568
Views
2
CrossRef citations to date
0
Altmetric
Research Article

A critique of the grand narrative of the Swedish model

Pages 247-266 | Received 29 Jul 2019, Accepted 06 Jan 2020, Published online: 27 Jan 2020

References

  • Adolfsson, M. (2007). Fogdemakt och bondevrede 1500–1718. Stockholm: Natur och Kultur.
  • Åmark, K. (1989). Sammanhållning och intressepolitik. Socialdemokratin och fackföreningsrörelsen i samarbete och på skilda vägar. In K. Misgeld, K. Molin, & K. Åmark (Eds.), Socialdemokratins samhälle. SAP och Sverige under 100 år (pp. 57–82). Stockholm: Tiden.
  • Andersson, S. (1990). Mellan Åkarp och Saltsjöbaden: En studie av arbetsfredsfrågan i minoritetsparlamentarismens Sverige 1923–1928 (PhD diss). Almqvist & Wiksell International; Stockholm University, Stockholm.
  • Andrae, C. G. (1973). Från ord till handling. In S. Koblik (Ed.), Från fattigdom till överflöd: En antologi om Sverige från frihetstiden till våra dagar(pp. 215–234). Stockholm: Wahlström & Widstrand.
  • Andrae, C. G. (1998). Revolt eller reform: Sverige inför revolutionerna i Europa 1918–1918. Stockholm: Carlsson.
  • Andrén, N. (1966). Från kungavälde till folkstyre. Stockholm: Liber.
  • Anton, T. J. (1969). Policy-making and political culture in Sweden. Scandinavian Political Studies, 4, 88–102. Retrieved from https://tidsskrift.dk/scandinavian_political_studies/article/view/32054
  • Aronsson, P. (1992). Bönder gör politik: Det lokala självstyret som social arena i tre smålandssocknar, 1680–1850. (PhD diss). Lund University.
  • Aronsson, P. (2001). Lokalt folkstyre: Kulturarv som utmanar. Stockholm: Svenska kommunförbundet.
  • Bengtsson, E. (2019, August). The Swedish sonderweg in question: Democratization and inequality in comparative perspective, c.1750–1920. Past & Present, 244(Issue 1), 123–161.
  • Berg, J. O. (2011). På spaning efter en svensk modell. Idéer och vägval i arbetsgivarepolitiken 1897–1909 (PhD diss). Berg and Berg Bild Rum & Färg Förlag; Stockholm University, Enebyberg: Jan O.
  • Blomqvist, H. (2017). Potatisrevolutionen och kvinnoupploppet på Södermalm 1917. Ett historiskt reportage om hunger och demokrati. Stockholm: Hjalmarson & Högberg.
  • Börjesson, M., & Rehn, A. (2009). Makt. Stockholm: Liber.
  • Branting, H. (1917). Stockholmskonferensen hyllas. Social-Demokraten.
  • Branting, H. (1929). Tal och skrifter 9, Internationalen. Stockholm: Tiden.
  • Branting, H. (1988). Socialdemokratiens århundrade 2, Tyskland, Sverige, Danmark, Norge. Reprint. Hedemora: Gidlund.
  • Casparsson, R. (1951a). LO under fem årtionden I (pp. 1898–1923). Stockholm: Tiden.
  • Casparsson, R. (1951b). LO under fem årtionden II, 1924 – 1947. Stockholm: Tiden.
  • Casparsson, R. (1966). Saltsjöbadsavtalet i historisk belysning. Stockholm: Tiden.
  • Cederqvist, J. (1980). Arbetare i strejk: Studier rörande arbetarnas politiska mobilisering under industrialismens genombrott. Stockholm 1850–1909 (PhD diss). Stockholm University; LiberFörlag, Stockholm.
  • Childs, M. (1936). Sweden: The middle way. New Haven: Yale University Press.
  • Dahl, R. A. (1968). Modern politisk analys. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
