335
Views
20
CrossRef citations to date
0
Altmetric
Articles

Administrative Organisation and State Formation: A Case Study of Assembly Sites in Södermanland, Sweden

Pages 205-241 | Published online: 18 Jul 2013

BIBLIOGRAPHY

  • Ahlberg, O 1946a, `Tingsplatser i Soder-manland och Närke fore tillkomsten av 1734 Ars lagar', Rig 29, 96-125.
  • Ahlberg, O 1946b, `Tingsplatser i det medel-tida Sodermanland', Sörmlandsbygden 15, 41–52.
  • Almquist, J E 1954, Lagsagor och domsagor i Sverige: med Arskikl hänsyn till den judiciella indelningen i, Stockholm: Norstedt.
  • Ambrosiani, B 1964, Fomlämningar och bebyggelse: studier i Attundalands och Södertörns förhistoria, Uppsala: Almqvist och Wiksell.
  • Ambrosiani, B 1987, `Vattendelar ellerAttundalandsvägen', in Anon, Runor och runinskrifter. Föredrag vid Riksantikvariedm-betets och Vitterhetsakadenziens symposium septenzber 1985, Stockholm: Almqvist and Wiksell International, 9–16.
  • Andersson, T 1965, Svenska häradsnamn. Nomina Gennanica, Arkiv for Germansk Namnforslming 14, Lund: Blom.
  • Andersson, T 1968, ‘Tuna-problem’, Namn och Bygd 56, 88–124.
  • Anon 1979, Vägar i Södernzanlandsveigin-ventering 1977-1978, allmlinna vligarufförd av Södermanlands museum i samarbete med Riksantikvariedmbetet och Länssyrelsen i Söder-manlands ton, Nykoping: Sodermanlands museum.
  • Anon 1991, Stigtomta med omgivningar. Kultur-historisk bebyggelseinventering, Nykopings kommun, Stadsbyggnadskontoret, Rapport 1991:4.
  • Bagge, S 2001, ‘Law and justice in the Middle Ages: a case study’, in L Bisgaard, C Selch Jensen, K Villads Jensen and J Lind (eds), Medieval Spiritually in Scandi-navia and Europe, Odense: Odense UP, 73-85.
  • Bayerschmidt, C F and Hollander L M (ed, and tr) 1955, IVjárs Saga, New York: New York University Press.
  • Brate, E and Wessén, E 1924-36, Södernzan-lands runinskrz:fter, Stockholm: Almqvist and Wiksell International.
  • Bratt, P 1999, Anundshög Del 1. Delundersökning for datering: arkeologisk delundersökning av Anundshög, RAA 431, Ldngby, Badelunda socken, Veisterds stad, Veistmanland, Stockholm: Stockholms Läns Museum.
  • Brink, S 1996, ‘Political and social structures in early Scandinavia. A settlement-historical pre-study of the central place’, Mr 28, 235–81
  • Brink, S 2000, Torntida vagae, Bebyggelse-historisk tidsskrift 39, 23–64.
  • Brink, S 2004a, ‘Legal assembly sites in early Scandinavia’, in A Pantos and J Semple, Assembly Places and Practices in Medieval Europe, Dublin: Four Courts Press, 205-16.
  • Brink, S 2004b, `Mytologiska rum och eska-tologiska foreställningar i det vikingatida Norden', in A Andrén, K Jennbert and C Raudvere (eds), Ordning mot kaos: studier av nordisk förkristen kosmologi, Lund: Nordic Academic Press, 291-316.
  • Bugge, A 1920, `Tingsteder, gilder og andre gamle mittpunkter i de norske bygder', Norsk historisk tidskrift 5: 4, 97-152 and 195-252.
  • Byock, J L 1982, Feud in the Icelandic Saga, Berkeley: University of California Press.
  • Callissendorff, K 1989, Ortnamn pA Fogdo-landef, Arsskriftfor Fogdöns henzbygdsförening, Vansd, Fogdö, Helgard, 4-II.
