835
Views
3
CrossRef citations to date
0
Altmetric
Articles

The parent: A cultural invention. The politics of parentingFootnote*

Pages 733-746 | Received 26 Sep 2016, Accepted 23 Mar 2017, Published online: 14 Jun 2017

References

  • Adamson, P., & Bennett. (2008). The child care transition: A league table of early childhood education and care in economically advanced countries ( Innocenti report card 8). Florence: UNICEF Innocenti Research Center.
  • Andresen, A. (2011). Barnen och välfärdspolitiken. Nordiska barndomar 1900–2000 [Children and welfare policy. Nordic childhoods 1900–2000]. Stockholm: Dialogos förlag.
  • Berggren, H., & Trägårdh, L. (2006). Är svensken människa?: gemenskap och oberoende i det moderna Sverige [Are Swedes human? Community and independence in modern Sweden]. Stockholm: Norstedt.
  • Bergman, H. (2003). Att fostra till föräldraskap: barnavårdsmän, genuspolitik och välfärdsstat 1900–1950 [Educating for parenthood: The child welfare officer, gender policy and the welfare state 1900–1950] (Diss.). Stockholm University, Stockholm.
  • Betänkande om barnkostnadernas fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m. m. (1946). Bilagor, 1941 års befolkningsutredning [The government report on the distribution of the costs of children with proposals concerning general child allowances, etc. Appendices. The 1941 population commission]. Stockholm: Allmänna förlaget.
  • Broberg, A. (2006). Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer [Attachment theory: The meaning of close emotional relations] (1nd ed.). Stockholm: Natur och kultur
  • Carlsson Wetterberg, C. (1992). Feminismen, moderskapet och kärleken: Frida Stéenhoff i sekelskiftets samhällsdebatt [Feminism, motherhood and love: Frida Stéenhoff in the turn of the century social debate]. Historisk tidskrift. Stockholm. 112, s. [517]–538.
  • Carlsson Wetterberg, C. (2010). -bara ett öfverskott af lif-: en biografi om Frida Stéenhoff (1865–1945) [-just a little surplus life-: A biography of Frida Stéenhoff (1865–1945)]. Stockholm: Atlantis.
  • Flekkøy, M. G. (1991). A voice for children: Speaking out as their ombudsman. London: Kingsley.
  • Flekköy, M. G., & Kaufman, N. H. (1997). The participation rights of the child: Rights and responsibilities in family and society. London: Jessica Kingsley.
  • Forsberg, L. (2009). Involved parenthood: Everyday lives of Swedish middle-class families. Linköping: Linköping University.
  • Gullberg, E. (2004). Det välnärda barnet: föreställningar och politik i skolmåltidens historia [The well-nourished child: Notions and politics in the history of school meals]. Linköping: Linköping University.
  • Halldén, G. (1988). Förhållandet till tid: en föräldragrupps reflektioner över utveckling och uppfostran [The relationship to time: Reflections of a group of parents on development and child-raising]. Stockholm.
  • Halldén, G. (1992). Föräldrars tankar om barn: uppfostringsideologi som kultur [Parents thoughts on children: Ideologies of child-raising as culture]. Stockholm: Carlsson.
  • Husén, T. (1987). Vad har hänt med skolan?: perspektiv på skolreformerna (pp. 12–14). Stockholm: Verbum Gothia.
  • Johansson, T. (2004). Faderskapets omvandlingar: frånvarons socialpsykologi [Transforming fatherhood]. Göteborg: Daidalos.
  • Johansson, T., & Klinth, R. (2007). “De nya fäderna: om pappaledighet, jämställdhet och nya maskulina positioner” [The new fathers: On paternal parental leave, equal opportunities and new masculine positions].” Tidskrift för genusvetenskap: konst—scen, film, forskning, 1, 2, 143–166
  • Jönson, U. (1997). Bråkiga, lösaktiga och nagelbitande barn: om barn och barnproblem vid en rådgivningsbyrå i Stockholm 1933–1950 [Unruly, promiscuous and nail-biting children: On children and the child problem at a counseling cemter in Stockholm 1033–1950]. Linköping: Linköping University.
  • Key, E. (1995). Barnets århundrade [The century of the child]. Stockholm: ABF.
