SFN Syd
Temadag: Kostfiber
24 november 2005, kl. 12.30 – 17.15
Plats: Aulan, Universitetssjukhuset, Lund
Kostnad: 350 kr/200 kr för studenter och pensionärer
Anmälan: senast 4 november till http://[email protected]
En bekräftelse kommer att skickas ut med posten innehållande inbetalningskort eller faktura.
För övriga frågor: 040-336091, Emily Sonestedt
Intresset för kostfibrer har kommit och gått genom åren. På senare tid har det däremot blivit alltmer populärt att få i sig mer fibrer, genom att fler byter till grovt bröd och det blir vanligare med tillsatser av fibrer till livsmedel. Men även om intaget tycks öka är det faktiskt fortfarande det ämne i kosten som flest äter för lite av. När man säger kostfibrer tänker många på dess effekt på magen, men kostfibrer kan ha många andra effekter i kroppen. Genom denna temadag kommer ni att få ta del av ny kunskap om kostfibrers effekter på bl.a. blodsockret, blodfetter och bröstcancer.
Medverkande:
Ulla Johansson, nutritionist, Idun Mat & Näringskonsult, Lund: Inledning och avslutning
Anita Laser Reuterswärd, Tekn Dr, Livsmedelsverket, Uppsala: Nyckelhålsmärkning ur kostfibersynpunkt
Inger Björck, professor, Lunds tekniska högskola: Kostfibrers effekt på blodsocker
Irene Mattisson, nutritionist och Dr Med Vet: Kostfibrer och bröstcancer
Maria Biörklund, dietist, Lunds universitet: Kostfibrers effekt på bl.a. blodfetter
Svenska sammanfattningar
Fettintag, fettkällor och fettsyrasammansättning i serum hos invandrade kvinnor från Iran och Turkiet jämfört med kvinnor av svenskt ursprung
Achraf Daryani, Wulf Becker, Bengt Vessby, Agneta Andersson
Invandrare verkar generellt sett vara känsligare än icke invandrare för att utveckla kroniska näringsrelaterade sjukdomstillstånd. Detta kan delvis bero på andra kostvanor, inklusive mängd och typ av fett i kosten. Vid en jämförelse mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor invandrade från Iran eller Turkiet, samtliga bosatta i Uppsala, visade det sig att invandrade kvinnor hade en lägre andel mättat fett, högre andel linolsyra och därmed också en högre n-6/n-3-kvot i sin kost jämfört med svenska kvinnor. Skillnader i intag av tex linolsyra återspeglades också i serumnivåer av denna fettsyra. Totalt sett var matfett, mjölkprodukter och kötträtter de största källorna till fett i kosten för samtliga grupper. Invandrade kvinnor fick dock en större andel fett från vegetariska rätter. Avseende fettsyrasammansättningen i serum fanns både positiva och negativa skillnader hos de invandrade kvinnorna jämfört med de svenskfödda. Totalt sett var dock den metabola profilen sämre hos de invandrade kvinnorna, med bl a högre blodnivåer av triglycerider och förekomst av övervikt.
Energi och näringsintag hos patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom under sjukhusvistelse orsakad av en akut försämring
Pia Sundvall, AnneMarie Grönberg, Lena Hultén, Frode Slinde
Patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom råkar ofta ut för försämringar, vilket är en viktig orsak till sjukhusvistelse. Sjukdomen medför ökad energiförbrukning, men aptiten och energiintaget minskar ofta, vilket vanligen leder till viktnedgång och undernäring. Studien visar att patienter som under sjukhusvistelse i samband med en akut försämring fick en berikad kost, eller kostillskott, hade ett högre energiintag och också ett högre proteinintag jämfört med patienter som åt den ordinarie sjukhuskosten. Patienter som tog fullvärdiga kosttillskott hade också ett högre intag av flera mikronäringsämnen. åtgärder som berikning av kosten och kostillskott kan alltså bidra till att minska risken för undernäring hos denna grupp av patienter.
Näringsmässig modulering av “brain-gut axis”
Robert-J M Brummer
“Brain-gut axis” är ett begrepp som beskriver den tvåvägskommunikation som förbinder kognitiva och emotionella centra i hjärnan med neuroendokrina centra, tarmens nervsystem och immunsystemet. Modellen möjliggör nya förklaringar till psykologiska problem, speciellt avseende humör och oro, kopplade till funktionella mag-tarmproblem, liksom påverkan av olika akuta och kroniska stressfaktorer på mag-tarmkanalens funktion. Modellen erbjuder också möjlighet att utveckla biomarkörer för integrerad hjärna-tarmfunktion. I denna sammanfattning diskuteras möjligheterna att med nutritionella medel modifiera samspelet mellan hjärna och tarm, utifrån konceptet “brain-gut axis”. Kostinterventioner riktade mot serotoninmetabolismen, och dess aktivitet i hjärnan, hypotalamus-hypofys-binjure-axeln, metabolismen av långkedjiga fleromättade fettsyror som påverkar både hjärnans funktion och profilen av inflammatoriska cytokiner, och tarmhormoner beskrivs. Den centrala rollen av det autonoma nervsystemet diskuteras också. Slutsatsen som dras är att konceptet “brain-gut axis” möjliggör utveckling av nya strategier för kostinterventioner vid funktionella magtarmproblem. Resultaten är dock ännu inte direkt överförbara till praktisk tillämpning.
Minskad betydelse av myndigheters roll för att åstadkomma hälsosammare kostvanor – dags att omvärdera livsmedelsindustrins roll?
