610
Views
0
CrossRef citations to date
0
Altmetric
Research Article

The Why, what, and How, of History Education in Norwegian and Swedish History Curricula for Upper secondary schools (approximately 1920–1960)

ORCID Icon
Pages 218-240 | Received 23 Nov 2022, Accepted 07 Sep 2023, Published online: 08 Oct 2023

References

  • Aagre, Willy. Folkeopplyseren: Anna Sethne og den norske reformpedagogikken. Bergen: Fagbokforlaget, 2016.
  • Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1954:14 (Kursplaner för gymnasiet).
  • Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1956:19 (Metodiska anvisningar).
  • Andolf, Göran. “Historien på gymnasiet: undervisning och läroböcker 1820–1965.” PhD diss., Uppsala University, 1972.
  • Arbeidsskoletanken i Norden innenfor den høiere skole. Tre foredrag på filologene og realistenes fagmøte på universitetet i Oslo 13.–15. august 1937. Oslo: Den høiere Skole, 1937.
  • Aronsson, Peter, Narve Fulsås, Pertti Haapala, and Bernard Eric Jensen. “Nordic National Histories.” In The Contested Nation: Ethnicity, Class, Religion and Gender in National Histories, edited by Stefan Berger and Chris Lorenz, 256–282. Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2008.
  • Åström Elmersjö, Henrik. “Norden, nationen och historien: perspektiv på föreningarna Nordens historieläroboksrevision 1919–1972.” PhD diss., Umeå University, 2013.
  • Åström Elmersjö, Henrik. “The Norden Associations and International Efforts to Change History Education, 1919–1970: International Organisations, Education, and Hegemonic Nationalism.” Paedagogica Historica 51, no. 6 (2015): 727–743. doi:10.1080/00309230.2015.1013560.
  • Åström Elmersjö, Henrik. “Negotiating the Nation in History: The Swedish State Approval Scheme for Textbooks and Teaching Aids from 1945 to 1983.” Journal of Educational Media, Memory, & Society 8, no. 2 (2016): 16–35. doi:10.3167/jemms.2016.080202.
  • Åström Elmersjö, Henrik. En av staten godkänd historia: förhandsgranskning av svenska läromedel och omförhandlingen av historieämnet 1938–1991. Lund: Nordic Academic Press, 2017.
  • Björk, Ragnar. “Hjärne-traditionen.” In Historieskrivningen i Sverige, edited by Gunnar Artéus and Klas Åmark, 59–105. Lund: Studentlitteratur, 2012.
  • Bloch, Marc. “A Contribution Towards a Comparative History of European Societies.” Chapter 2 in Land and Work in Mediaeval Europe: Selected Papers. Translated by J. E. Anderson, 44–81. London: Routledge & Kegan Paul, 1967.
  • Cannadine, David, Jenny Keating, and Nicola Sheldon. The Right Kind of History: Teaching the Past in Twentieth-Century England. Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2011.
  • Cuban, Larry. Teaching History Then and Now: A Story of Stability and Change in Schools. Cambridge, MA: Harvard Education Press, 2016.
  • Dewey, John. Democracy and Education: An Introduction to the Philosophy of Education; With a Critical Introduction by Patricia H. Hinchey. Gorham, ME: Myers Education Press, 2018.
  • Englund, Tomas. Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos, 2005.
  • Evans, Ronald W. The Social Studies Wars: What Should We Teach the Children?. New York: Teachers College Press, 2004.
  • Fellesprogrammet: hvordan det ble til og hvordan det ble ført ut i livet. Det norske Arbeiderparti, 1947.
  • Gustavsson, Bernt. Bildningens dynamik: framväxt, dimensioner, mening. Göteborg: Bokförlaget Korpen, 2017.
  • Gymnasiet. Lov om høiere almenskoler. Reglement for de høiere almenskoler. Undervisningsplan. Eksamensreglement. Kristiania: Brøgger, 1911.
  • Hall, B. Rudolf, ed. Sveriges allmänna läroverksstadgar 1561–1905, Vol. 11: 1905 års läroverksstadgar. Lund: Fören. för svensk undervisningshistoria, 1930.
  • Hohr, Hansjörg. “Kategorial danning og kritisk-konstruktiv didaktikk. Den didaktiske tilnærmingen hos Wolfgang Klafki.” In Dannelse: Introduksjon til et ullent pedagogisk landskap, edited by Kjetil Steinsholt and Stephen Dobson, 163–175. Trondheim: Tapir, 2011.
  • Jensen, Sven Sødring. Historieundervisningsteori. København: Christian Ejlers’ Forlag, 1978.
  • Johansson, Ulla. Normalitet, kön och klass: liv och lärande i svenska läroverk 1927–1960. Tavelsjö: U. Johansson, 2000.
  • Karcher, Nicola. “A National Socialist School for Norway: Concepts of Nazification During the German Occupation.” Paedagogica Historica 56, no. 5 (2020): 662–679. doi:10.1080/00309230.2019.1675728.