  • Klinth, R. (1999). The man and the equal family: A study of the new images of masculinity in the educational radio and TV programmes in Sweden, 1946–1971. In R. Torstendahl (Ed.), State policy and gender system in the two German states and Sweden, 1945–1989 (pp. 169–197). Uppsala: Historiska institutionen, Uppsala University.
  • Klinth, R. (2008, Winter). “The best of both worlds?” Fathering, 6: 34.
  • Kommittén Välfärdsbokslut and Palme. (2002). The final accounts of welfare and Palme. The committee on the, Welfare in Sweden.
  • Kulturutredningen. (1995). Tjugo års kulturpolitik 1974–1994: en rapport från Kulturutredningen [Twenty years of cultural policy: A report from the commission on culture]. Stockholm: Fritze.
  • Kvist Lindholm, S. (2015). The Paradoxes of Socio-Emotional Programmes in School: Young people’s perspectives and public health discourses ( Diss. (sammanfattning)). Linköping: Linköpings universitet.
  • Lindgren, C. (2006). En riktig familj: adoption, föräldraskap och barnets bästa 1917–1975 [A real family: Adoption, parenthood and the best interests of the child] (Diss.). Linköping: Linköpings universitet. Stockholm.
  • Löf, C. (2011). Med livet på schemat: om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen [With life on the schedule: On the school subject life competencies and a childhood full of risks] ( PhD diss.). Lund: Lund Universitet.
  • Münger, A.-C. (2000). Stadens barn på landet: Stockholms sommarlovskolonier och den moderna välfärden [Ctiy children in the country: Stockholm’s summer vacation camps and modern welfare]. Linköping: Linköping University.
  • Näsman, E., & Gerber, C. V. (2003). Från spargris till kontokort: barndomens ekonomiska spiraltrappa [From piggy bank to credit card: The spiral staircase of childhood]. Norrköping: Institutionen för tematisk utbildning och forskning, Linköpings Universitet.
  • Nyberg, A. (2000). From foster mothers to child care centers: A history of working mothers and child care in Sweden. Feminist Economics, 6, 5–20.
  • Ohlander, A.-S. (1993). Det bortträngda barnet: uppsatser om psykoanalys och historia [Pushing children aside: Essays on psychoanalysis and history]. Uppsala: Historiska institutionen.
  • Palmær, M. (1942). Svenska Barn i Bild [Images of Swedish children]. Stockholm: Redaktionskommittén for Svenska Barn i Bild.
  • Persson, S. (1998). Förskolan i ett samhällsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.
  • Qvarsebo, J. (2006). Skolbarnets fostran: enhetsskolan, agan och politiken om barnet 1946–1962 [The fostering of school children: The common school, physical punishment and policies on children 1946–1962]. Linköping: Linköping University.
  • Qvotrup, J. (2005). Varieties of childhood. In J. Qvotrup (Ed.), Studies in modern childhood, society, agency, culture. London: Palgrave Macmillan.
  • Rasmusson, B. (1994). Barnperspektiv: Reflektioner kring ett mångtydigt och föränderligt begrepp [The child’s perspective: Reflections on an ambiguous and changing concept]. Stockholm: Barnombudsmannen.
  • Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för förverkligande av FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige. Stockholm: Socialdepartementet Statens Offentliga Utredningar, 1991: 70, 23.
  • Retrieved April 11, 2011, from http://www.fhi.se/sv/Aktuellt/Nyheter/50-miljoner-till-lokalt-folkhalsoarbete-for-barn-och-unga
  • Sallnäs, M. (2000). Barnavårdens institutioner: framväxt, ideologi och strukture [Child care institutions: Growth, ideology and structure]. Stockholm: Stockholm University.
  • Sandin, B. (2011). Föräldraskap - en arena för förhandling om barndomens innebörder. Ett historiskt perspektiv diskussionen om föräldraskap [Parenthood – An arena for the negotiation of the meanings childhood: A discussion on parenthood from a historical perspective]. Stockholm: Locus.
  • Sandin, B. (2012a). ‘More children of better quality’: Pricing the child in the welfare state. In A. Sparrman, B. Sandin, & J. Sjöberg (Eds.), Situating child consumption: Rethinking values and notions of children, childhood and consumption (pp. 61–79). Lund: Nordic Academic Press.