Bengt Egberg Mikkelsen
Den ökade förekomsten av övervikt och fetma medför behov av strategier för att påverka individers livsstil. När det gäller hälsosamma matvanor i befolkningen har myndigheter sedan lång tid tillbaka försökt bidra, t ex genom att utfärda allmänna näringsrekommendationer och att dirva kampanjer. Detta har dock haft begränsad genomslagskraft, och idag kan man se tecken på att myndigheternas betydelse för hälsosamma matvanor minskar, samtidigt som den kommersiella livsmedelssektorn engagerar sig allt mer i frågan. Möjliga anledningar till att företag väljer att inkludera hälsosammare matvanor som en del av sin strategi kan vara att man ser en konkurrensfördel, eller att man helt enkelt känner sig tvingad p g a yttre tryck från konsumenterna. I den här artikeln diskuteras varför och hur fördelningen av ansvaret för att åstadkomma hälsosammare matvanor i befolkningen verkar ha förflyttats mellan myndigheter och livsmedelssektorn, och vilka konsekvenser det kan tänkas medföra för både nutritionsforskningen och livsmedelssektorn.
Bokrecension
Functional foods. Nutrition, medicin och livsmedelsvetenskap
Red. Anna Blücher
Studentlitteratur 2005, 206 sidor, ISBN 91-44-030654. Pris: 285 SEK
Begreppet “functional foods” används flitigt som ett samlingsbegrepp för livsmedel med hälsomervärde. Begreppet saknar dock enhetlig och lagstadgad definition, och eftersom “mervärde” är en relativ term kan den exakta tolkningen av “functional foods” variera, vilket den också gör bland bokens författare. En gemensam nämnare i de flesta definitioner är dock att livsmedelsprodukten ska ha en dokumenterad positiv hälsoeffekt, utöver de fysiologiska effekter man traditionellt förknippar med näringsämnen. I vissa definitioner nämns också att produkten ska vara speciellt designad för att ha denna effekt och att den ska marknadsföras med påståenden om denna hälsoeffekt. Det är därför logiskt och bra att boken behandlar ligger på fysiologisk effekt av olika livsmedelskomponenter, vetenskaplig dokumentation av livsmedels hälsoeffekter, och en fördjupad diskussion kring definition av “functional foods” och relaterade begrepp, samt gällande regler för marknadsföring av livsmedel med hälsopåståenden.
Boken inleds med ett översiktligt kapitel om matens betydelse för hälsan. Här lyfter man fram de sjukdomar som idag utgör de stora folkhälsoproblemen, och som därför kan anses vara av hög prioritet när det gäller utveckling av “functional foods”. För varje sjukdom diskuteras också aktuella biomarkörer för sjukdomsrisk (t ex LDL-kolesterol för hjärt-kärlsjukdom). Identifiering av sådana markörer är ofta en förutsättning för att kunna dokumentera effekten av ett visst livsmedel i vetenskapliga studier. Efter detta inledande kapitel följer flera kapitel där biologiska och fysiologiska funktioner av bl a utvalda näringsämnen, antioxidanter, växtsteroler och pro- och prebiotika, beskrivs ingående. De olika ämnenas potential som aktiva komponenter i “functional foods” kommenteras och i de fall det redan finns produkter på marknaden ges sådana exempel. Generellt sett är dessa kapitel objektiva och sakliga. Det finns dock vissa faktauppgifter som man kan ha anledning att ifrågasätta, och bristen på referenser i texten framstår då som en stor nackdel.
Efter 146 sidors läsning kommer man så fram till “pudelns kärna” vad är egentligen “functional foods”? Här behandlas relevanta begrepp, livsmedelslagstiftning och regelverk för hälsopåståenden om livsmedel i såväl historiskt som aktuellt perspektiv, med kommande EU-harmonisering som bakgrund. Kapitlet innehåller mycket detaljer och fakta, om än i något ostrukturerad form. Ett stycke i slutet av detta kapitel är specifikt tillägnat de svenska reglerna för hälsopåståenden om livsmedel (det s k “egenåtgärdsprogrammet”). Redan tidigare i boken refereras dock egenåtgärdsprogrammet, men inte alltid på ett tydligt och korrekt sätt. Det finns därför risk att läsaren som inte tar sig ända till slutet inte förstår vilket väl utvecklat regelverk vi har i Sverige, och hur programmet kan och får tillämpas i praktiken. I det avslutande kapitlet behandlas dokumentation av livsmedels fysiologiska effekter genom humanstudier. Här beskrivs viktiga termer och frågeställningar som bör beaktas vid planering och genomförande av sådana studier på ett överskådligt vis. Sist i boken kommer en bilaga med grundläggande näringslära, vilket kanske kan bidra till att vidga läsekretsen, men knappast borde vara nödvändig för de flesta inom målgruppen.
Boken är i stort sett lättläst och ger i sin helhet en bra översikt inom området. Eftersom 10 olika författare har bidragit med var sitt kapitel varierar dock nivån och läsvänligheten mellan de olika kapitlen. Vissa kapitel innehåller till största delen basal allmän näringslära medan andra kapitel skiljer ut sig genom alltför stor detaljrikedom och rubriköverflöd. Boken hade vunnit på ytterligare redaktionell bearbetning. Intresset för “functional foods” är stort och ökande och det är mycket välkommet med en bok om detta ämne på svenska. Boken kan komma att utgöra ett bra komplement i undervisningen på våra högskolor för t ex livsmedelsstuderande, nutritionister och dietister, liksom för medicinstuderande och medicinsk personal med intresse för kostens betydelse för hälsan.
Susanne Bryngelsson, SNF, och Gösta Samuelson, redaktör SJN