767
Views
0
CrossRef citations to date
0
Altmetric
Original Articles

Normative Imperatives and Communal Influences

The consistory’s role in proposing Lutheran clergy in the 18th-century Russian border area

References

Primary sources

Archives

Document anthologies

  • Kyrko-Lag och Ordning: som then Stormägtigste Konung och Herre, Herr Carl den Elofte, […] åhr 1686 hafwer låtit författa, och åhr 1687 af trycket utgå och publicera, jemte ther til hörige stadgar; samt Kongl. Maj: tsNådiga Privilegier för Biskoppar och Samlige Prästerskapet af d. 16 october 1723. Örebro: Tryckt hos R Lindh, 1833.
  • Modée, Reinhold Gustaf. Utdrag utur alle ifrån den 7. decemb. 1718. utkomne Publique Handlingar, Plcater, Förordningar och publicationer som …. Första Delen till Åhr 1730. Stockholm: Tryckt hos Lorentz Ludewig Grefing, 1742.
  • Modée, Reinhold Gustaf. Utdrag utur alle ifrån den 7. decemb. 1718. utkomne Publique Handlingar, Plcater, Förordningar och publicationer som …. Andra Delen till Åhr 1740. Stockholm: Tryckt hos Lorentz Ludewig Grefing, 1746.
  • Samling af Författningar och Stadgar hwilka ärende eller förlkara Kyrko-Lagen af år 1686, och ännu äro till efterlefnad gällande. Stockholm: Tryckt hos Olof Grahn, 1813.

