environmental Literacy’, 55–60.
17 Frugårds arkiv ca. 1600–1912, The National Library of Finland in Helsinki.
18 Disinger and Roth. Environmental Literacy, 4–5; Hares et al., ‘Environmental Literacy’, 5–6; Hsu and Roth, ‘An Assessment of Environmental Literacy’, 229–49; Ruotsala, Muuttuvat palkiset, 331–2; Salzman, Language, Culture and Society, 40.
19 Nordenskiöld wrote two books on cartography: Facsimile-atlas till kartografiens äldsta historia innehållande afbildningar af de vigtigaste kartor, tryckta före år 1600 (1889) and Periplus: utkast till sjökortens och sjöböckernas äldsta historia (1895–1897). His extensive collection of historical maps, geographical literature, and rare travel books are stored in the National Library of Finland in Helsinki. In 1997, the collection was included in UNESCO’s Memory of the World register.
20 The US environmental historian David Orr thinks that certain books are important in explaining our deep environmental experiences. See Orr, Ecological Literacy, 88, 93. Frank B. Golley thinks that: ‘A person who is literate can understand what is written and place it into a context of meaning’; Golley, A Primer, ix.
21 Nordenskiöld, Nils Adolf Erik Nordenskiöld, 4.
22 Orr, Ecological Literacy, 88.
23 Nordenskiöld, Nils Adolf Erik Nordenskiöld, 4.
24 Golley, A Primer, ix–x; Orr, Ecological Literacy, 88.
25 Cioc et al., ‘Environmental History in Northern Europe’, 396.
26 Carl Robert Mannerheim was the first managing director of Kuusankoski Aktiebolag, between 1872 and 1878. Mannerheim’s brother-in-law, the physician Christian Lovén (1835–1904), a close friend of Nordenskiöld, was a shareholder and a member of the company’s board. Mannerheim and Lovén were married to the von Julin sisters: Mannerheim to Hedvig Charlotta Helena (1881) and Lovén to Elisabet Johanna (Hanna) Emelia (1843–1941).
27 Nordenskiöld, Förslag, 10.
28 Disinger and Roth, Environmental Literacy, 4–5.
29 Disinger and Roth, Environmental Literacy, 4–5.
30 Ingold, ‘General Introduction’, xiii.
31 Milton, ‘Taking the Pledge’.
32 Nordenskiöld, Nils Adolf Erik Nordenskiöld, 5.
33 Klinge, Runebergs två fosterland, 53.
34 Nordenskiöld, ‘Förslag’, 10. The original text reads: ‘I en framtid, som sannolikt ej är långt aflägsen, skall det derför blifva svårt att få en fulltonig föreställning om den natur, med hvilken våra stamfäder hade att kämpa deras första strid, som närt nordbons aldrig kufvade frihetskärlek och fostrat dess djerfva krigarskaror, som utgjort det vidsträckta museum der alla våra forskare och konstnärer börjat sina studier, som bildar grundtonen i våra skalders sånger, i våra fäders och vår egen lifsåskådning’.
35 Flander, ‘Punkaharju osana suomalaista luonnonsuojelua’, 12.
36 Runeberg, ‘Pungaharju’.
37 Tiitta, Harmaakiven maa, 20; Waenerberg, ‘Syysmaisema ja kansallismaisema’, 207–8.
38 Nordenskiöld, ‘Förslag’, 10. The original text reads: ‘Äfven den trognaste och mest målande naturskildring blir här till ringa gagn. Skriftställaren skrifver nemligen för sin samtid, och vid en naturskildring behöfver han ej tala om det som hvar man sjelf sett. Men just detta bildar taflans hufvuddrag, och om det framdeles försvinner eller förändras kommer för framtida slägten det väsentliga att saknas i skildringen’.
