PRIMARY SOURCES
- Östra häradsrätts arkiv, Aia:4, Landsarkivet i Vadstena. Kinds häradsrätts arkiv, Aia: 1-3, Landsarkivet i Göteborg. Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA) E4:114-17, Alseda, Alseda parish, Geometrisk avmätning, 1645.
- Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA) O69-40:1, Å, Holsljunga parish, Geometrisk avmätning 1718.
- Redvägs häradsrätt in Göta hovrätt. Advokatfiskalens arkiv, EVIIAAAB:2, 4, 9, 11, 17. Landsarkivet i Vadstena.
SECONDARY SOURCES
- GEORG, 2021. ’Sveriges äldsta storskaliga kartor. Stockholm, Riksarkivet’; https://riksarkivet.se/geometriska [accessed 11 February 2021]
BIBLIOGRAPHY
- Aronsson M. 1979. ‘Slåtter- och betesmark i det äldre odlingslandskapet’, Odlingslandskap och livsform (Stockholm), pp. 72–96.
- Berglund B., Lagerås P., & Regnéll J., 2002. ‘Odlingslandskapets historia i Sydsverige – en pollenanalytisk syntes’, in Markens minnen. Landskap och odlingshistoria på småländska höglandet under 6000 år , ed.: B .E. Berglund & K. Börjesson (Stockholm), pp. 153–74.
- Blaikie, P., & Brookfield, H., 1987. Land Degradation and Society (New York, US).
- Börjesson, L., 2014. ‘The antithesis of degraded land: toward a greener conceptualization of landesque capital’, Landesque capital: the historical ecology of enduring landscape modifications, ed. N. T. Håkansson & M. Widgren (Walnut Creek, CA, US), pp. 251–68.
- Börjesson, L., & Ango, T. G., 2021. ‘The production and destruction of forests through the lens of landesque capital accumulation’, Human Ecol, 49, pp. 259–69. doi: 10.1007/s10745-021-00221-4
- Brookfield, H. C., 1984. ‘Intensification revisited’, Pacific Viewpoint, 25, pp. 15–44. doi: 10.1111/apv.251002
- Brunius, J., 2011. Vasatidens samhälle. En vägledning till arkiven 1520–1620 i Riksarivet (Vällingby).
- Campbell, Å., 1948. Från vildmark till bygd: en etnologisk undersökning av nybyggarkulturen i Lappland före industrialismens genombrott (Uddevalla):
- Chayanov, A. V., 1966. The Theory of Peasant Economy (Hornwood).
- Craelius, M. G., 1986 [1774]. Försök till ett landskaps beskrivning.(Vimmerby).
- Dahlman, C. J., 1980: The Open Field System and Beyond. A property rights analysis of an economic institution. (Cambridge).
- Dovring, F., 1947. Attungen och marklandet. Studier över agrara förhållanden i medeltidens Sverige (Lund).
- Egerbladh, I., 1987. Agrara bebyggelseprocesser: utvecklingen i Norrbottens kustland fram till 1900-talet (Umeå).
- Ekstam, U., Aronsson, M., & Forshed, N., 1988. Ängar. Om naturliga slåttermarker i odlingslandskapet (Stockholm).
- Ericsson, A., 2012. Terra mediaevalis. Jordvärderingssystem i medeltidens Sverige (Uppsala).
- Eriksson, O., 2020. ‘Origin and development of managed meadows in Sweden: a review’, Rural Landscapes: Soc, Environ, Hist, 7:1, pp. 1–23.
- Ferm, O., 1990. De högadliga godsen i Sverige vid 1500-talets mitt: geografisk uppbyggnad, räntestruktur, godsdrift och hushållning (Stockholm).
- Frandsen, K., 1983, Vang og tægt. Studier over dyrkningssystemer og agrarstrukturer i Danmarks landsbyer 1682–83 (Copenhagen).
- Frödin, J. 1952. Skogar och myrar i norra Sverige i deras funktioner som betesmark och slåtter (Oslo).
- Frödin J., 1954. Uppländska betes- och slåttermarker i gamla tider, deras utnyttjande genom landskapets fäbodväsen (Uppsala).
