Advanced search
Publication Cover
Scandinavian Journal of Forest Research Volume 30, 2015 - Issue 2
Submit an article Journal homepage
3,959
Views
42
CrossRef citations to date
0
Altmetric
RESEARCH ARTICLE

Retention forestry in Sweden: driving forces, debate and implementation 1968–2003

Per SimonssonSCA Skog, SE-851 88Sundsvall, SwedenCorrespondence[email protected]
View further author information
,
Lena GustafssonDepartment of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences, Box 7044, SE-750 07Uppsala, SwedenView further author information
&
Lars ÖstlundDepartment of Forest Ecology and Management, Swedish University of Agricultural Sciences, SE-901 83Umeå, SwedenView further author information
Pages 154-173 | Received 03 Apr 2014, Accepted 17 Sep 2014, Published online: 24 Oct 2014

References

  • Ahlén I. 1977. Faunavård [Fauna conservation]. Stockholm: LiberFörlag.
  • Ahlén I, Boström U, Ehnström B, Pettersson B. 1979. Faunavård i skogsbruket [Fauna conservation in forestry]. Jönköping: Skogsstyrelsen.
  • Aldentun Y, Drakenberg B, Lindhe A. 1991. Naturhänsyn i skogen [Nature conservation in forestry]. Kista: Forskningsst. Skogsarbeten.
  • Angelstam P. 1998. Maintaining and restoring biodiversity in European boreal forests by developing natural disturbance regimes. J Veg Sci. 9:593–602. 10.2307/3237275
  • Angelstam P. 2003. Forest biodiversity management – the Swedish model. In: Lindenmayer DB, Franklin JF, editors. Towards Forest Sustainability. Collingwood: CSIRO; p. 143–166.
  • Anshelm J. 2004. Det vilda, det vackra och det ekologiskt hållbara. Om opinionsbildningen i Svenska Naturskyddsföreningens tidskrift Sveriges Natur 1943-2002 [The wild, the beautiful and the ecologically sustainable. The moulding of public opinion in the Swedish Society for Nature Conservation's magazine Sveriges Natur 1943-2002]. Umeå: Umeå universitet.
  • Aubry KB, Halpern CB, Peterson CE. 2009. Variable-retention harvests in the Pacific Northwest: a review of short-term findings from the DEMO study. For Ecol Manage. 258:398–408. 10.1016/j.foreco.2009.03.013
  • Auld G, Gulbrandsen LH. 2010. Transparency in nonstate certification: consequences for accountability and legitimacy. Glob Environ Polit. 10:97–119. 10.1111/j.1467-2979.2008.00277.x
  • Boström M. 2003. How state-dependent is a non-state-driven rule-making project? The case of forest certification in Sweden. J Environ Policy Plan. 5:165–180. 10.1080/1523908032000121184
  • Brandt J, Primdahl J, Reenberg A. 1999. Rural land-use and dynamic forces – analysis of “driving forces” in space and time. In: Krönert R, Baudry J, Bowler IR, Reenberg A, editors. Land-use changes and their environmental impact in rural areas in Europe. Paris: UNESCO; p. 81–102.
  • Bunnell FL, Beese WJ, Dunsworth GB. 2009. The example – social and historical contexts. In: Bunnell FL, Dunsworth GB, editors. Forestry and biodiversity. Learning how to sustain biodiversity in managed forests. Vancouver: UBC Press; p. 26–28.
  • Bürgi M, Hersperger AM, Schneeberger N. 2004. Driving forces of landscape change – current and new directions. Landscape Ecol. 19:857–868.
  • Bürgi M, Schuler A. 2003. Driving forces of forest management – an analysis of regeneration practices in the forests of the Swiss Central Plateau during the 19th and 20th century. For Ecol Manage. 176:173–183.
  • Bush T. 2010. Biodiversity and sectoral responsibility in the development of Swedish Forestry Policy, 1988–1993. Scand J Hist. 35:471–498. 10.1080/03468755.2010.528249
  • Cashore B, Auld G, Newsom D. 2004. Governing through markets – forest certification and the emergence of non-state authority. New Haven (CT): Yale University Press.