  • Carver, M, Sanmark, A and Semple, S (eds) forthcoming, Anglo-Saxon Paganism, Oxford: Oxbow.
  • Christiansson, H (ed) 1985, Ett sycke Södennanland. Flens kommun i tiden och histo-rien, Nykoping: Sodermanlands Museum, 378–400.
  • ClaBon, S 1987, Ildradshövdingedmbetet i senmedeltidens och Gustav Vasas Sverige, Skrif-ter utgivna av Institutet for rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. Serie 1, Rättshistoriskt bibliotek 39, Stockholm: Institutet for rättshistorisk forskning.
  • Collmar, M 1953, Sörmländska Mrads domböcker frán 500-talet, Sormländska handlingar Nr 16. Bidrag till Sodermanlands äldre kulturhistoria, Eskilstuna: Aktiebolaget J O Oberg och sons boktryckeri.
  • Damell, D 1993, ‘About royal manors from the Late Iron Age in Middle Sweden’, Curr Swedish Archaeol I, 39–47.
  • Damell, D and Ericsson, C 2000, Eskilstuna historia. Fomtiden och nzedeltiden, Eskilstuna: Stadsarkivet.
  • Dillmann, F-X 1987, `Kring de rituella gastabuden i fornskanclinavisk religion', in A Hultgard (ed), Uppsalakulten och Adam av Brenzen, Nora: Nya Doxa, 51-74.
  • Dundes, A (ed) 1984, Sacred Narrative: Readings in the Theory of Myth, Berkeley: University of California Press
  • Elfstrand, B 2004, ‘Vattern och Vastergöt-land’,. Kulten, makten, människan. Meddelanden fra'n Ostergötlands llinsmusenz 2004, 2 I-40. Elgqvist, E 1947, Ullvi och Götevi. Studier rörande Götalandskapens införlivande i Sveaväldet, Lund: Olins Antikvariat.
  • Enghoff, K 1938, De allmänna vägama i Malmöhushistorisk översikt over vägväsen-dets utveckling fran äldsta tider intill dr 1937, Lund: Malmohus lans vagstyrelseforening.
  • Engstrom, C (ed) 1993, Nationalencyklopedin 4, Hoganas: Bra bocker.
  • Eriksson, M 2001, ‘En vag till Uppakra’, in L Lars son, Uppd kra: Centrum i analys och rapport, Uppakrastuclier 4, Stockholm: Almqvist och Wiksell, 167-76.
  • Firth, R 1984, ‘The plasticity of myth’, in Dundes (ed), 207–16.
  • Foote, P and Wilson, D M 1974, The Viking Achievement. The Society and Culture of Early Medieval Scandinavia, London: Sidgwick and Jackson Ltd.
  • Granlund, J (ed) 1956-78, Kulturhistoriskt lexikon for nordisk medeltid. Fran vikingatid till rOmationstid, Malmo: Allhem.
  • Graslund, A-S 1994, `Rune-stones onornamentation and chronology', in B Ambrosiani and H Clarke (eds), Develop-nzents Around the Baltic and the North Sea in the Viking Age, Birka studies 3, The Twelfth Viking Congress, Stockholm: Birka Pro-ject, Riksantikvarieambetet och Statens historiska museer, I 17-31.
  • Graslund, A-S 1996, `Arkeologin och kristnandet', in Nilsson (ed), 19–44.
  • Gurevich, A J 1985, Categories of Medieval Culture, London: Routledge and Kegan Paul.
  • Gustayson, H 1991, `Runstenar och viking-aledef, in S Gerentz and B Heddelin (eds), Vägar: ddtid, nutid, framtid, Borlange: Vagverket, 55-67.
  • Gustayson, H and Selinge, K-G 1988, Jarlabanke och hundaret. Ett arkeolo-giskt runologiskt bidrag till losningen av ett historiskt tolkningsproblem', Namn och bygd 76, 19–85.
