214
Views
0
CrossRef citations to date
0
Altmetric
III Culture

A Unique Copy of Alphabetum Russarum, Printed in Stockholm by Peter van Selow

References

  • Bogojavlenskij, S. K. 1914. “Moskovskij teatr pri Carjach Aleksee i Petre.” Čtenija v Obščestve istorii i drevnostej rossijskich 2:1, iii–xxi, 1–192.
  • Brikner, A[leksandr]. 1884. “Lavrentij Ringuber.” Review of Relation du voyage en Russie fait en 1684 par Laurent Rinhuber (Berlin 1883). Žurnal ministerstva narodnogo prosveščenija (Fevral’ 1884):396–421.
  • Brückner, Alexander. 1884. “Laurentius Rinhuber. Ein Beitrag zur Geschichte Rußlands im 17. Jahrhundert.” Historische Zeitschrift 52, N.F. 16:193–253.
  • Collijn, Isak. 1913. “Der in Stockholm gedruckte russische Catechismus aus dem Jahre 1628.” Archiv für slavische Philologie 34:246–51.
  • Cvetaev, C. V. 1889. “Pervye nemeckie školy v Moskve i osnovanie pridvornogo nemecko-russkogo teatra.” Varšavskie universitetskie izvestija VIII:1–24.
  • Droste, Heiko and Ingrid Maier. 2010. “Från Boris Godunov till Gustav II Adolf: översättaren Hans Flörich i tsarens och svenska kronans tjänst.” Slovo. Journal of Slavic Languages and Literatures 50:47–66.
  • Dumschat, Sabine. 2006. Ausländische Mediziner im Moskauer Rußland. Stuttgart: Steiner (= Quellen und Studien zur Geschichte des östlichen Europa. 67).
  • Ďurovič, Ľubomír. 2003. “Russisch und Kirchenslavisch in Gustav Adolfs Schweden.” In Rusistika. Slavistika. Lingvistika. Festschrift für Werner Lehfeldt zum 60. Geburtstag (Die Welt der Slaven. Sammelband 19), edited by S. Kempgen, U. Schweier, and T. Berger, 99–108. München: Otto Sagner,
  • Jensen, Alfred. 1912. “Die Anfänge der schwedischen Slavistik.” Archiv für slavische Philologie 33 (1912):136–165.
  • Jensen, et al. 2021. Claudia Jensen, Ingrid Maier, Stepan Shamin, with Daniel C. Waugh. Russia’s Theatrical Past: Court Entertainment in the Seventeenth Century (Russian Music Studies). Bloomington: Indiana University Press.
  • Kempgen, Sebastian. 2015. Slavic Alphabet Tables. Vol. 2 (1527–1956) (Bamberger Beiträge zur Linguistik 12). Bamberg: University of Bamberg Press.
  • Kirstenius, Petrus. 1608. Grammatices arabicae, liber I. Sive orthographia et prosodia arabica. Breslau: Baumann.
  • Ludolf, Hiob. 1681. Historia Aethiopica. Frankfurt am Main: B. C. Wust for J. D. Zunner.
  • Maier, Ingrid. 2012. “Wer war der Autor von Alfabetum Rutenorum (Stockholm ohne Jahr)?” Schnittpunkt Slavistik. Ost und West im wissenschaftlichen Dialog: Festgabe für Helmut Keipert zum 70. Geburtstag. Teil 3: Vom Wort zum Text. Göttingen: Bonn University Press, 333–357.
  • Maier, Ingrid.. 2021. “Russian Pronunciation Rules in the Alphabetum Russarum.” Slovo. Journal of Slavic Languages and Literatures 62:39–60.
  • Maier, Ingrid.. 2022. “Did Peter van Selow (1582–1650) Have Dutch Roots? New Sources about a Well-known Type Founder and Printer.” Jaarboek voor Nederlandse boekgeschiedenis / Yearbook for Dutch Book History 29:235–264.
  • Maier, Ingrid.. Forthcoming. Lutheran Catechisms in Russian Translation “made in Sweden” (1628–1701).
  • Mazon, André and Frédéric Cocron. 1954. La Comédie d’Artaxerxès” (Артаѯерѯово дѣйство) présentée en 1672 au Tsar Alexis par Gregorii le Pasteur. Paris: Institut d’Études slaves de l’Université de Paris.
  • Nyholm, Alf. 1996. Två “svenska” lutherska katekeser på ryska. Uppsala: Slaviska institutionen, Uppsala universitet [Licentiate dissertation].
  • Olearius, Adam. 1656. Vermehrte Newe Beschreibung Der Muscowitischen und Persischen Reyse […]. 2nd ed. Schleßwig: Johan Holwein.
  • Pereswetoff-Morath, Alexander I. 2010. “Isaak Torčakov och diakerna: kring den äldre svenska slavistikens historia.” Slovo. Journal of Slavic Languages and Literatures 51:7–32.
  • Pereswetoff-Morath, Alexander I.. 2012. “Isaak Torčakov: en ingermanländsk diak.” In Novgorodiana Stockholmiensia, edited by E. Löfstrand and Gennadij Kovalenko, 80–110. Stockholm: Slaviska institutionen, Stockholms universitet.
  • Pierling, Paul. 1893. Saxe et Moscou. Un médecin diplomate. Laurentius Rinhuber de Reinufer. Paris: Émile Bouillon.
  • Rinhuber, Laurent. 1883. Relation du voyage en Russie fait en 1684. Berlin: Albert Cohn.
  • Rudbeck, Gustaf. 1925. “Peter van Selow stilgjutare och boktryckare i Stockholm 1618–1648.” Bok- och bibliotekshistoriska studier tillägnade Isak Collijn på hans 50-årsdag, edited by Axel Nelson, 303–334. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
  • Sebestyén, Gyula. 1903. “Telegdi János 1598-iki Rudimentájának hamburgi és marosvásárhelyi kézirata.” [Manuscript of János Telegdi’s Rudimenta of 1598 in Hamburg and Târgu Mureş. Magyar könyvszemle [Hungarian Book Review, N.F.] 11 (3):247–280.
  • Sebestyén, Gyula.. 1915. A magyar rovásirás hiteles emlékei [Authentic Monuments of Hungarian Runic Writing]. Budapest: Kiadja a Magyar Todományos Akadémia.
  • Sjöberg, Anders. 1975. “Luthers katekes på ryska och Alfabetum Rutenorum (Två ryska tryck från början av 1600-talet).” Kring den svenska slavistikens äldsta historia (Slavica Lundensia, 3), edited by Ľ. Ďurovič, 9–25. Lund: Slaviska institutionen vid Lunds universitet.
  • Sjöberg, Anders.. 1984. “Hans Flörich och Isak Torcakov, två ‘svenska’ rusister i början av 1600-talet.” In Äldre svensk slavistik. Bidrag till ett symposium hållet i Uppsala 3–4 februari 1983 (Uppsala Slavic Papers 9), edited by Sven Gustavsson and Lennart Lönngren, 25–35. Uppsala: Slaviska institutionen vid Uppsala universitet.
  • Svenskt biografiskt lexikon. 1945. Bd. 11. Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon.
  • Tarkiainen, Kari. 1974. “Den tidiga kyrkliga slavistiken i Sverige.” Kyrkohistorisk årsskrift 74:71–96.
  • Truhelka, Ćiro. 1889. “Bosančica. Prinos bosanskoj paleografiji od dra Ćire Truhelke.” Glasnik zemaljskog muzeja u Bosni i Hercegovini. Godina I. Knjiga I, 65–83. Sarajevo: Zemaljska štamparije.