  • Ehnström B, Waldén H. 1986. Faunavård i skogsbruket. Del 2 – Den lägre faunan [Conservation of invertebrates in forestry]. Jönköping: Skogsstyrelsen.
  • Elliott C. 1999. Forest certification: analysis from a policy network perspective [doctoral dissertation] Lausanne: Ecole Polytechnique Federale de Lausanne.
  • Elliott C, Schlaepfer R. 2001. The advocacy coalition framework: application to the policy process for the development of forest certification in Sweden. J Eur Public Policy. 8:642–661. 10.1080/13501760110064438
  • Enander KG. 2007. Skogsbruk på samhällets villkor [Forestry on society's conditions]. Umeå: SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel.
  • Ernst C. 2000. How professional historians can play a useful role in the study of an interdisciplinary forest history. In: Agnoletti M, Andersson S, editors. Methods and approaches in forest history. New York (NY): CABI; p. 29–34.
  • Farrell EP, Führer E, Ryan D, Andersson F, Hüttl R, Piussi P. 2000. European forest ecosystems: building the future on the legacy of the past. For Ecol Manage. 132:5–20. 10.1016/S0378-1127(00)00375-3
  • Fedrowitz K, Koricheva J, Baker SC, Lindenmayer DB, Palik B, Rosenvald R, Beese W, Franklin JF, Kouki J, Macdonald E, et al. 2014. Can retention forestry help conserve biodiversity? A meta-analysis. J Applied Ecol. doi:10.1111/1365-2664.12289
  • Franklin JF. 1989. Towards a new forestry. Am Forests. 95:37–44.
  • Franklin JF. 1993. Preserving biodiversity: species, ecosystems, or landscapes? Ecol Appl. 3:202–205.
  • Franklin JF, Berg DR, Thornburgh DA, Tappeiner JC. 1997. Alternative silvicultural approaches to timber harvesting: variable retention systems. In: Kohm KA, Franklin JF, editors. Creating a forestry for the 21st century: the science of forest management. Washington (DC): Island Press; p. 111–139.
  • Fries C, Johansson O, Pettersson B, Simonsson P. 1997. Silvicultural models to maintain and restore natural stand structures in Swedish boreal forests. For Ecol Manage. 94:89–103. 10.1016/S0378-1127(97)00003-0
  • Geist HJ, Lambin EF. 2002. Proximate causes and underlying driving forces of tropical deforestation. BioScience. 52:143–150. 10.1641/0006-3568(2002)052[0143:PCAUDF]2.0.CO;2
  • Gulbrandsen LH. 2005a. The effectiveness of non-state governance schemes: a comparative study of forest certification in Norway and Sweden. Int Environ Agreem: Polit, Law Econ. 5:125–149. 10.1007/s10784-004-1010-9
  • Gulbrandsen LH. 2005b. Explaining different approaches to voluntary standards: a study of forest certification choices in Norway and Sweden. J Environ Policy Plan. 7:43–59. 10.1080/15239080500251874
  • Gustafsson L, Baker SC, Bauhus J, Beese WJ, Brodie A, Kouki J, Lindenmayer DB, Lõhmus A, Martínez Pastur G, Messier C, et al. 2012. Retention forestry to maintain multifunctional forests: a world perspective. BioScience. 62:633–645. 10.1525/bio.2012.62.7.6
  • Götmark F, Fridman J, Kempe G. 2009. Education and advice contribute to increased density of broadleaved conservation trees, but not saplings, in young forest in Sweden. J Environ Manage. 90:1081–1088.
  • Gustafsson L, Kouki J, Sverdrup-Thygeson A. 2010. Tree retention as a conservation measure in clear-cut forests of northern Europe: a review of ecological consequences. Scand J For Res. 25:295–308. 10.1080/02827581.2010.497495
  • Hersperger AM, Bürgi M. 2009. Going beyond landscape change description: quantifying the importance of driving forces of landscape change in a Central Europe case study. Land Use Policy. 26:640–648. 10.1016/j.landusepol.2008.08.015
  • Hersperger AM, Gennaio M, Verburg PH, Bürgi M. 2010. Linking land change with driving forces and actors: four conceptual models. Ecol and Society. 15:1–17.