  • Hafström, G 1961, `Herred', in Granlund 1956-78 6, 491–2.
  • Hafström, G 1962, ‘Hundare’, in Granlund 1956-78 7, 74–8.
  • Hasselberg, G 1959, `Eriksgata', in Granlund 1956-78 4, 22–7.
  • Hedeager, L 2002, ‘Scandinavian “Central places” in a cosmological setting’, in Hardh and Larsson (eds), 3–18.
  • Hedenstierna-Jonson, C 2006, The Birka Warrior, The Material Culture of a Martial Society, Stockholm: Department of Archaeology and Classical Studies.
  • Hedwall, A 1927, Kjula sockens krönikebok: illustrerad henzbygdsskildring, Eskilstuna: Eskilstuna-Kuriren.
  • Hellberg, L 1942, `Ortnamn pa Rekarna. Bidrag till belysning av Sodermanlands aldsta indelning', Namn och Bygd 30, 88–135.
  • Hellberg, L 1983, `Skillra, Vedergarde och Arnanas. Om ortnamnsforleder av typen Galta- “galtarnas”, Namn och Bygd 71, 40–95.
  • Hellberg, L 1985, `Kommunens och harad-ernas namn', in Christiansson (ed), 378–400.
  • Hellberg, L 1986, “Ingefreds sten” och haradsindelningen pa Oland', in H-P Naumann, M von Platen and S Sonde-regger (eds), Festschrift fiir Oskar Bandk, Zum 6o. Geburtstag am ii. Januar 1986, Beitrage zur Norclischen Philologie 15, Basel: Helbing und Lichtenhahn, 19-29.
  • Helle, K 2001, Gulatinget og Gulatingslova, Leikanger: Skald.
  • Hellquist, E 1922, `Tva sormlandska socken-namn', Namn och Bygd 10, 153–6.
  • Hellquist, E 1980, Svensk e0mologisk ordbok, 3rd edn, Lund: Liber Laromedel/ Gleerup.
  • Herlitz, N 1927, Privilegier, resolutioner och förordningar for Sveriges städer. Första delen (1251-1 5 2 3), Stockholm: Foreningen Norden.
  • Holmberg, K A 1969, De svenska tuna-namnen, Uppsala: Almqvist och Wiksell.
  • Holmback, A and Wessén, E (eds) 1940, Södemzannalagen och Hälsingelagen, Svenska landskapslagar, Tolkade och forklarade for nutidens svenskar, tredje serien, Stockholm: Hugo Gebers forlag.
  • Holmquist-Olausson, L 2002, 'The fortification of Birka interaction betweenland and sea', in A Norgard Jorgensen, J Pind, L Jorgensen, and B Clausen (eds), Maritime Waare in Northern Europe: Technology, Organisation, Logistics and Adminis-tration 500 BC-r 5oo AD. Papers from an International Research Seminar at the Danish National Museum, Copenhagen, 3-5 May 2000, Copenhagen: National Museum, 159-68.
  • Holtsmark, A 1958, `Eddacliktning', in Granlund 1956-78 3, 480–8.
  • Hultgard, A t99t, `Altskanclinavische Opfer-rituale und das Problem der Quellen', in T Ahlback (ed), The Problem of Ritual. Based on Papers Read at. the Symposium on Religious Rites Held at Abo, 'inland on the 3th-i6 th of August 1991, Abo: Donner Institute for Research in Religious and Cultural History, 221-59.
  • Hardh, B and Larsson, L (eds) 2002, Central Places in the Migration and Merovingian Peri-ods, Papers from the 52nd Sachsensymposium, Lund, August 2001, Uppakrastuclier 6, Lund: The Department of Archaeology and Ancient History.
  • Indebetou, H O 1877, Sodernzanlands minnen fran äldsta till närvarande tider i, Omfattande tiden till rOmationen, Stockholm: Beckman.
  • Jansson, S B F 1948, ‘Sörmlandska runstens-fynd’, Fomvännen 43, 282–314.