  • Dahlqvist, H. (2002). Folkhemsbegreppet: Rudolf Kjellén Vs Per Albin Hansson. Historisk Tidskrift, 3, 444–465.
  • Dahlqvist, H. (2003). Fri att konkurrera, skyldig att producera. En ideologikritisk granskning av SAF 1902–1948 (PhD diss). Växjö University.
  • Dahlqvist, H. (2018). Vem äger tiden? Ett idéhistoriskt perspektiv på arbetstidsfrågan i Sverige 1880–1925. Malmö: Malmö University.
  • Danielsson, A. (1886,April 2). Försvar mot angreppen. Social-Demokraten.
  • Danielsson, A. (1908). Det nya socialdemokratiska programmet. In Urval av Axel Danielssons skrifter: Med levnadsteckning och karaktäristik av D:R Bengt Lidforss (pp. 586–591). Malmö: Fram.
  • de Geer, H. (1992). Arbetsgivarna: SAF i tio decennier. Stockholm: Svenska Arbetsgivareföreningen.
  • Edquist, S. (2005). Folklig kulturarvsproduktion i Sverige 1880–2000. In P. Aronsson & M. Hillström (Eds.), Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar (pp. 181–191). Norrköping: Tema Kultur och samhälle, Campus Norrköping, Linköpings universitet.
  • Ekdahl, L. (2002). Mot en ny värld? Rörelse mellan kriser. In L. Olsson & L. Ekdahl (Eds.), Klass i rörelse. Arbetarrörelsen i svensk samhällsutveckling (pp. 74–182). Stockholm: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
  • Elvander, N. (1969). Intresseorganisationerna i dagens Sverige (2nd revised edition ed.). Lund: Gleerup.
  • Engelstad, F. (2006). Vad är makt? Stockholm: Natur och Kultur.
  • Esaiasson, P. (1990). Svenska valkampanjer 1866–1988 (PhD diss). Allmänna förlaget; University of Gothenburg, Stockholm.
  • Frösell, G. (1899). Den stora kampen om föreningsrätten i Sundsvalls distrikt 1899. Söderhamn.
  • Gårdlund, T. (1983). Ett världsföretag växer fram: Alfa-Laval 100 år, vol. 1, Förhistoria och uppbyggnad. Tumba: Alfa Laval.
  • Hadenius, A. (1976). Facklig organisationsutveckling: En studie av Landsorganisationen i Sverige. Stockholm: Rabén & Sjögren.
  • Hallendorff, C. (1927). Svenska Arbetsgivareföreningen 1902–1927: Minnesskrift. Stockholm: Svenska Arbetsgivareföreningen.
  • Hansson, P. A. (1982a). Klasskampsbegreppet. In A. L. Berkling (Ed.), Från Fram till folkhemmet: Per Albin Hansson som tidningsman och talare. Solna: Metodica press.
  • Hansson, P. A. (1982b). Folk och klass. In A. L. Berkling (Ed.), Från Fram till folkhemmet: Per Albin Hansson som tidningsman och talare. Solna: Metodica press.
  • Harnesk, B. (2002). Den svenska modellens tidigmoderna rötter? Historisk Tidskrift, 1, 78–90.
  • Harnesk, B. (2003). Konsten att klaga, konsten att kräva: Kronan och bönderna på 1500- och 1600-talen. In B. Harnesk (Ed.), Maktens skiftande skepnader: Studier i makt, legitimitet och inflytande i det tidigmoderna Sverige (pp. 42–74). Umeå: Umeå universitet.
  • Hentilä, S. (1979). Den svenska arbetarklassen och reformismens genombrott inom SAP före 1914: Arbetarklassens ställning, strategi och ideologi (PhD diss). Suomen historiallinen seura, Helsinki.
  • Herlitz, N. (1934). Svensk självstyrelse förr och nu. In Självstyrelsen i svenskt samhällsliv. Stockholm.
  • Hjärne, H. (1908). Svensk nutidspolitik: Allmänna Valmansförbundets program, dess syfte och innebörd. Föredrag i Uppsala 17 May 1908. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