  • Hysing E. 2009. Governing without government? The private governance of forest certification in Sweden. Public Admin. 87:312–326. 10.1111/j.1467-9299.2009.01750.x
  • Hysing E, Olsson, J. 2005. Sustainability through good advice? Assessing the governance of Swedish forest biodiversity. Environ Polit. 14:510–526. 10.1080/09644010500175742
  • Ingelög T. 1981. Floravård i skogsbruket. Del 1 – Allmän del [Flora conservation in forestry – General section]. Jönköping: Skogsstyrelsen.
  • Ingelög T. 2008. Artdatabanken – en resa från 70-talets kalhyggesdebatt till dagens Nationalnyckel [The Threatened Species Unit – a journey from the 70s clear-cut debate to today's Encyclopedia of the Swedish Flora and Fauna]. In Ramberg G, editor. SLU – Tre decennier mitt i samhällsutvecklingen [SLU – Three decades in the center of the societal development]. Uppsala: SLU; p. 257–269.
  • Johansson J. 2013. Constructing and contesting the legitimacy of private forest governance: the case of forest certification in Sweden [Doctoral dissertation]. Umeå: Umeå University.
  • Jordbruksdepartementet. 1974. Kalhyggen [Clear-cuts]. Ds Jo. 1974:2.
  • Karström M. 1992. Steget före – en presentation [The project one step ahead – a presentation]. Svensk Bot Tidskr. 86:103–114.
  • Klingström L. 2012. Halvseklet då skogen tog plats i samhällsdebatten. [The half century when the forest took place in public debate]. Skog & framtid. 2012:6–7.
  • Kruys N, Fridman J, Götmark F, Simonsson P, Gustafsson L. 2013. Retaining trees for conservation at clearcutting has increased structural diversity in young Swedish production forests. For Ecol Manage. 304:312–321. 10.1016/j.foreco.2013.05.018
  • Lidskog R, Sundqvist G, Kall A-S, Sandin P, Larsson S. 2013. Intensive forestry in Sweden: stakeholders' evaluation of benefits and risk. J Int Environ Sci. 10:145–160. 10.1080/1943815X.2013.841261
  • Lindahl K. 1990. De sista naturskogarna. Om svensk naturvård i teori och verklighet [The last natural forests. Swedish conservation in theory and reality]. Stockholm: Naturskyddsföreningen.
  • Lindenmayer DB, Franklin JF. 2002. Conserving forest biodiversity – a comprehensive multiscaled approach. Washington, DC: Island Press.
  • Lindenmayer DB, Franklin JF, Lõhmus A, Baker SC, Bauhus J, Beese W, Brodie A, Kiehl B, Kouki J, Pastur GM, et al. 2012. A major shift to the retention approach for forestry can help resolve some global forest sustainability issues: retention forestry for sustainable forests. Conserv Lett. 5:421–431. 10.1111/j.1755-263X.2012.00257.x
  • Lindhqvist T. 2000. Extended producer responsibility in cleaner production. Policy principle to promote environmental improvements of product systems [doctoral dissertation]. Lund: Lund University.
  • Lindkvist A, Kardell Ö, Nordlund C. 2011. Intensive forestry as progress or decay? An analysis of the debate about forest fertilization in Sweden, 1960–2010. Forests. 2:112–146.
  • Lisberg Jensen E. 2002. Som man ropar i skogen: Modernitet, makt och mångfald i kampen om Njakafjäll och i den svenska skogsbruksdebatten 1970-2000 [An echo in the forest. Modernity, power and diversity in the battle for Njakafjäll and in the Swedish forestry debate 1970-2000] [doctoral dissertation]. Lund: Lund University.