39 Judd, Common Lands, 8–9.
40 Hölzl, ‘Nature Conservation’, 31–2.
41 One of the first texts on proper forest management in the Nordic countries was published as early as 1753. See Kalm, Oförgripeliga tanckar. In the 1850s, the German forester Edmund von Berg inspected Finnish forests and wrote a seminal report on the mismanagement of forests. The government created several committees in order to improve the situation. See, for instance, von Berg, Kertomus Suomenmaan metsistä 1858Gyldén, Handledning för skogshushållare; Leikola, ’Suomalaisen metsäkirjallisuuden alkutaival’, ; Anne Ruuttula-Vasari, ”Herroja on epäiltävä aina ”; Tasanen, Läksi puut ylenemähän.
42 Hsu and Roth, ‘An Assessment of Environmental Literacy’, 232.
l43 Disinger and Roth. Environmental Literacy, 4–5.
44 Nordenskiöld, ‘Förslag’, 10.
45 Roth, ‘Environmental Literacy’, 8–9.
46 Häggman, ‘Kansallismaiseman hoitajat’, 185.
47 Nordenskiöld, ‘Förslag’, 10. The original text reads: ‘då skola många år ej förgå, innan dessa parker blifva bland de mest berömda i Europa, och med tacksamhet skall våra efterkommande den dag minnas, då parken grundlagts’.
48 Högdahl, Naturskydd i Sverige, 6; Pekurinen, ‘Sivistys velvoittaa’, 130; Sundin, ‘Environmental Protection’, 201; Svenska naturskyddsföreningen, 6.
49 Lundgren, Staten och naturen, 40; Högdahl, Naturskydd i Sverige, 6. The original text reads: ‘att på något kronan tillhörigt område i öfre Norrland inrätta en “rikspark” efter mönster af Yellowstoneparken i Nordamerika’.
50 Blåfield, ‘A. E. Nordenskiöld ja kansallispuistoaate’, 60;
51 Blåfield, ‘A. E. Nordenskiöld ja kansallispuistoaate’, 60.
52 Blåfield, ‘A. E. Nordenskiöld ja kansallispuistoaate’, 60–1.
53 Finska forstföreningens, 155.
54 Marsh, Man and Nature, 203.
55 Marsh, Man and Nature, 45.
56 Nordenskiöld, ‘Förslag’, 10. The original text reads: ‘sjöar sänkas, kärr och myrar uttorkas, skogen afverkas, nya skogsparker planteras och gammal fritt vuxen skog kommer snart att anses som ett lika säkert tecken på dålig skogshushållning, som naturliga ängar på dålig ängsskötsel och svedjning på dålig åkerbruk. Förändringen medför lycka och välstånd för millioner och utgör den rätta mattstocken på ett lands utveckling’.
57 Catlin, Illustrations, 16.
58 Catlin, Illustrations, 16.
59 Catlin, Illustrations, 256.
60 Nordenskiöld, ‘Förslag’, 10. The original text reads: ‘Men det ligger derjemte något nedtryckande i känslan att våra efterkommande knappast skola kunna göra sig ett tydligt föreställning om deras fäders land’.
61 Catlin, Illustrations, 261.
62 Nordenskiöld, ‘Förslag’, 10. The original text reads: ‘en lämplig sträck utväljas och förklaras för Rikspark, der skog och mark och sjö skulle få stå alldeles orörda, der träd ej finge fällas, snår ej rödjas, gräs ej afmejas, och der alla djur, som ej vore verkliga skadedjur, året om kunde gå trygga för jägarens lod’.”
63 Catlin, Illustrations, 262.
64 Nordenskiöld, ‘Förslag’, 10. The original text reads: ‘Nordens länder ega vidsträckta områden kronojord. Mångenstädes lemnar denna föga eller ingen afkastning’.
65 Catlin, Illustrations, 262.
66 Nordenskiöld, ‘Förslag’, 10. The original text reads: ‘med tacksamhet skall våra efterkommande den dag minnas, då parken grundlagts’.
67 Bousé, ‘Culture as Nature’, 76.
68 Mäkelä, ‘Koskemattoman luonnon’, 223, 230.
69 Cleghorn et al., ‘Report of the Committee’, 78–102.
70 Bousé, ‘Culture as Nature’, 82.
71 Nordenskiöld’s letter to Otto Nordenskiöld March 2, 1876, in Frugårds arkiv ca. 1600–1912, The National Library of Finland in Helsinki (Hereafter FA); Nordenskiöld, Nils Adolf Erik Nordenskiöld, 37.
