‘I can teach you that’: a study of musical interaction as a learning-generating practice in Swedish preschool everyday environments

References

• Adachi, M., and S.-E. Trehub. 2012. “Music Lives of Infants.” In The Oxford Handbook of Music Education, edited by G. McPherson and Welch, 229–247. New York, NY: Oxford University Press.
   Google Scholar
• Ärlemalm-Hagsér, E., and I. Pramling Samuelsson. 2009. “Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan.” Pedagogisk Forskning i Sverige 14 (2): 89–109.
   Google Scholar
• Bamford, A. 2006. “The Wow Factor.” In Global Research Compendium on the Impact of the Arts in Education, 178. Berlin: Waxman Verlag.
   Google Scholar
• Bilton, H. 2012. “The Type and Frequency of Interactions that Occur between Staff and Children outside in Early Years Foundation Stage Settings during a Fixed Playtime Period When There are Tricycles Available.” European Early Childhood Education Research Journal 20 (3): 403–421. doi:10.1080/1350293X.2012.704763.
   Web of Science ®Google Scholar
• Campbell, P. S. 2010. “Songs in Their Heads. Music and Its Meaning in Children’s Lives”. (2: Nd/ed). NY: Oxford.
   Google Scholar
• Ehrlin, A. 2012. “Att lära av och med varandra: En etnografisk studie av musik i förskolan i en flerspråklig miljö.” PhD diss., Örebro Universitet.
   Google Scholar
• Fejes, A., and R. Thornberg. 2014. Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
   Google Scholar
• Fredriksson, M. 2019. “Med blicken på möten: Martin Bubers pedagogiska idé i dialog med förskolans praktik.” PhD diss., Högskolan Dalarna.
   Google Scholar
• Hargreaves, D. J., and A. C. North (Eds.) 2002. Musical Development and Learning: The International Perspective. London & New York: Continuum.
   Google Scholar
• Hargreaves, D. J., and A. Lamont. 2017. The Psychology of Musical Development. Cambridge: Cambridge University Press.
   Google Scholar
• Hodges, D. 1989. “Why are We Musical? Speculations on the Evolutionary Plausibility of Musical Behavior.” Bulletin of the Council for Research in Music Education 99: 7–22.
   Google Scholar
• Holgersen, S.-E. 2002. “Mening og deltagelse. Iagttagelse af 1-5-årige børns deltagelse i musikundervisning.” PhD diss., København: Danmarks Paedagogiska Universitet.
   Google Scholar
• Hundeide, K. 2011. “Ett barnperspektiv på det praktiska arbetet inom barnomsorgen.” In Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik, edited by I. P. Samuelsson, D. Sommer, and K. Hundeide, 109–148. Stockholm: Liber AB.
   Google Scholar
• Hutchins, S. 2018. “Early Childhood Music Training and Associated Improvements in Music and Language Abilities.” Music Perception: An Interdisciplinary Journal 35 (5): 579–593. doi:10.1525/mp.2018.35.5.579.
   Web of Science ®Google Scholar
• Josefsson, M. 2018. “Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan.” PhD diss., Stockholms universitet.
   Google Scholar
• Justesen, L., and N. Mik-Meyer. 2011. Kvalitativa metoder: Från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
   Google Scholar
• Kioupkiolis, A. 2019. “The Commons and Music Education for Social Change.” European Journal of Philosophy in Arts Education 4 (2): 111–146. doi:10.5281/zenodo.3674136.
   Google Scholar
• Liberg, C. 2007. “Språk och kommunikation.“ In Att läsa och skriva – Forskning och beprövad erfarenhet, edited byA. Ewald, and B. Garme, 7–23. Stockholm: Liber Distribution: Myndigheten för Skolutveckling.
   Google Scholar
• Liedman, S.-E. 1997. I skuggan av framtiden: Modernitetens idéhistoria. Stockholm: Bonnier Alba.
   Google Scholar
• Malloch, S., and C. Trevarthen, Eds. 2009. Communicative Musicality. Exploring the Basis of Human Companionship. Oxford. UK: Oxford University Press.
   Google Scholar
• Merleau-Ponty, M. 1999. Kroppens fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
   Google Scholar
• Mithen, S. 2006. The Singing Neanderthals. The Origins of Music, Language, Mind and Body. Cambridge: Massachusetts: Harvard University Press.
   Google Scholar
• Polanyi, M.1958.Personal Knowledge: Towards a Post-Critical Philosophy.London: Routledge. Regionala etikprövningsnämnden Uppsala, EPN. Dnr 2017/032
   Google Scholar
• Selander, S., and G. Kress. 2010. Design för lärande – Ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts.
   Google Scholar
• Still, J. 2011. “Musikalisk lärandemiljö: Planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem.” PhD diss., Åbo Akademis förlag.
   Google Scholar
• Sundin, B. 1995. Barns musikaliska utveckling. Stockholm: Liber Utbildning AB.
   Google Scholar
• Trehub, S. E., M. W. Weiss, and L. K. Cirelli. 2019. “Musicality across the Lifespan.” In Foundations in Music Psychology: Theory and Research, edited by P. J. Rentfrow and D. J. Levitin, 265–303. Cambridge, MA: MIT Press.
   Google Scholar
• Vetenskapsrådet. 2017. “God Forskningssed.” In Vetenskapsrådets rapportserier 1:2011, 84. Stockholm: Vetenskapsrådet.
   Google Scholar
• Wallerstedt, C., P. Lagerlöf, and N. Pramling. 2014. Lärande i musik: Barn och lärare i tongivande samspel. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
   Google Scholar
• Westberg, J. 2017. En förskola för alla” i Utbildningens revolutioner: Till studiet av utbildningshistorisk förändring. Eds., A. Berg, E. Larsson, M. Michaëlsson, and J. W. Och A. Åkerlund, 211–230. Uppsala: Uppsala Studies of History and Education.
   Google Scholar
• Wilson Gillespie, C., and K. R. Glider. 2010. “Preschools Teacher’s Use of Music to Scaffold Children’s Learning and Behavior.” Early Child Development and Care 180 (6): 799–808. doi:10.1080/03004430802396530.
   Google Scholar
• Young, S. 2016. “Early Childhood Music Education Research: An Overview.” Research Studies in Music Education 38 (1): 9–21. Exeter University of Exeter UK. doi: 10.1177/1321103X16640106
   Web of Science ®Google Scholar