  • Lisberg Jensen E. 2011. Modern clear-felling: from success story to negotiated solution. In: Antonsson H, Jansson U, editors. Agriculture and forestry in Sweden since 1900 – geographical and historical studies. Stockholm: The Royal Academy of Agriculture and Forestry; p. 338–353.
  • Lundmark H, Josefsson T, Östlund, L. 2013. The history of clear-cutting in northern Sweden – driving forces and myths in boreal silviculture. For Ecol Manage. 307:112–122. 10.1016/j.foreco.2013.07.003
  • Mitchell SJ, Beese WJ. 2002. The retention system: reconciling variable retention with the principles of silvicultural systems. The Forestry Chron. 78:397–403. 10.5558/tfc78397-3
  • Mooney HA, Schulze E-D. 1993. Biodiversity and ecosystem function. Ecological studies 99. Berlin: Springer-Verlag.
  • The National Board of Forestry. 1992. A Richer Forest. Jönköping: Skogsstyrelsen.
  • Ohlson M, Söderström L, Hörnberg G, Zackrisson O, Hermansson J. 1997. Habitat qualities versus long-term continuity as determinants of biodiversity in boreal old-growth swamp forests. Biol Conserv. 81:221–231. 10.1016/S0006-3207(97)00001-3
  • Olsson G. 1993. Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten. [Indicator species for identification of old growth forest in Norrbotten]. Solna: Naturvårdsverket.
  • Olsson R. 1985. Levande Skog [Living forest]. Stockholm: Svenska Naturskyddsföreningen.
  • Östlund L, Zackrisson O, Axelsson AL. 1997. The history and transformation of a Scandinavian boreal forest landscape since the 19th century. Can J Forest Res. 27:1198–1206.
  • Rosenvald R. 2008. Biota and persistence of retention trees in relation to the characteristics of the trees and cut areas [doctoral dissertation]. Tartu: Estonian University of Life Sciences.
  • Rosenvald R, Lõhmus A. 2008. For what, when, and where is green-tree retention better than clear-cutting? A review of the biodiversity aspects. Biol Conserv. 255:1–15.
  • SCA. 2012. Final felling and conservation. Sundsvall: SCA Skog AB.
  • Schneeberger N, Bürgi M, Hersperger AM, Ewald KC. 2007. Driving forces and rates of landscape change as a promising combination for landscape change research– an application on the northern fringe of the Swiss Alps. Land Use Policy. 24:349–361. 10.1016/j.landusepol.2006.04.003
  • Scott P, Burton JA, Fitter R. 1987. Red data books: the historical background. In: Fitter R, Fitter M, editors. The road to extinction. Gland: IUCN/UNEP; p. 1–6.
  • SFS. 1974. Svensk författningssamling [Swedish Code of Statutes]. 1974:1026.
  • SFS. 1979. Svensk författningssamling [Swedish Code of Statutes]. 1979:429.
  • SFS. 1993. Svensk författningssamling [Swedish Code of Statutes]. 1993:553.
  • SOU. 1992a. Skogspolitiken inför 2000-talet [Forest policy at the prospect of the 2000s]. SOU 1992:76. Stockholm: Allmänna förl.
  • SOU. 1992b. Skogspolitiken inför 2000-talet [Forest policy at the prospect of the 2000s]. SOU 1992:76. Bilagor II. Bilaga 10. Specialanalys: Nya reservat. Stockholm: Allmanna förl; p. 105–110.
  • Svenska Naturskyddsföreningen. 1978. Levande skog [Living forest]. Stockholm: Svenska Naturskyddsföreningen.
  • Swanson FJ, Franklin JF. 1992. New forestry principles from ecosystem analysis of Pacific Northwest forests. Ecol App. 2:262–274. 10.2307/1941860
  • Swedish Forest Agency. 2013. Swedish statistical yearbook of forestry 2013. Jönköping: Skogsstyrelsen.
  • The Swedish Forest Industries. 2012. The Swedish Forest Industries – facts and figures 2012. Stockholm: The Swedish Forest Industries.