Literature

  • Ahokas, Minna. ‘Pietistinen hurmoksellisuus ja tapaus Lindström koettelevat kirkollisen elämän rajoja’. In Viipurin läänin historia IV: Vanhan Suomen aika, ed. Yrjö Kaukiainen, Risto Marjomaa and Jouko Nurmiainen, 171−3. Keuruu: Otava, 2013.
  • Akiander, Matthias. ‘Prosten J. Saxbergs strid med konsistorium i Wiborg’. Tidskrift i fosterländska ämnen. Fjortonde årgången (1854): 195−223.
  • Akiander, Matthias. Herdaminne för fordna Wiborgs och nuvarande Borgå stift, I. Helsingfors: Svenska Litteratur-sällskapets tryckeri, 1868.
  • Akiander, Matthias. Herdaminne för fordna Wiborgs och nuvarande Borgå stift, II. Svenska Litteratur-sällskapets tryckeri, 1869.
  • Amburger, Erik. Die Geschichte der Behördenorganisation Russlands von Peter dem Grossen bis 1917. Leiden: Brill, 1966.
  • Andersin, Hans. ‘Prästsläkten Oleander’. Uppsatser XIV. Skrifter utgivna av Helsingfors Släktforskare rf, 143−67. Helsingfors: Helsingfors Släktforskare rf, 2007.
  • Appelberg, K. A. Prästtjänsternas besättande i Finland från reformationen till af 17: de seklet. Helsingfors: Finska litteratur-sällskapets tryckeri, 1896.
  • Arpiainen, Raili. Virolahden seurakunnan vaiheita. Virolahti: Gummerus kirjapaino Oy, 2003.
  • Bergström, Carin. Lantprästen: Prästens funktion i det agrara samhället 1720−1800. Oland-Frösåkers kontrakt av ärkestiftet. Stockholm: Nordiska museet, 1991.
  • Cavallin, Maria. I kungens och folkets tjänst: Synen på svenske ämbetsmannen 1750−1780. PhD diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2003.
  • Cavallin, Maria. ‘En ämbetsmans hederliga leverne: Synen på den svenske ämbetsmannen i en lönedebatt 1764−1765’. In Mellan makten och menigheten: Ämbetsmän i det tidigmoderna Sverige, ed. Börje Harnesk and Marja Taussi Sjöberg, 207−33. Stockholm: Institutet för rättshistorisk forskning, 2001.
  • Carlsson, Sten. ‘Det skånska prästerskapets rekrytering och sociala miljö 1650−1800 − några iakttagelser’. Kyrkohistorisk Årsskrift 64 (1964): 43−76.
  • Einonen, Piia. ‘Tradition and Memory in Shaping the Political Culture: Sixteenth- and Seventeenth-Century Urban Societies in the Swedish Realm’. In Hopes and Fears for the Future in Early Modern Sweden, 1500−1800,ed. Petri Karonen, 225−49. Helsinki: Finnish Literature Society, 2009.
  • Frohnert, Pär. Kronans skatter och bondens bröd: Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige 1719−1775. PhD diss. Stockholm: Stockholms universitet, 1993.
  • Granfelt, Otto Hjalmar. ‘Rättskipningen i Gamla Finland under ryska tiden (1721−1811)’. Tidskrift utgiven af Juridiska Föreningen i Finland 67 (1931): 274−314.
  • Haikari, Janne. Isännän, jumalan ja rehellisten miesten edessä: Vallankäyttö ja virkamiesten toimintaympäristöt satakuntalaisissa maaseutuyhteisöissä 1600-luvun jälkipuoliskolla. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2009.
  • Hannikainen, O. A. Vanhan Suomen eli Viipurin läänin oloista 18lla vuosisadalla. Helsinki: J. C. Frenckell ja poika, 1888.
  • Harnesk, Börje. ‘Konsten att klaga, konsten att kräva: Kronan och bönderna på 1500- och 1600-talen’. In Maktens skiftande skepnader: Studier i makt, legitimitet och inflytande i det tidigmoderna Sverige,ed. Börje Harnesk, 42−73. Umeå: Umeå universitet, 2003.
  • Hartley, Janet. ‘Införandet av ståthållarskapsförvaltningen i Gamla Finland’. Historisk tidskrift för Finland 67 (1982): 78−101.
  • Heldtander, Tore. Prästtillsättningar i Sverige under stormaktstiden. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1955.
  • Hosking, Geoffrey. Russia and the Russians: A History. 2nd ed. Cambridge: Harvard University, 2011.
  • Huttunen, Veikko. ‘Piirteitä Turun hiippakunnan maalaisseurakuntien itsehallinnosta Ruotsin vallan loppuaikana (noin 1750−1809)’. Turun historiallinen Arkisto 13 (1956): 70−101.
  • Häkli, Esko. Biskops- och prostvisitationsprotokoll från det äldre Wiborgska stiftet. På basis av Albin Simolins samling kompletterade och utgivna av Esko Häkli. Helsingfors: Finska kyrkohistoriska samfundet, 2015.