72 Ekström, Den utställda världen, 10; Jansson, Svensk rapportering, 5.
73 Nordenskiöld’s letter to Karl Nordenskiöld July 24, 1876, FA. The Niagara Falls were described scientifically for the first time by the Finnish explorer Pehr Kalm, a Professor at the Royal Academy of Turku. He studied the nature of North America as a follower of Carl von Linné, between 1749 and 1751.
74 Miles, Wilderness in National Parks, 10; Räsänen, ‘Luonnossa’, 165–7.
75 Otto Nordenskiöld’s letter to Nordenskiöld November 16, 1880, and Nordenskiöld’s letter to Otto Nordenskiöld November 21, 1880, FA.
76 Finska forstföreningens meddelande 1881, 155–9.
77 Aavasaksa is a 242-metre (794-ft) hill in Ylitornio in Finnish Lapland. It is included in the list of National landscapes of Finland. Pierre Louis Maupertuis visited the hill as part of the French Geodesic Mission (1736–1737). The hill became part of the Struve Gedetic Arc and a World Heritage Site. Aavasaksa is especially famous as a place to admire the midnight sun at Midsummer.
78 Hult, ‘Nationalpark i Finland’; Hufvudstaddsbaldet 4.5.1891, 2; Finland, 12.1.1892, 1.
79 Palmén, Om naturskydd, 2; Palmgren, Naturskydd och kultur I., 161–4, 174; Myllyntaus, ‘Suomalaisen ympäristöhistorian’, 321–31. J. P. Norrlin was the founder of Finnish plant ecology, and the teacher of Ragnar Hult.
80 Mäkelä, ‘Koskemattoman luonnon’, 26; Nyyssönen, ‘Luonnonkansa’, 100.
81 Häyren, ‘Nationalparker i Finland’, 690; Palmén, Om naturskydd; Montell, ‘Den tilltänkta nationalparken’, 10–17.
82 Nyyssönen, ‘Luonnonkansa’, 100.
83 Norrlin, ‘Luonnonsuojeluksesta’, 606–9.
84 Pekurinen, 130, 159.
85 Perttula, ‘Suomen kansallispuistojärjestelmän’, 15.
86 ‘Nationalpark’ is the word used in Nordisk familjebok 11, 854.
87 Nordisk familjebok 11, 854. The original text reads: ‘staten borde anslå någon obygd i trakten af fjällryggen till en nationalpark, hvilken skulle kunna ännu efter århundraden gifva en åskådlig bild af Sveriges nuvarande växt- och djurverld, vildmarks- och odlingsfysionomi’.
88 Nordisk familjebok 11, 854. The original text reads: ‘Nationalpark (rikspark), ett inom ett land for statens räkning afsöndradt område, hvars naturmärkvärdigheter hållas fredade för enskildas besittning och åverkan för att kunna utgöra likasom ett bestående monument af fosterlandets natur’.
89 Conwentz, ‘Om skydd’, 2–42.
90 Conwentz letter to Nordenskiöld June 15, 1893, and March 12, 1894, Centre for the History of Science at the Royal Swedish Academy of Sciences in Stockholm E01:4; Palmgren, Luonnonsuojelu ja kulttuuri, 56.
91 Sundin, ‘Environmental Protection’, 202.
92 Sundin, ‘Environmental Protection’, 203.
93 Nordisk familjebok 19, 543.
Additional information
Notes on contributors
Seija A Niemi
Seija A. Niemi holds an MA in Cultural History as well as a Lic.Ph. in Finnish History. Niemi is working on her doctoral thesis, which discusses the Finnish-Swedish explorer and scientist Adolf Erik Nordenskiöld (1832–1901) and his place in the history of Nordic conservation. Address: Department of Finnish History, 20014 University of Turku, Finland. [email: [email protected]]