  • Karlsson, Klas-Göran. Historieundervisning i klassisk ram: En didaktisk studie av historieämnets målfrågor i den ryska och sovjetiska skolan 1900–1940. Lund: Dialogos, 1987.
  • Karlsson, Klas-Göran. “The Holocaust as a Problem of Historical Culture: Theoretical and Analytical Challenges.” In Echoes of the Holocaust: Historical Cultures in Contemporary Europe, edited by Klas-Göran Karlsson and Ulf Zander, 9–57. Lund: Nordic Academic Press, 2003. doi:10.2307//jj.919484.
  • Karlsson, Klas-Göran, and Ulf Zander, eds. Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur, 2004.
  • Karseth, Berit, and Kirsten Sivesind. “Læreplanstudier – perspektiver og posisjoner.” In Læreplan – i et forskningsperspektiv, edited by Erling Lars Dale, 23–61. Oslo: Universitetsforlaget, 2009.
  • Keirn, Tim. “History Curriculum: A Transatlantic Analysis.” In The SAGE Handbook of Curriculum, Pedagogy and Assessment, edited by Dominic Wyse, Louise Hayward, and Jessica Pandya, 408–423. Los Angeles: SAGE, 2016. doi:10.4135/9781473921405.n26.
  • Keirn, Tim. “History Curriculum, Standards, and Assessment Policies and Politics: U.S. Experiences.” In The Wiley International Handbook of History Teaching and Learning, edited by Scott Alan Metzger and Lauren McArthur Harris, 13–36. Hoboken, NJ: Wiley Blackwell, 2018. doi:10.1002/9781119100812.ch1.
  • Klafki, Wolfgang. “Kategorial dannelse.” In Om utdanning. Klassiske tekster, edited by Erling Lars Dale, 167–203. Oslo: Gyldendal akademisk, 2001.
  • KUD. Innstilling II fra Plankomiteen for den nye skoleordning, 1938.
  • Lorentzen, Svein. Ja, vi elsker - Skolebøkene som nasjonsbyggere 1814–2000. Oslo: Abstrakt, 2005.
  • Lorentzen, Svein. “Fra nasjonal oppdragelse til kildekritikk. Danningsdimensjoner og arbeidsmåter i skolefaget historie.” In Fagenes begrunnelser: skolens fag og arbeidsmåter i danningsperspektiv, edited by Kjetil Børhaug, Anne-Brit Fenner, and Laila Aase, 157–170. Bergen: Fagbokforlaget, 2005.
  • Lundgren, Ulf P. “When Curriculum Theory Came to Sweden.” Nordic Journal of Studies in Educational Policy 2015, no. 1 (2015): 5–13. doi:10.3402/nstep.v1.27000.
  • Metodiska anvisningar till undervisningsplanen för rikets allmänna läroverk. Stockholm: Skolöverstyrelsen, 1935.
  • Meyer, Frank. “Social Structure, State Building and the Fields of History in Scandinavia. A Personal and Comparative View.” In Nordic Historiography in the 20th Century, edited by Frank Meyer and Jan Eivind Myhre, 28–49. Oslo: Department of History, University of Oslo, 2000.
  • Nilsson, Torbjörn. “Sverige och 1905 - glömska eller förträngning?” Historisk tidsskrift 84, no. 2 (2005): 217–228. doi:10.18261/ISSN1504-2944-2005-02-05.
  • Nilsson, Torbjörn. Norden runt i tvåhundra år: Jämförande studier om liberalism, konservatism och historiska myter. Huddinge: Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola, 2010.
  • Ny foreløbig leseplan og pensa i de boklige fag i den høgre skolen etter lov av 10 mai 1935. KUD. Riksarkivet RA/S-1022/G/L0004, 1940.
  • Nygren, Thomas. “History in the Service of Mankind: International Guidelines and History Education in Upper Secondary Schools in Sweden, 1927–2002.” PhD diss., Umeå University, 2011.
  • Nygren, Thomas. “International Reformation of Swedish History Education 1927–1961: The Complexity of Implementing International Understanding.” Journal of World History 22, no. 2 (2011): 329–354. doi:10.1353/jwh.2011.0041.
  • Nygren, Thomas. “The Contemporary Turn: Debate, Curricula, and Swedish Students’ History.” Journal of Educational Media, Memory, & Society 4, no. 1 (2012): 40–60. doi:10.3167/jemms.2012.040104.
  • Ruge, Herman. Skoletanker og skoleproblemer i det 20. århundre sett fra europeisk synspunkt. Oslo: Cappelen, 1961.
  • Samuelsson, Johan. Läroverken och progressivismen: perspektiv på historieundervisningens praktik och policy 1920–1950. Lund: Nordic Academic Press, 2021.