- Gadd, C-J., 2000. Det svenska jordbrukets historia bd 3. Den agrara revolutionen: 1700–1870 (Stockholm).
- Gadd, C-J., 2011. ‘The agricultural revolution in Sweden, 1700–1870’, in The Agrarian History of Sweden. From 4000 bc to ad 2000, ed. J. Myrdal & M. Morell (Lund), pp. 118–64.
- Granlund J., 1969. ‘Högsby socken och dess byar, näringsliv samt sed och tro’, in Högsbyboken, ed. H. Eriksson & O. Franzén (Högsby), pp. 63–562
- Hannerberg, D., 1971. Svenskt agrarsamhälle under 1200 år. Gård och åker, skörd och boskap (Stockholm).
- Helmfrid, S., 2000: Europeiska agrarlandskap. En forskningsöversikt (Stockholm).
- Herschend, F., 2020. Från ord till poetisk handling: skandinavisk skrivkunnighet före 536 (Uppsala).
- Hill, Ö., & Töve, J., 2003. Kunskap om skogens historia (Göteborg).
- Holmbäck, Å., & Wessén, E., 1962. Magnus Erikssons landslag (Stockholm).
- Jansson, U., 1998. Odlingssystem i Vänerområdet. En studie av tidigmodernt jordbruk i Västsverige (Stockholm).
- Jansson, U., 2005. ‘Forskning om odlingssystem under de senaste 100 åren – en översikt’, Bruka, odla, hävda. Odlingssystem och uthålligt jordbruk under 400 år, ed. U. Jansson & E. Mårald (Stockholm), pp. 15–26.
- Jupiter, K., 2020. ‘The function of open-field farming – managing time, work and space’, In Landscape Hist, 41:1, pp. 69–98. doi: 10.1080/01433768.2020.1753984
- Karsvall, O., 2016. Utjordar och ödegårdar: en studie i retrogressiv metod (Uppsala).
- Kolås, S. B., 2012. ‘Runer i kontekst: En analyse av Magnus Olsens tolkning av Strömsbrynet, Eggjarinnskriften og N492’, Norwegian Univ of Science & Technology Master thesis.
- Korpiola, M., 2014. ‘Not without the consent and goodwill of the common people’: the community as a legal authority in medieval Sweden, J Legal Hist, 35:2, pp. 95–119. doi: 10.1080/01440365.2014.925173
- Larson, A., 1949. ‘Näringslivet i Svenljunga under 1500- och 1600-talen’, Från Borås och de sju häradena, 4, pp. 47–90.
- Larsson, J., 2016. ‘Conflict-resolution mechanisms maintaining an agricultural system. Early modern local courts as an arena for solving collective-action problems within Scandinavian Civil Law’, Int J of the Commons, 10:2, pp. 1100–18. doi: 10.18352/ijc.666
- Lennartsson, T., & Westin, A., 2019. Ängar och slåtter: historia, ekologi, natur- och kulturmiljövård. (Stockholm).
- Lennartsson, T., Westin, A., Iuga, A., et al., 2016. ‘”The meadow is the mother of the field”. Comparing transformations in hay production in three European agroecosystems’, Martor, 21, pp. 103–26.
- Mazoyer, M., & Roudart, L., 2006. A History of World Agriculture. From the Neolithic Age to the current crisis (London).
- Myrdal, J., & Söderberg, J., 1991. Kontinuitetens dynamik: agrar ekonomi i 1500-talets Sverige. (Stockholm).
- Myrdal, J., 1982. ‘Jordbruksredskap av järn före år 1000., Fornvännen, 77, pp. 81–104.
- Myrdal, J., 1999. Det svenska jordbrukets historia bd 2. Jordbruket under feodalismen: 1000–1700. (Stockholm).
- North, D. C., 1991. ‘Institutions’, J Econ Perspectives- Vol. 5, No. 1, pp. 97–112. doi: 10.1257/jep.5.1.97
- North, D. C., & Thomas, R., 1973. The Rise of the Western World: a new economic history (Cambridge).