  • Trädgårdh L. 2007. Democratic governance in the creation of social capital in Sweden: the discreet charm of governmental commissions. In: Trädgårdh L, editor. State and civil society in Northern Europe: the Swedish model reconsidered. New York (NY): Berghahn Books; p. 254–270.
  • Williams M. 2000. Putting “Flesh on the carbon based bones” of forest history. In: Agnoletti M, Andersson S, editors. Methods and approaches in forest history. New York (NY): CABI; p. 35–46.
  • Wood R, Handley J. 2001. Landscape dynamics and the management of change. Landscape Res. 26:45–54. 10.1080/01426390120024475
  • Zackrisson O. 1977. Influence of forest fires on the North Swedish boreal forest. Oikos 29:22–32.
  • Zaremba M. 2012. Skogen vi ärvde [The forest we inherited]. Stockholm: Weyler.

All of the following references are in Swedish

Skogen (S)

  • Skogen. 1970. Anon. Inför naturvårdsåret. Skogen. 1970:1:5.
  • Skogen. 1970. Anon. Än lever Skogsrået. Skogen. 1970:23:569.
  • Skogen. 1971. Anon. Mera information. Skogen. 1971:2:53.
  • Skogen. 1971. Anon. Märgborrar och stora hyggen. Skogen. 1971:4:122.
  • Skogen. 1971. Anon. Informatörer, förenen eder. Skogen. 1971:5:141.
  • Skogen. 1971. Weslien J. Skogsvård är naturvård. Skogen. 1971:8:260–261.
  • Skogen. 1971. Anon. Enighet ger styrka. Skogen. 1971:9:283.
  • Skogen. 1971. Carbonnier C. Vilka konsekvenser har det moderna skogsbruket för natur- och landskapsvård? Skogen. 1971:9:298.
  • Skogen. 1972. Asplund PO. Skogsbrukets informationsverksamhet. Skogen. 1972:2:42.
  • Skogen. 1972. Anon. Kalhyggesbruk är god skogsvård. Skogen. 1972:3:75.
  • Skogen. 1973. Eriksson O. Vi tycker i skogen. Skogen 1973:1:7.
  • Skogen. 1973. Anon. Skogsbruket och naturvården. Skogen. 1973:2:39.
  • Skogen. 1973. Anon. Ett miljövårdsprogram. Skogen. 1973:3:71.
  • Skogen. 1974. Sjörs H. Vi tycker i skogen. Skogen. 1974:1:7.
  • Skogen. 1974. Insulander KG, Pöder V. Skogen och naturvården. Skogen. 1974:3:92–94.
  • Skogen. 1974. Fries J. Kalhyggen – Ett officiellt inlägg i en hetsig debatt. Skogen. 1974:7:270– 272, 283.
  • Skogen. 1974. Sköld P. Nordens skogsmän i samarbete. Skogen. 1974:9:362–364.
  • Skogen. 1975. Söderström G. Vi tycker i skogen. Skogen. 1975:5:221.
  • Skogen. 1975. Anon. Två nyheter i skogsvårdslagen. Skogen. 1975:8:415.
  • Skogen. 1976. Anon. Skogsvecka 76. Samordning naturvård – skogsbruk. Skogen. 1976:4:141–142.
  • Skogen. 1977. von Essen C. Skogsbruket – ett hot mot vår fauna? Skogen. 1977:11:482–483.
  • Skogen. 1978. Hamilton H. Verkligheten bistrare. Skogen. 1978:2:4.
  • Skogen. 1978. Kardell L. Kan hyggen vara annat än fula? Skogen. 1978:9–10:42–43.
  • Skogen. 1979. Anon. Gammal ”städad” skog bäst för friluftsliv. Skogen. 1979:1:20.
  • Skogen. 1979. Hamilton H. Skogsskötsel efter §§ §§§. Skogen. 1979:14:4.
  • Skogen.1980. Hedström B. Allmänheten och skogsbruket. Skogen. 1980:2:4.
  • Skogen. 1980. Hedström B. Tyck till. Skogen. 1980:13:7.