  • Jansson, S B F 1958, ‘Runstensfynd i kyrk-murar’, Fomvännen 53, 241–57.
  • Jansson, S B F and Wessén, E 1943, Upplands runinskrifter. Andra delen, första &Vet, Stockholm: Almqvist and Wiksell International.
  • Johansson, A and Lindgren, C 2005, En introduktion till det arkeologiska projektet Norrortsleden Uppland, Fresta och Tay Socknar Riksantikvariedmbetet, UV Mitt, Dokumentation av faltarbetsfasen I, Stockholm: Riksan-tikvarieambetet.
  • Karlsson, S and Risberg, J 2005, `Vaxthis-toria och strandförskjutning i omradet kring Fjattjren och Gullsjön, södra Upp-land', in A Johansson and C Lindgren, En introduktion till det arkeologiska projektet NorrortsledenUppland, Fresta och Tay socknar Riksantikvariedmbetet, UV Mitt, Dokunzentation av faltarbetsfasen i, Stockholm: Riksantik-varieambetet, 71-26.
  • Kjellén, R 1889, Om Eriksgatan, kritiska studier i gammalsvensk statsrätt, Uppsala: Almqvist och Wiksell.
  • Kallström, M 2006, Mästare och minnesmär-ken, studier kring vikingatida runristare och skriftmiljöer i Norden, Stockholm: University of Stockholm.
  • Larrington, C (tr) 1996, The Poetic Edda, Oxford: Oxford University Press.
  • Larsen, H 1949-51, `Vadstallet i Lunda', TOT 2, 125–30.
  • Larsson, E L 1931, `Varfruberga (Kungs-bergs) kloster pa Fogdön', Sörmlandsbygden 2, 16–28.
  • Larsson, M G 1987, Hamnor, husbyar och ledung. Report Series No. 29, Lund: Institute of Archaeology.
  • Larsson, M G 1997, Fran stormannagard till bondby: en studie av mellansvensk bebyggelseutveckl-ing fran äldre jthni lder till nzedeltid, Stockholm: Almqvist and Wiksell International.
  • Larsson, M G 1998, ‘Runic inscriptions as a source for the history of settlement’, in K Dtiwel K and S Nowak (eds) Runenin-schriften als Quellen interdiszipliarer For-schung, Abhandlungen des vierten intemationalen Symposiums iiber Runen und Runeninschrz:ften in Gottingen vom 4.-9. August 1995 (Ergan-zungsbande zum Reallexikon der germa-nischen Altertumskunde 15), Berlin: de Gruyter, 639-46.
  • Larsson, P 2002, Trrunan. Anvandning och ljudvarde i norcliska runinskrifter', Runrön 17.
  • Lewis, H and Semple, S (eds) forthcoming, Landscapes, Brit Archaeol Rep Int Ser: Archaeopress Lindblad, E and Wirtén, K (unpublished dissertation) 1992, Korsbandsstenar enkronologisk studie, CD-uppsats Department of Archaeology and Ancient History, University of Uppsala.
  • Lindeberg, J woo, woo dr i Tumbo och Kvicksund: en henzbygdsbok om Tumbo socken, Eskilstuna: Tuna tryckeri.
  • Lindkvist, T 1996, `Kungamakt, kristnande, statsbildning', in Nilsson (ed), 217-42.]
  • Lindqvist, S 1918, 'Aker och Tuna. Enortnamnsstuclie', Fomvännen
  • Lindqvist, S 1921, Tnglingaattens gravskick', Fomvännen I6, 83–194.
  • Lindqvist, S 1927, `Vagvardar och vildmarks-borgar i det forntida Södermanland', Svenska turisfforeningens arsskrift, 34–50.
  • Lund, J 2004, `Vaben i vand. Om deponerin-ger i vikingetiden', Kuml, 197–220.