  • Hobsbawm, E. (1999). Ytterligheternas tidsålder: Det korta 1900-talet 1914–1991. Stockholm: Prisma.
  • Jerneck, M. (1986). SAFs framtidssyn: Förutsägelser, målsättningar och dilemman. En studie av programarbete och planeringsverksamhet inom Svenska Arbetsgivareföreningens kansli. Stockholm: Svenska Arbetsgivareföreningen.
  • Johansson, A. (1977). Den effektiva arbetstiden. verkstäderna och arbetsintensitetens problem 1900–1920 (PhD diss). Uppsala University.
  • Johansson, A. L. (1989). Tillväxt och klassamarbete – En studie av den svenska modellens uppkomst. Stockholm: Tiden.
  • Kjellén, R. (1917, May 26). Svenskt regeringssystem. In Nya Dagligt Allehanda.
  • Kjellström, A. (1987). Normbildning och konfliktlösning: En studie om SAFs roll i växelspelet mellan lag och avtal. Stockholm: Svenska Arbetsgivareföreningen.
  • Klockare, S. (1989). Drömmen om ett bättre liv här på jorden. Stockholm: Svenska träindustriarbetareförbundet.
  • Korpi, W. (1978). Arbetarklassen i välfärdskapitalism: Arbete, fackförening och politik i Sverige. Stockholm: Prisma.
  • Korpi, W. (2002). Den svenska arbetarrörelsens förutsättningar och strategier. In P. Thullberg & K. Östberg (Eds.), Den svenska modellen (pp. 11-26). Lund: Studentlittertur.
  • Kuuse, J. (1986). Strukturomvandlingen och arbetsmarknadens organisering. SAF och dess motparter i en förändrad omvärld. Stockholm: Svenska Arbetsgivareföreningen.
  • Larsson, L. O. (2002). Gustav Vasa – Landsfader eller tyrann? Stockholm: Prisma.
  • Lewin, L. (1970). Planhushållningsdebatten (PhD diss). Uppsala University, 3rd ed.
  • Lind, M. (2000). Statsmakt och bondemotstånd: Allmoge och överhet under stora nordiska kriget (PhD diss). Uppsala University.
  • Lindbom, T. (1938). Den svenska fackföreningsrörelsens uppkomst och tidigare historia 1872–1900 (PhD diss). Stockholm University.
  • Linderborg, Å. (2002). Socialdemokraterna skriver historia: Historieskrivning som ideologisk maktresurs 1892–2000 (PhD diss). Atlas, Uppsala University Stockholm.
  • Lindgren, J. (1936). Från Per Götrek till Per Albin: Några drag ur den svenska socialdemokratiens historia. Stockholm: Bonnier.
  • Lindhagen, J. (1972). Socialdemokratins program 1. I rörelsens tid 1890–1930. Stockholm: Tiden.
  • Lindkvist, K. (1982). Program och parti: Principprogram och partiideologi inom den kommunistiska rörelsen i Sverige 1917–72 (PhD diss). Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia;Lund University, Lund.
  • Lohse, L. (1963). Arbetsgivarnas inställning till föreningsrätt, arbetarskydd och arbetstid: I statsvetenskaplig belysning. Stockholm: Svenska Arbetsgivareföreningen.
  • Lundh, C. (ed). (2009). Nya perspektiv på Saltsjöbadsavtalet. Stockholm: SNS förlag.
  • Marx, K., & Engels, F. (1998). Det kommunistiska partiets manifest. In Manifestet 1848–1998: Kommunistiska manifestet med kommentarer och analyser av 14 forskare och samhällsdebattörer (pp. 11–46). Atlas: Stockholm.
  • Nerman, T. (1938). Svensk arbetarrörelse under hundra år. Stockholm: Tiden.
  • Nordström, G. H. (1938). Sveriges socialdemokratiska arbetareparti under genombrottsåren 1889–1894: Bidrag till det svenska partiväsendets historia (PhD diss). Uppsala University.