  • Samuelsson, Johan. “Skolan och samhällsvetenskapen – Framväxt och etablering av en svensk gymnasial samhällsvetarutbildning 1922–1970.” Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education 13, no. 1 (2023): 74–93.
  • Samuelsson, Johan, Niklas Gericke, Christina Olin-Scheller, and Åsa Melin. “Practice Before Policy? Unpacking the Black Box of Progressive Teaching in Swedish Secondary Schools.” Journal of Curriculum Studies 53, no. 4 (2021): 482–499. doi:10.1080/00220272.2021.1881166.
  • Sejersted, Francis. Sosialdemokratiets tidsalder: Norge og Sverige i det 20. århundre. Oslo: Pax, 2013.
  • SFS 1909:28. Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplan för gymnasiet.
  • SFS 1928:252. Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner for rikets allmänna läroverk.
  • SFS 1928:412. Kungl. Maj:ts stadga för rikets allmänna läroverk.
  • SFS 1933:109. Kungl. Maj:ts förnyade stadga för rikets allmänna läroverk.
  • Simensen, Jarle. “National and Transnational History. The National Determinant in Norwegian Historiography.” In Nordic Historiography in the 20th Century, edited by Frank Meyer and Jan Eivind Myhre, 90–112. Oslo: Department of History, University of Oslo, 2000.
  • Sirevåg, Tønnes. Katedral og karusell: streiflys på skole og politikk i krig og fred. Oslo: NKS-forlaget, 1981.
  • Sirevåg, Tønnes. Utsyn over norsk høgre skole: frå lærde skolar til lov om vidaregåande opplæring. Oslo: Universitetsforlaget, 1988.
  • Sivesind, Kirsten, and Magnus Hultén. “Reform Histories and Changing Educational Conceptions of the Nation and Nationalism in Norwegian and Swedish Curricula (1900–2020).” In Education, Curriculum and Nation-Building: Contributions of Comparative Education to the Understanding of Nations and Nationalism, edited by Daniel Tröhler, 224–248. Milton: Taylor & Francis Group, 2023. doi:10.4324/9781003315988-11.
  • Sjöström, Jesper, and Ingo Eilks. “The Bildung Theory–From von Humboldt to Klafki and Beyond.” In Science Education in Theory and Practice: An Intorductory Guide to Learning Theory, edited by Ben Akpan and Teresa J. Kennedy, 55–67. Cham: Springer International Publishing, 2020. doi:10.1007/978-3-030-43620-9_5.
  • Sørensen, Øystein. “The Development of a Norwegian National Identity During the Nineteenth Century.” In Nordic Paths to National Identity in the Nineteenth Century, edited by Øystein Sørensen, 17–35. Oslo: The Research Council of Norway, 1994.
  • SOU 1904:3, Betänkande afgifvet den 8 December 1902 af den för utredning af vissa frågor rörande de allmänna läroverken. Stockholm: Isaac Marcus, 1902.
  • SOU 1926:5 Utredning angående det svenska skolväsendets organisation. Stockholm: Norstedt & Söner, 1926.
  • SOU 1948:27 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Stockholm: Ivar Hæggströms boktryckeri, 1948.
  • Stråth, Bo. “The Swedish Path to National Identity in the Nineteenth Century.” In Nordic Paths to National Identity in the Nineteenth Century, edited by Øystein Sørensen, 55–63. Oslo: The Research Council of Norway, 1994.
  • Thue, Fredrik W. “Den historiske allmenndannelse: Historiefaget i høyere/videregående skole, 1869–2019.” Historisk tidsskrift 98, no. 2 (2019): 167–190. doi:10.18261/issn.1504-2944-2019-02-04.
  • Tingsten, Herbert. Gud och fosterlandet: studier i hundra års skolpropaganda. Stockholm: Norstedt, 1969.
  • Tønnessen, Rolf Th. Læreplaner i nasjonsbyggingsperspektiv. Ei sammenlikning mellom Norge og Tyskland. Kristiansand: Høgskulen i Volda, 2003.
  • Torstendahl, Rolf, and Birgitta, Odén. “Den weibullska riktningen.” In Historieskrivningen i Sverige, edited by Gunnar Artéus and Klas Åmark, 107–134. Lund: Studentlitteratur, 2012.
  • Undervisningsplaner. Den høgre almenskolen etter lov av 10. mai 1935. Oslo: Brøgger, 1950.
  • Westberg, Johannes. “Basic Schools in Each and Every Parish: The School Act of 1842 and the Rise of Mass Schooling in Sweden.” In School Acts and the Rise of Mass Schooling: Education Policy in the Long Nineteenth Century, edited by Johannes Westberg, Lukas Boser, and Ingrid Brühwiler, 195–222. Cham: Palgrave Macmillan, 2019. doi:10.1007/978-3-030-13570-6_9.
  • Zander, Ulf. Fornstora dagar, moderna tider: bruk av och debatter om svensk historia från sekelskifte till sekelskifte. Lund: Nordic Academic Press, 2001.