  • Lund, J 2005, ‘Thresholds and passages: the meanings of bridges and crossings in the Viking Age and early Middle Ages’, Viking and Medieval Scandinavia I, 109–35.
  • Lund, J 2006, `Vikingetidens vxrktojskister i landskab og mytologi', Fomvännen nu, 323-4I•
  • Lund, J forthcoming 2008, ‘The role of rivers and lakes in the Old Norse and Anglo-Saxon landscapes and mentalities’, in Carver, Sanmark and Semple (eds).
  • Lundberg, B 1982, Aldre indelningssystem i Uppland', Bebyggelsehistorisk tidsskrzji 4, 24-41•
  • Lundgren, M, Brate, E and Lind, E H (eds) 1892-1934, Svenska personnamn fran nzedeltiden. Nyare bidrag till kannedom om de svenska landsma len ock svenskt folkliv 10:6/7, Uppsala: Almqvist och Wiksell.
  • Lonnroth, E 1982, ‘Administration och samhalle i moo-talets Sverige’, Bebyggelse-historisk tidsskrzft 4, II–23.
  • Mannerfelt, M 1936, Svenska vagar och stz:gar, Studentforeningen Verdandis smaskrifter nr 379, Stockholm: Bonnier.
  • Meulengracht Sorensen, P 1991, ‘Om eddadigtenes alder’, in G Steinsland, U Drobin, J Pentikainen and P Meu-lengracht Sorensen, Nordisk hedendom. Et symposium, Odense: Odense UP, 217–27.
  • Moberg, L 1949, ‘Norsdiska ortnamn pa Vin-’, Namn och Bygd 37, II 2-53.
  • Moberg, L 1971, ‘Vaxtnamnet grön’, in L Huldén and C E Thors, Festskrift till Olav Ahlback 28.3.1971, Svenska litteratursall-skapet i Finland nr 446, Studier i Nordisk filologi 58, Helsingfors: Svenska litteratur-sallskapet i Finland, 174-84.
  • Moberg, L 1988, ‘HemsoKymmendo’,in Anon, Ingenzar Olsson 25 augusti 1988, Stockholm: Gotab, 239-48.
  • Moberg, L 1990, ‘Fasma’, in E Brylla, S Strandberg and M Wahlberg, Allan Rostvik den 22 mars 1990. En hyllningsskrzft, Uppsala: University of Uppsala, 89–96.
  • Morris, P and Magnusson, E (tr) 189ia, The Stog of the Banded Men. The Saga Library London: Bernard Quaritch.
  • Morris, P and Magnusson, E (tr) 189lb, The Stog of the Ere-dwellers (Eyrbyggja Saga). With the Stog of the Heathslayings (Heihmz:ga Saga), as appendix, The Saga Library 2, London: Bernard Quaritch. K 2002, Vagval. Vagar och samhallen pa Gotland under 15oo th Oskarshamn: Risbergs information och media.
  • Nilsson, B (ed) 1996, Kristnandet i Sverige. Gamla kallor och nya perspektiv, Projektet Sveriges kristnande, publikationer 5, Uppsala: Lunne.
  • Nordberg, S O 1971, ‘Ortnamn i och omkring Eskilstuna’, Eskilstuna museir, arsbok, 3–24.
  • Nordén, A 1943, Ostergötlands jarnd lder 2, Enskilda fyndgrupper och problem. Vardkasama stenstrangama och folknamnet, Stockholm:Forfattarens forlag.
  • Nordén, N 1938, `Tingsfial and basing', Fomvannen 33, 283–300.
  • Norr, S and Sanmark, A 2008, `Tingsplat-ser, makt och landskap', in M Olausson (ed), Hem till jarlabanke. jord, makt och evz:gt liv i östra Malardalen under Sara lder och nzedeltid, Stockholm: Historiska Media, 277-394.
  • Olausson, M 1995, Det inneslutna rummet: om kultiska hagnader, fomborgar och Imfasta gardar i Uppland frin 1300 f Kr till Kristi fadelse, Stockholm: Byran for arkeologiska under-sokningar, Riksantikvarieambetet.