  • Skogen. 1980. Lindblom J. Tyck i Skogen. Skogen. 1980:15:12.
  • Skogen. 1981. Nilsson A. Skogsbruket börjar först men många arter hotade. Skogen. 1981:5–6:118–120.
  • Skogen. 1984. Lindevall B. Sätt floravården i system. Skogen. 1984:7:4.
  • Skogen. 1985. Lindevall B. Är vi fibershejker eller ekologer? Skogen. 1985:2:4.
  • Skogen. 1985. Eckerberg K. Ej godkänt för skogsbrukets naturvård – så här kan vi bli bättre! Skogen. 1985:2:52–55.
  • Skogen. 1985. Anon. Databanken för hotade arter. Skogen. 1985:2:56.
  • Skogen. 1985. Lindevall B. Levande Skog – ett dödfött inslag i skogsdebatten. Skogen. 1985:4:6.
  • Skogen. 1985. Häggström B. Svenska Naturskyddsföreningen lämnar vilseledande information. Skogen. 1985:4:10–11.
  • Skogen. 1985. Hägglund B. Ändra attityd! Skogen. 1985:7:42.
  • Skogen. 1985. Lindevall B. Levande Skog inget lågmält inlägg den är en del i en kampanj. Skogen. 1985:7:46–47.
  • Skogen. 1985. Häggström B. Naturvård på hyggen. Skogen. 1985:7:48.
  • Skogen. 1985. Hamilton H. Samstämmigt om fauna flora på Öster- Malma. Skogen. 1985:7:50–51.
  • Skogen.1985. Tham E. Sträck fram handen åt naturvårdens företrädare. Skogen. 1985:9:46.
  • Skogen. 1985. Lindevall B. Bestämdare tag för avverkning skogsvård och naturvård. Skogen. 1985:12:6–7.
  • Skogen. 1986. Hamilton H. Från Skogshögskolans höstkonferens om vården av mark, flora, fauna. Skogen. 1986:1:56–57.
  • Skogen. 1986. Davner L. Skogsveckan, Skogens hotade fauna. Skogen. 1986:3:12– 13,16–18.
  • Skogen. 1986. af Petersens J. Skogsägarens röst viktig i naturvården. Skogen. 1986:4:56.
  • Skogen. 1986. Wramner P. Förbättra skogsbrukets naturvårdshänsyn. Skogen. 1986:8:55.
  • Skogen. 1986. Hamilton H. Överens om naturvård. Skogen. 1986:9:4
  • Skogen. 1986. Hamilton H. Konstnär istället för byråkrat på MoDo. Skogen. 1986:9:59.
  • Skogen. 1987. Lindevall B. Iggesund slår vakt om resarna. Skogen. 1987:7:40.
  • Skogen. 1987. Lindevall B. Naturvårdspolicy från Korsnäs och SCA. Skogen. 1987:8:59.
  • Skogen. 1988. Turesson A. Bolagen och naturvården. Skogen. 1988:8:62–63.
  • Skogen. 1989. Lindevall B. Grön profil i årets skogsbudget … Skogen. 1989:2:4.
  • Skogen. 1989. Elmberg J. Mer reservat räddar floran och faunan – Naturvårdshänsyn räcker inte. Skogen. 1989:9:62.
  • Skogen. 1990. Backström BG. Nu blåser förändringens vindar. Skogen. 1990:9:16–18.
  • Skogen. 1990. Anon. Naturvård med Skogsarbeten. Skogen. 1990:9:64.
  • Skogen. 1990. Anon. Planera för naturvårdshänsyn. Skogen. 1990:10:50.
  • Skogen. 1991. Ek B. Alla arter kan inte räddas. Skogen. 1991:4:14–15.
  • Skogen. 1991. Lindevall B. ”Svensk skogsdebatt” även på kontinenten. Skogen. 1991:11:8–9.
  • Skogen. 1991. Lyngfeldt B. Advokaterna vinner slaget om USAs skogar. Skogen.1991:12:50–52.