- Ohlmarks, Å. ed, 1976. De svenska landskapslagarna (Stockholm).
- Palm, L. A., 1997. ‘Boskapsskötseln – en historisk förutsättning’, in Bygden vid ridvägarna – Årtusenden kring Åsunden, ed. L. Holmén (Borås), pp. 91–106.
- Palm, L. A., 1998. ‘Efterblivenhet eller rationell tidsanvändning – frågor kring det västsvenska ensädet’, in Ett föränderligt agrarsamhälle. Västsverige i jämförande belysning, ed. L. A. Palm, C-J. Gadd & L. Nyström (Göteborg), pp. 13–82.
- Pearson, A.W., & Soar, P. J., 2018. ‘Meadowlands in time: re-envisioning the lost meadows of the Rother valley, West Sussex, UK’. Landscape Hist, 39:1, pp. 25–55 doi: 10.1080/01433768.2018.1466549
- Pedersen, E-A., Welinder, S., & Widgren, M., 1998. ‘Det svenska jordbrukets historia bd 1’, Jordbrukets första 5000 år (Stockholm).
- Pedersen, E. A., & Widgren, M. 2011. ‘Agriculture in Sweden: 800 BC–AD 1000’, In The Agrarian History of Sweden: from 4000 BC to AD 2000 (Lund), pp. 46–71.
- Petersson, M., 2006. Djurhållning och betesdrift: djur, människor och landskap i västra Östergötland under yngre bronsålder och äldre järnålder (Uppsala).
- Renes, H., Centeri, C., Eiter, S., et al., 2019. ‘Water meadows as European agricultural heritage’, in Adaptive Strategies for Water Heritage, ed. C. Hein (Cham), pp. 106–31.
- Rosenhane, S., 1944 [1663]. Oeconomia (Uppsala).
- Sjöbeck, M., 1947. ‘Iakttagelser rörande den bebyggelsehistoriska utvecklingen omkring den forna Kafjärden i Södermanland, Fornvännen, 42, pp. 230–47.
- Spulerova, J., Kruse, A., Branduini, P., et al., 2019. ‘Past, present and future of hay-making structures in Europe.’, Sustainability, 11, p. 5581. doi: 10.3390/su11205581
- Tollin, C., 2021. Sveriges kartor och lantmätare 1628 till 1680: från idé till tolvtusen kartor (Stockholm).
- Vázquez, I., 2020. ‘Lot meadows, do they have a role in understanding scattered holdings? A study case in northern Spain’, Landscape Hist, 41:2, pp. 71–88. doi: 10.1080/01433768.2020.1835185
- Vestbö-Franzén, A., 2003. ‘Relationer, rum och resurser – eller från utjord till säteri i Vireda socken’, in Med landskapet i centrum. Kulturgeografiska perspektiv på nutida och historiska landskap, ed. U. Jansson (Stockholm), pp. 187–210.
- Vestbö-Franzén, Å., 2004. Råg och rön: om mat, människor och landskapsförändringar i norra Småland ca 1550– 1700 (Stockholm).
- Vestbö-Franzén, Å., 2012. ‘Vardagens varuflöden i 1600-talets Småland. Lokalsamhällets bytes- och marknadsekonomi speglad i rättshistoriska källor, Lilla tullen och de äldsta geometriska kartorna’, Bebyggelsehistorisk tidskrift, 63. pp. 92–110.
- Widgren, M., 2012. ‘Climate and causation in the Swedish Iron Age: learning from the present to understand the past’, Geografisk Tidsskrift – Danish J Geog, 112:2, pp. 126–34. doi: 10.1080/00167223.2012.741886
- Widgren, M., & Håkansson, N. T., 2014. ‘Landesque capital: What is the concept good for?’, in Landesque Capital: the historical ecology of enduring landscape modifications, ed. N. T. Håkansson & M. Widgren, (Walnut Creek, CA, US), pp. 9–30.
- Williamson, T., 2003. Shaping medieval landscapes: settlement, society, environment (Bollington, Macclesfield).
- Williamson, T., 2012. Environment, society and landscape in early medieval England: time and topography (Woodbridge).