  • Olausson, M, and Lindström, J 2003, Fa'arkeologiska undersökningar. Del i, Enranna, RAA 68o, ett grazfalt680:2 samt en fomborg, Skansberget, RAA 721 vid Fa' llnösgird, Sorunda sn, Sodennanland 2000-2001 samt en pa lsparr, RAA 488, Staket, Sorunda sn, Södernzanland 2000-2002, Stockholm: University of Stockholm.
  • Pellijeff, G 1961, War lag *Losn i Losing', Namn och Bygd 49, 137–58.
  • Reynolds, A forthcoming, 'Chapter 7: The Anglo-Saxon landscape: burial, settlement and the structure of the landscape', in P Booth, T Champion, P Garwood, J Munby, A Reynolds and M Robinson (eds), The Archaeology of the Channel Tunnel Rail Link.
  • Roesdahl, E 1990, 'At bygge broom det xldste brobyggeri i Norden', in A Bistrup, B Scavenius and M Winge, Gulnares hus: en gave til Hendes Majestaet Dronning Margrethe den Anden fedselsdagen den 16 april 1990, Copenhagen: Samleren, 23-8.
  • Sahlgren, J 1910-12, ‘Forntida vägar’, upp- lands fomminneyforenings tidsskrift 6, 92-1'6.
  • Sahlgren. J 1960, `Korta anmalningar', Namn och Bygd 48, 178–85.
  • Sanmark, A 2004, Tingsplatsen som arkeologiskt problem. Etapp r: Aspa. Med bidrag av Eva Bergstrom och Kjell Persson, SAU Rapport 2004:25, Uppsala: SAU.
  • Sanmark, A 2006, ‘The communal nature of the judicial system in early medieval Norway’, Collegium Medievale 19, 31–64.
  • Sanmark, A and Semple, S 2008a, ‘Places of assembly: topographic definitions from Sweden and England’, Fomvannen 103:4.
  • Sanmark, A and Semple, S 2008b, ‘Ting-splatsen vid Anundshog’, Popular Arkeologi 4: 2008, 13–14.
  • Sanmark, A and Semple, S forthcoming a, “Something old, something new": the topography of assembly in Europe with reference to recent field results from Sweden', in H Lewis and S Semple (eds).
  • Sanmark, A and Semple, S forthcoming b, Tingsplatsen som arkeologiskt problem. Etapp 2: Aspa och Arkels tingstad, SAU Rapport. Uppsala: SAU.
  • Schmidtaf, K 1936, Mize och Hölebo härader, Antikvariskt-topografiska anteckningar. Sarmlan-dska handlingar no I, Nykoping: Soderman-lands hembygdsforbund.
  • Schnell, I 1949, ‘Sormlandsk ratt’, in S R Bjorksten and D Stenberg (eds), Samlings-verket Sverz:ges steider och samhällenjämte lands-bygd, 4 Södernzanland, Goteborg: Nordisk kultur, 20-7.
  • Schnell, I 1965, Kyrkoma i Södennanland, Nykoping: Sodermanlands hembygds- och museiforbund.
  • Schnell, I 1972, KaPrden: en minnesskrift, Eskilstuna: Kulturnamnden i Eskilstuna.
  • Schnell, I and Statile, C I (eds) 1938, Rannsakningar om antikviteter i Södennanland 1667-1686. Sönnlandska handlingar No 5, Nykoping: Sodermanlands hembygdsfor-bund.
  • Schück, A 1933, ‘Sveriges vägar och sjoleder’, in A Schiick, Nordisk kultur 16 B, Handel och samfärdsel under medeltiden, Stockholm: Bonnier, 2 27–55 .
  • Schück, A 1949, Konungsgatan, Svenska Dagbladet 27 Nov 1949.
  • Skog, G-M (ed) 1999, Fran vikingafärd till X2000: en skrift om Vagnhärad och dess historia, Karlshamn: Lagerblad.