  • Norrköpingskongressen. (1891). Retrieved from http://www.marxists.org/svenska/historia/sverige/1891/2-kongress.htm
  • Nothin, T. (1955). Från Branting till Erlander. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
  • Nyström, L. (2003). Potatisriket: Stora Bjurum 1857–1917. Jorden, makten, samhället (PhD diss). University of Gothenburg.
  • Nyzell, S. (2009). “Striden ägde rum i Malmö”: Möllevångskravallerna 1926. En studie av politiskt våld i mellankrigstidens Sverige (PhD diss). Malmö University Press, Lund University 2010, Malmö.
  • Olsson, L. (1994). Review of Schüllerqvist, Historisk Tidskrift, no. 1.
  • Olsson, L. (2002). ”Detär ingen skam att vara sosialist”: Arbetarrörelsen före det politiska makttillträdet. In L. Olsson & L. Ekdahl (Eds.), Klass i rörelse. Arbetarrörelsen i svensk samhällsutveckling (pp. 8–73). Stockholm: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
  • Österberg, E. (1989). Bönder och centralmakt i det tidigmoderna Sverige. Konflikt – kompromiss – politisk kultur. Scandia, 55(1), 73–95.
  • Österberg, E. (1993). Vardagens sträva samförstånd: Bondepolitik i den svenska modellen från vasatid till frihetstid. In G. Broberg, U. Wikander, & K. Åmark (Eds.), Svensk historia underifrån. Tänka, tycka, tro. Stockholm: Ordfront.
  • Österberg, E. (1995). Det förhandlande folket. In Nordens demokratiska urberg. Kungälv: Nordiska folkhögskolan.
  • Österberg, E., Andersson, I., Hultman, L., Johansson, K., & Johansson, R. (2002). Fredliga moder Svea? Socio-politiskt våld och den svenska modellen. In E. Österberg (Ed.), Socialt och politiskt våld: Perspektiv på svensk historia (pp. 11–46). Lund: Historiska media.
  • Österberg, E. (2015). Det förhandlande folket. In L. Ericsson (Ed.), Att samtala fram en ny värld: Om konsten att förverkliga demokrati genom mänskliga rättigheter. Stockholm: Föreningen Ordfront.
  • Pipes, R. (2005). Den ryska revolutionen. Stockholm: Natur och Kultur.
  • Program för sverges socialdemokratiska arbetareparti. (1920). Retrieved from https://snd.gu.se/sv/vivill/party/s/program/1920
  • Program för sverges socialdemokratiska arbetareparti. (1897). Retrieved from https://snd.gu.se/sv/vivill/party/s/program/1887
  • Roberts, M. (1970). Gustav Vasa. Stockholm: Norstedt.
  • Runestam, S. (1966). Förstakammarhögern och rösträttsfrågan 1900–1907 (PhD diss). Norstedt, Uppsala University, Stockholm.
  • SAF. (1905). Förteckning över arbetsmän. Archive of SAF. Stockholms Företagsminnen.
  • SAF. (1906a, February 10). Cirkulär från Svenska Arbetsgifvareföreningen. Archive of SAF. Stockholms: Företagsminnen.
  • SAF. (1906b, October). S.H.T. Archive of SAF. Stockholms: Företagsminnen.
  • SAF. (1913). Cirkulär till Svenska Arbetsgifvareföreningens delägare i södra och mellersta Sverige. Archive of SAF. Stockholms: Företagsminnen.
  • Sassoon, D. (2002). Hundra år av socialism: Vänstern i Europa under 1900-talet. Stockholm: Atlas.
  • Schiller, B. (1967). Storstrejken 1909: Förhistoria och orsaker (PhD diss). University of Gothenburg.
  • Schmidt, R. (2000). Red Scare: FBI and the Origins of Anticommunism in the United States, 1919–1943. Copenhagen: Museum Tusculanum Press.