  • Sandin, B. (2012b). Children and the swedish welfare state: From different to similar. In Reinventing childhood after World War II. ( S. 110–138).
  • Sandin, B., & Halldén, G. (Eds.). (2003). Barnets bästa: en antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering [The best interests of the child: An anthology on the meanings of childhood and the organization of welfare]. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion.
  • Sandin, B., & Bergnéhr, D. (2013). Samverkande föräldrastöd [Cooperation in parent support] Linköping: Linköping University Electronic Press.
  • Sandin, B., & Sundkvist, M. (2014). Barn, barndom och samhälle: svensk utbildningshistoria [Children, childhood and society: Swedish educational history] ( 1. uppl.). Malmö: Gleerup.
  • Schiratzki, J. (2006). Barnrättens grunder [The foundation of children’s rights]. Lund: Studentlitteratur.
  • Schiratzki, J. (2008). Mamma och pappa inför rätta [Mamma and pappa in court] (pp. 46–52). Uppsala: Iustus.
  • Singer, A. (2000). Föräldraskap i rättslig belysning [Parenthood as seen in the law]. Uppsala University.
  • Sköld, J. (2006). Fosterbarnsindustri eller människokärlek: barn, familjer och utackorderingsbyrån i Stockholm 1890–1925 [The foster child industry or human love: Children, families and the bureau for boarding out children in Stockholm 1890–1925] (Diss.). Stockholm: Stockholms universitet.
  • Sköld, J., Söderlind, I., & Bergman, A. (2014). Fosterbarn i tid och rum: lokal och regional variation i svensk fosterbarnsvård ca 1850–2000 [Foster children in time and space: Local and regional variations in Swedish foster care ca 1850–2000]. Stockholm: Carlsson.
  • Söderlind, I., & Engwall, K. (Eds.). (2008). Barndom och arbete [Childhood and work]. Umeå: Boréa, chap. 7.
  • Statens kulturråd. (1997). Kulturpolitik i praktiken: statliga kulturinsatser: en översikt, 9. Stockholm: Statens kulturråd.
  • Sundkvist, M. (1994). De vanartade barnen: mötet mellan barn, föräldrar och Norrköpings barnavårdsnämnd 1903–1925 (PhD diss.). Linköping: Linköping Universitet.
  • Svallfors, S. (1996). Välfärdsstatens moraliska ekonomi: välfärdsopinionen i 90-talets Sverige [The moral economy of the welfare state: Opinionc on welfare in Sweden in the 1990s] ( 1. uppl.). Umeå: Boréa.
  • Trägårdh, L. (2007). The ‘civil society’ debate in Sweden: The welfare state challenged. In L. Trägårdh (Ed.), State and civil society in Northern Europe: The Swedish model reconsidered (pp. 9–36). New York, NY: Berghahn.
  • Zetterqvist, N. K. (2001). Att mäta barns psykiska hälsa med självskattningsenkäter: en kunskapsöversikt [Measuring the mental health of children with self-evaluation forms: A survey]. Linköping: Folkhälsovetenskapligt centrum.
  • Zetterqvist, N. K. (2009). “När Bowlby kom till Sverige. Från motstånd till erkännande: anknytningsteori i Sverige 1950–2000.” In A.-M. Markström, M. Simonsson, I. Söderlind, & E. Änggård (Eds.), Barn, barndom och föräldraskap. ns, 271–290. Stockholm: Carlssons.
  • Zetterqvist, N. K., & Sandin, B. (2013). Psychodynamics in child psychiatry in Sweden: From political vision to treatment ideology, 1945–1985. History of Psychiatry, 24, 308–325.

Reprints and Corporate Permissions

Please note: Selecting permissions does not provide access to the full text of the article, please see our help page How do I view content?

To request a reprint or corporate permissions for this article, please click on the relevant link below:

Academic Permissions

Please note: Selecting permissions does not provide access to the full text of the article, please see our help page How do I view content?

Obtain permissions instantly via Rightslink by clicking on the button below:

If you are unable to obtain permissions via Rightslink, please complete and submit this Permissions form. For more information, please visit our Permissions help page.