  • Ingman, Lauri. ‘Ylennysperusteista papinviroissa’. Suomen kirkkohistoriallisen seuran vuosikirja 5 (1915): 99−296.
  • Kappeler, Andreas. The Russian Empire: A Multiethnic History. Harlow: Longman, 2001.
  • Karonen, Petri. ‘Borgmästare mellan staten och stadssamhället: Förvaltnings- och rättskulturer i det svenska rikets städer under stormaktstiden’. In (eds.) Mellan makten och menigheten: Ämbetsmän i det tidigmoderna Sverige, ed. Börje Harnesk and Marja Taussi Sjöberg, 97−117. Stockholm: Institutet för rättshistorisk forskning, 2001.
  • Karonen, Petri. Pohjoinen suurvalta: Ruotsi ja Suomi 1521−1809. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2014.
  • Kaukiainen, Yrjö. Virolahden historia 1: 1850-luvulle. Lappeenranta: Virolahden kunta, 1970.
  • Kauppinen, Anna M. Ruokolahden seurakunta 1572−1972. Joensuu: Ruokolahden seurakunta, 1972.
  • Knapas, Rainer. ‘Kirkollista ja maallista kulttuuria’. In Viipurin läänin historia IV: Vanhan Suomen aika, ed. Yrjö Kaukiainen, Risto Marjomaa and Jouko Nurmiainen, 164−70, 173−97. Keuruu: Otava, 2013.
  • Korhonen, Martti. ‘Haminan konsistori ja Lindströmin herätysliike’. In Haminan hiippakunta 1743−1812, ed. Kimmo Keskinen, 50−5. Helsinki: Helsingin yliopisto, 2000.
  • Laasonen, Pentti. Papinvirkojen täyttö Suomessa myöhäiskaroliinisena aikana 1690−1713. Helsinki: Suomen kirkkohistoriallinen seura, 1983.
  • Laine, Esko M. Yksimielisyys − sota − pietismi: Tutkimuksia suomalaisesta papistosta ja yhteiskunnasta kolmikymmenvuotisesta sodasta pikkuvihaan. Helsinki: Gummerus kirjapaino oy, 1996.
  • Larsson, Olle. Biskopen visiterar: Den kyrkliga överhetens möte med lokalsamhället 1650−1760. Växjö: Växjö stiftshistoriska sällskap, 1999.
  • LeDonne, John P. The Grand Strategy of the Russian Empire, 1650−1831. Oxford: Oxford University, 2003.
  • Leinberg, K. G. Bidrag till kännedom af vårt land IV. Jyväskylä: Länkeläs förlag, 1888.
  • Lempiäinen, Pentti. Piispan- ja rovastintarkastukset Suomessa ennen isoavihaa. Helsinki: Suomen kirkkohistoriallinen seura, 1967.
  • Lenz, Wilhelm. ‘Zur Verfassungs- und Sozialgeschichte der baltischen evangelisch-lutherischen Kirche 1710–1914: Der Aufbau der Landeskirchen und die Stellung des Pastors in Liv-, Est- und Kurland’. In Baltische Kirchengeschichte: Beiträge zur Geschichte der Missionierung und der Reformation, der evangelisch-lutherischen Landeskirchen und des Volkskirchentums in den baltischen Landen, Reinhard von Wittram ( Hrsg.), 110–29. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 1956.
  • Leppik, Lea. ‘The provincial reforms of Catherine the Great and the Baltic common identity’. Ajalooline Ajakiri 139/140 (2012): 55−78.
  • Lindström, Peter. Prästval och politisk kultur 1650−1800. PhD diss. Umeå: Umeå universitet, 2003.
  • Malmstedt, Göran. Bondetro och kyrkoro: Religiös mentalitet i stormaktstidens Sverige. Lund: Nordic Academic Press, 2002.
  • Manninen, Ohto. ‘Kerisarinna Elisabetin manifesti’. Suomalaisen Tiedeakatemian Vuosikirja 1993−1994 (1994): 129−36.
  • Matinolli, Eero. Turun hiippakunnan papinvaalit ja papinvirkojen täyttäminen aikakautena 1721−1808. PhD diss. Turku: Turun yliopisto, 1955.
  • Matinolli, Eero. Porvoon hiippakunnan papinvaalit ja papinvirkojen täyttäminen aikakautena 1721−1808. Turku: Turun yliopisto, 1957.
  • Markkola, Pirjo and Konsta Kajander, ‘Paikallishistorioiden papit yhteisöissään’. In Kotiseutu ja kansakunta: Miten suomalaista historiaa on rakennettu, ed. Pirjo Markkola, Hanna Snellman and Ann-Catrin Östman, 107−34. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2014.
  • Norrman, Ragnar. Från prästöverflöd till prästbrist: Prästrekryteringen i Uppsala ärkestift 1786−1965. PhD diss. Uppsala: Uppsala universitet, 1970.
  • Paaskoski, Jyrki. Deutsch, Johan (1707−1774). 2006. Published 6.6.2003. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/2450/
  • Paaskoski, Jyrki. ‘Vanhan Suomen hallintohistoria’. In Vanhan Suomen arkistot – Arkiven från Gamla Finland, ed. Eljas Orrman and Jyrki Paaskoski, 17−166. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2012.