  • Skogen. 1992. Lindevall B. Ta initiativet på Sydfronten! Skogen. 1992:2:7.
  • Skogen. 1992. Albrektsson A. Vilket skogsbruk ska vi ha? Skogen. 1992:4:24–26.
  • Skogen. 1992. Lindevall B. ”Walk over”. Skogen. 1992:6–7:6–8.
  • Skogen. 1992. Lindevall B. Virkesberget blir en vulkan? Skogen. 1992:6–7:20–22.
  • Skogen. 1992. Lindevall B. Jämställ naturvård med skogsbruk. Skogen. 1992:8:6.
  • Skogen. 1992. Albrektsson A. Kan skogsbruk efterlikna naturen? Skogen. 1992:8:42.
  • Skogen. 1993. Gustafsson L, Berg Å, Ehnström B, Hallingbäck T, Jonsell M, Weslien J. Mångfald i praktiken. Flest hotade arter i söder. Skogen. 1993:4:36–38.
  • Skogen. 1993. Gustafsson L, Berg Å, Ehnström B, Hallingbäck T, Jonsell M, Weslien J. Mångfald i praktiken. Hotade skogsarter i norra och inre Norrland. Skogen. 1993:5:62–63.
  • Skogen. 1993. Lindevall B. Ugglan som har lagen bakom ryggen. Skogen. 1993:8:17–18.
  • Skogen. 1993. Lindevall B. Jerry Franklin: New Forestry = Rikare Skog. Skogen. 1993:8:20.
  • Skogen. 1993. Lindevall B. Svenska forskare om New Forestry. Skogen. 1993:8:22.
  • Skogen. 1993. Anon. Tyska Greenpeace: Vi kräver kalhyggesfritt papper! Skogen. 1993:10:11.
  • Skogen. 1993. Rosenberg P. Certifiering av skoglig produktion. Skogen. 1993:11:50–51.
  • Skogen. 1994. Lindevall B. ”Kalhyggesfritt papper”. Skogen. 1994:1:6–8.
  • Skogen. 1994. Anon. Kravet på kalhyggesfritt kvarstår. Skogen. 1994:9:26.
  • Skogen. 1995. Davner L. På två stolar? Skogen. 1995:10:46–47.
  • Skogen. 1995. Gustafsson L, Berg Å, Ehnström B, Hallingbäck T, Jonsell M, Weslien J. Från kalhyggen och enfald till trädhyggen och mångfald. Skogen. 1995:12:30–32.
  • Skogen. 1996. Schroeder M, Weslien J. Lämna många sorter ved! Skogen. 1996:1:45.
  • Skogen. 1996. Bentz M, Örlander G. Kraftsamla naturvården till vissa marker. Skogen. 1996:4.52.
  • Skogen. 1996. de Jong J, Nitare J. Låt naturvården vara kvar i alla bestånd. Skogen. 1996:9:51.
  • Skogen. 1997. Anon. Lämna högstubbar i grupp. Skogen. 1997:4:5.
  • Skogen. 1997. Ek B. Dragkamp om skogsägarna. Skogen. 1997:8:20–21.
  • Skogen. 1999. Ek B. Flygande start för nytt miljömärke. Skogen. 1999:5:78.

Sveriges Natur (SN)

  • Sveriges Natur. 1971. Anon. Kritik mot modernt skogsbruk. Sveriges Natur. 1971:6:282.
  • Sveriges Natur. 1972. Anon. Kalhyggena. Sveriges Natur. 1972:2:107.
  • Sveriges Natur. 1972. Anon. Debatten om det moderna skogsbruket. Sveriges Natur. 1972:6:279.
  • Sveriges Natur. 1972. Malmgren U. Kalhyggen och romantik. Sveriges Natur. 1972:6:279–283.
  • Sveriges Natur. 1972. Fjällman E. Skriet från vildmarken… Sveriges Natur. 1972:6:283–284.
  • Sveriges Natur. 1972. Rosqvist G. Varning för skoglig ”information”. Sveriges Natur. 1972:6:284–285.