  • Schüllerqvist, B. (1992). Från kosackval till kohandel: SAP: Sväg till makten (1928–33) (PhD diss.). Tiden, Uppsala University, Stockholm.
  • Simonson, B. (1985). Socialdemokratin och maktövertagandet: SAP: Spolitiska strategi 1889–1911 (PhD diss). University of Gothenburg.
  • Simonson, B. (1989). Den långa vägen till Saltsjöbaden. In Saltsjöbadsavtalet 50 år. Forskare och parter begrundar en epok 1938 – 1988 (pp. 38–54). Stockholm: Arbetslivscentrum.
  • Söderlund, G. (1953, September 23). Letter from Gustaf Söderlund to K.A. Bratt. Archive of SAF. Stockholms: Företagsminnen.
  • Söderpalm, S. A. (1969). Storföretagarna och det demokratiska genombrottet: Ett perspektiv på första världskrigets svenska historia (PhD diss). Gleerup; Lund University, Lund.
  • Söderpalm, S. A. (1976). Direktörsklubben: Storindustrin i svensk politik under 1930- och 40-talen. Lund: Zenit.
  • Söderpalm, S. A. (1980). Arbetsgivarna och Saltsjöbadspolitiken: En historisk studie i samarbetet på svensk arbetsmarknad. Stockholm. Svenska: Arbetsgivareföreningen.
  • Stjernquist, N. (1996). Tvåkammartiden: Sveriges riksdag 1867–1970. Stockholm: Sveriges Riksdag.
  • Sveriges Verkstadsförening. (1905). Regler för behandling af tvister mellan arbetsgifvare och arbetare, bestämmelser om minimilön samt gemensamma ordningsregler: Antagna vid extra allmänna mötet den 11 och 12 sept. Stockholm: Sveriges Verkstadsförening.
  • Thullberg, P., & Östberg, K. (2002). Inledning. In P. Thullberg & K. Östberg (Eds.), Den svenska modellen (pp. 5–9). Lund: Studentlitteratur.
  • Thyselius, E. (1902). Kampen för allmän rösträtt: En fullständig historik och förklaring öfver rösträttsfrågan från början till närvarande tid. Stockholm: Fröléen.
  • Tidman, Y. (1998). Spräng Amalthea! Arbete, facklig kamp och strejkbryteri i nordvästeuropeiska hamnar 1870–1914 (PhD diss). Lund University.
  • Tingsten, H. (1941a). Den svenska socialdemokratiens idéutveckling I. Stockholm: Tiden.
  • Tingsten, H. (1941b). Den svenska socialdemokratiens idéutveckling II. Stockholm: Tiden.
  • von Sydow, H. (1932). Om den svenska arbetsgivareorganisationen, dess verksamhet och betydelse: Föredrag vid Arbetsledarinstitutet den 30 november 1931. Stockholm: Arbetsledarinstitutet/Sveriges Industriförbund.
  • Westerståhl, J. (1946). Svensk fackföreningsrörelse: Organisationsproblem, verksamhetsformer, förhållande till staten (PhD diss). Tiden, Stockholm University, Stockholm.

Reprints and Corporate Permissions

Please note: Selecting permissions does not provide access to the full text of the article, please see our help page How do I view content?

To request a reprint or corporate permissions for this article, please click on the relevant link below:

Academic Permissions

Please note: Selecting permissions does not provide access to the full text of the article, please see our help page How do I view content?

Obtain permissions instantly via Rightslink by clicking on the button below:

If you are unable to obtain permissions via Rightslink, please complete and submit this Permissions form. For more information, please visit our Permissions help page.