  • Snxdal Brink, T and Strid, J P 1982, `Runfynd 1981', Fomvännen 77, 233-51. Strandberg, S 1972, Daga harad, Namn och Bygd 6o, 73-1o4.
  • Strandberg, S 1985, `Sockennamnen i Hens kommun', in Christiansson (ed), 401-18.
  • Strandberg, S 1998, ‘Ortnamnet Fada’, Tunabygden x6, 8-9.
  • Strandberg, S 2001-2, ‘Ortnamnen berat-tar i Lid och Runtuna’, Runtuna-Lids henzbygdsförening, K2-Mikan 3, 41-2.
  • Styffeaf, C G 1911, Skandinavien under unionstiden: med thrskildt afseende pa Sverige och dess förvaltning dren 1319 till 1521: ett bidrag till den historiska geogrOen, 3rd edn, Stockholm: Norstedt.
  • Ståhl, H 1966, ‘Lot’, in Granlund 1956-78 xx, 158–61.
  • Ståtile, C 11948, ‘Om \Tar aldsta jordebok (Varfruberga ldosters godsforteckning)’, Namn och Bygd 36, 81–14 o.
  • Tunón, H, Pettersson, B and Iwarsson, M, 2005, Människan och floran, Etnobiologi i Sverige 2, Uppsala: Centrum for biologisk mangfald.
  • Turén, S 1939, ‘Om “raft tingsplats” enl. Vastmannalagen’, Veishnanlands fomminnes-förenings arsskrift 27, 5–16.
  • Van Baaren, T P 1984, ‘The Flexibility of Myth’, in Dundes (ed), 217–24.
  • Vikstrand, P 2001, Gudamas platser: förkristna sakrala ortnamn i MVarlandskapen, Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 77, Studier till en svensk ortnamnsatlas 17, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs akademien for svensk folkkultur.
  • Walukiewicz, U 1985, 'Kulturmiljoer i Hens kommun', in Christiansson (ed), 419-28.
  • Wessén, E 1921a, 'Linkoping och lionga Namn och bygd 3, 27-44.
  • Wessén, E 1921b, ‘Forntida gudsdyrkan i Ostergotland’, Meddelanden fran Ostergöt-lands fomminnesförening, 85–147.
  • Wessén, E 1923, `Minnen av forntida gudsdyrkan i Mellan-Sveriges ortnamn', Studier i Nordisk filologi i, 1–26.
  • Wildte, F 1926, `Tingsplatserna i Sverige under forhistorisk tid och medeltid', Fomvännen 21, 211–30.
  • Wildte, F 1931, Wastergotlands medeltida tingsstallen', Rig 14, 174–84.
  • Williams, H 1996, Runstenstexternas teologi' in Nilsson (ed), 291-312.
  • Zachrisson, T 1998, Gard, grans, grazfält. Sammanhang kring Melmetalldepder och runste-nar fi-dn vikingatid och tidz:g medeltid i Uppland och Gästrikland, Stockholm Studies in Archaeology x5, Stockholm: University of Stockholm.
  • Zachrisson, T zooz, ‘Hyndevadsfallet och den kulturella mangfalden. Om deposi-tioner i stroommande vatten i Soderman-land’, in A Akerlund (ed), Kulturell mâneakl i Södernzanland 2, Nykoping: Lansstyrelsen Sodermanlands lam, 18-33.

Reprints and Corporate Permissions

Please note: Selecting permissions does not provide access to the full text of the article, please see our help page How do I view content?

To request a reprint or corporate permissions for this article, please click on the relevant link below:

Academic Permissions

Please note: Selecting permissions does not provide access to the full text of the article, please see our help page How do I view content?

Obtain permissions instantly via Rightslink by clicking on the button below:

If you are unable to obtain permissions via Rightslink, please complete and submit this Permissions form. For more information, please visit our Permissions help page.