Abstract
The aim of this article is to identify inclusion practices in foster families by studying the everyday life of young people entering various types of foster family. Structure and warmth in the family stand out as important dimensions of everyday life. What is not so evident in previous research is the way emotional ‘warmth’ is created. In particular, joking, gentle teasing and laughing, which in this paper stand out as important inclusion practices, seem to be rather unknown aspects in foster care, as is the importance of doing things together in everyday life. The young people's contributions in creating a good family atmosphere are visible in the study, as is their capacity to adapt to a new family. Daily routines normalise the adolescents' everyday life. Negotiations make them part of important decisions, and may strengthen them as social agents. Foster parents' positive attitude towards birth family facilitates birth parents' support to their children. In this case study, mixed qualitative methods are used: interviews, network maps, ‘beepers’ and video recordings in the foster home.
Syftet med denna artikel är att identifiera inkluderande familjepraktiker i familjehemsvård genom att studera vardagslivet för ungdomar som kommer till olika slags familjehem. Struktur och värme i familjen framstår som viktiga dimensioner av vardagligt liv. Något som inte är så uppenbart i tidigare forskning är det sätt på vilket emotionell värme skapas. I synnerhet skämt, skojande och skratt, vilka i detta papper framstår som viktiga inkluderande praktiker, verkar vara tämligen okända aspekter av familjehemsvård, liksom i viss mån betydelsen av att i vardagen göra saker tillsammans. Ungdomarnas bidrag till att skapa en god familjeatmosfär synliggörs i studien, liksom deras förmåga att anpassa sig till en ny familj. Dagliga rutiner normaliserar ungdomarnas vardagsliv. Förhandlingar gör dem delaktiga i viktiga beslut och kan stärka dem som sociala aktörer. Fosterföräldrarnas positiva attityd mot ungdomarnas familj underlättar föräldrarnas stöd till sitt barn. I denna fallstudie används blandade kvalitativa metoder: intervjuer, nätverkskartor, ‘beepers’ och videoinspelningar i familjehemmet.