  • Paaskoski, Jyrki. ‘Inkerin kirkko Venäjän keisarikunnassa suuresta Pohjan sodasta 1800-luvun alkuun’. In Inkerin kirkon neljä vuosisataa: Kansa, kulttuuri ja identiteetti, ed. Jouko Sihvo and Jyrki Paaskoski, 71−128. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2015.
  • Pistohlkors, Gert von. ‘Die Ostseeprovinzen unter russischer Herrschaft (1710/95−1914) ‘. In Deutsche Geschichte im Osten Europas: Baltische Länder, Gert von Pistohlkors ( Hrsg.), 266−362. Berlin: Siedler Verlag, 2002.
  • Rajainen, Maija. Luterilaisuus Venäjän valtikan alaisena. Itä-Suomen ja Inkerin kirkon järjestelyvaiheita Uudenkaupungin ja Turun rauhojen molemmin puolin. Helsinki: Suomen kirkkohistoriallinen seura, 1972.
  • Ranta, Raimo. ‘Haminan hiippakunnan tausta, synty ja kehitys’. In Haminan hiippakunta 1743−1812, ed. Kimmo Keskinen, 8−15. Helsinki: Helsingin yliopisto, 2000.
  • Råbergh, Herman. ‘Åtgärder för bevarandet af det religiösa och kyrkliga sambandet mellan s.k. gamla Finland och svenska Finland efter freden i Nystad’. Suomen kirkkohistoriallisen seuran pöytäkirjat liitteineen, 1909−1910, (1912): 206−8.
  • Räihä, Antti. ‘Övergångsprocess, besittningstagande och lokala sedvänjor: Erövrade provinser under den nya överheten i Ryssland och Sverige under den 1600- och 1700-talen’. Scandia 77, no. 1 (2011): 134−57.
  • Räihä, Antti. Jatkuvuus ja muutosten hallinta: Hamina ja Lappeenranta Ruotsin ja Venäjän alaisuudessa 1720−1760-luvuilla. PhD diss. Jyväskylä: Jyväskylän yliopisto, 2012.
  • Räihä, Antti. Lutheran Clergy in an Orthodox Empire: The Appointment of Pastors in the Russo-Swedish Borderlands in the 18th Century. Perichoresis: The Theological Journal of Emanuel University 13, no. 2 (2015): 57−75.
  • Samuelson, Jan. Eliten, riket och riksdelningen: Sociala nätverk och geografisk mobilitet mellan Sverige och Finland 1720−1820. Helsingfors: Svenska Litteratursällskapet i Finland, 2008.
  • Sandstedt, Erik. Prästerskapets ekonomiska och sociala villkor i Lunds stift 1723–1832. PhD diss. Lunds universitet, 1986.
  • Schmidt, Oswald. ‘Geschichte des Kirchenpatronats in Livland’. Dorpater Juristische Studien. 3 (1894): 37−75.
  • Simolin, Albin. Wiborgs stifts historia. Helsingfors: Aktiebolaget Lilius & Hertzberg, 1909.
  • Sirenius, Sigfred. ‘Vanhan Suomen luterilaisesta kirkosta venäläisvallan aikana 1710−1812’, Vartija 1903, no. 7−8: 225−63, Vartija 1903, no. 9−10: 277−96.
  • Suolahti, Gunnar. Suomen papisto 1600- ja 1700-luvuilla. Porvoo: WSOY, 1919.
  • Thaden, Edward C. Russia’s Western Borderlands, 1710−1870. Princeton: Princeton University, 1984.
  • Theland, Tord. ‘”H.K.M:Tz eedsworne lagliga undersåtar”: De jämtländska prästerne och övergången till svenskt styre efter freden i Brömsebro’, in Jan Samuelson (ed.) Norrländsk kyrkohistoria i ett komparativt perspektiv, 43−67. Sundsvall: Mittuniversitetet, 2014.
  • Tiihonen, Seppo and Heikki Ylikangas, Virka, valta ja kulttuuri: Suomalaisen hallintokulttuurin kehitys. Helsinki: Valtionhallinnon kehittämiskeskus, 1992.
  • Tuchtenhagen, Ralph. Zentralstaat und Provinz im frühneuzeitlichen Nordosteuropa. Wiesbaden: Harrassowitz Verlag, 2008.
  • Väänänen, Kyösti. Pappissivistys Vanhassa Suomessa. Helsinki: Suomen kirkkohistoriallinen seura, 1975.
  • Weberman, Otto A. ’Pietismus und Brüdergemeinde’, in Reinhard von Wittram ( Hrsg.) Baltische Kirchengeschichte: Beiträge zur Geschichte der Missionierung und der Reformation, der evangelisch-lutherischen Landeskirchen und des Volkskirchentums in den baltischen Landen, 149−66. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 1956.
  • Widén, Solveig. Änkeomsorg i ståndsamhället: Försörjnings- och understödsformer för prästänkor i Åbo Stift 1723−1807. Åbo Akademi: Åbo Akademis förlag, 1988.
  • Wirilander, Kaarlo. Herrasväkeä: Suomen säätyläistö 1721−1870. Helsinki: Suomen Historiallinen Seura, 1974.
  • Östlund, Joachim. Lyckolandet: Maktens legitimering i officiell retorik från stormaktstid till demokratins genombrott. PhD diss. Lund: Lunds universitet, 2007.