  • Sveriges Natur. 1973. Rosén B. Skogsbruk och naturvård. Sveriges Natur. 1973:3:147–149.
  • Sveriges Natur. 1973. Anon. Rovfåglarna och skogsbruket. Sveriges Natur. 1973:5:269.
  • Sveriges Natur. 1974. Ehrenroth B. Även hackspettarna hör skogen till. Sveriges Natur. 1974:2:58–60.
  • Sveriges Natur. 1974. Anon. Kalhyggen. Sveriges Natur. 1974:6:268–269.
  • Sveriges Natur. 1976. Olsson R. Skogen räcker inte till! Sveriges Natur. 1976:3:111–114.
  • Sveriges Natur. 1976. Holmstedt S. Fler skogsreservat! Sveriges Natur. 1976:5:205–209.
  • Sveriges Natur. 1977. Olsson R. ”Naturvårdare bara tycker”, sa länsjägmästaren… Sveriges Natur. 1977:3:111–112.
  • Sveriges Natur. 1977. Olsson R. Vem är diffus i skogsbruksdebatten? Sveriges Natur. 1977:4:138.
  • Sveriges Natur. 1978. Anon. Fjällskogarna försvinner! Sveriges Natur. 1978:1:28.
  • Sveriges Natur. 1978. Olsson B. En lag om skyldigheten att leverera virke?! Sveriges Natur. 1978:6:374.
  • Sveriges Natur. 1979. Anon. SNF-uppvaktar om skogen. Sveriges Natur. 1979:3:123.
  • Sveriges Natur. 1982. Holmstedt S. Naturvård i skogen – hur går vi vidare? Sveriges Natur. 1982:3:32–34.
  • Sveriges Natur. 1982. Adre A. Utnyttja skogen på rätt sätt! Sveriges Natur. 1982:7:35.
  • Sveriges Natur. 1985. Vaste L. Skogskampanjen inleds med krav till regeringen. Sveriges Natur. 1985:2:12.
  • Sveriges Natur. 1985. Anon. Ny faktabok om skogsbruket: Samlad bild av hotet mot den levande skogen. Sveriges Natur. 1985:2:13–14.
  • Sveriges Natur. 1985. Neiman EL. Hälften av alla hålträd fälls när skogen avverkas. Sveriges Natur. 1985:2:14–15.
  • Sveriges Natur. 1985. Neiman EL, Vaste L. Gamla träd ger skogen liv. Sveriges Natur. 1985:2:29–30.
  • Sveriges Natur. 1985. Neiman EL. SNF uppvaktar regeringen med ny skogslag. Sveriges Natur. 1985:3:22–23.
  • Sveriges Natur. 1985. Olsson R. Skogsägarna måste lära sig ekologi. Sveriges Natur. 1985:6:20–23.
  • Sveriges Natur. 1986. Neiman EL. Hur klarar domänverket naturvården? Sveriges Natur. 1986:1:32–33.
  • Sveriges Natur. 1986. Turesson A. Vägar hotar stora naturvärden. Sveriges Natur. 1986:6:34.
  • Sveriges Natur. 1987. Laquist A. S-manifest anger nya riktlinjer för miljöpolitiken. Sveriges Natur. 1987:4:18–19.
  • Sveriges Natur. 1987. Hägglund B. Om ord och handling. Sveriges Natur. 1987:6:23.
  • Sveriges Natur. 1988. Laquist A. Mer naturvård i skogsbruket! Sveriges Natur. 1988:2:27–28.
  • Sveriges Natur. 1988. Olsson R. Bristande vilja till naturvård. Sveriges Natur. 1988:3:27–30.
  • Sveriges Natur. 1990. Laquist A. Naturvårdshänsyn utan hänsyn. Sveriges Natur. 1990:2:14–16.
  • Sveriges Natur. 1991. Ihse M. Bättre sent än aldrig. Sveriges Natur 1991:1:60.
  • Sveriges Natur. 1991. Neiman EL. Okända småkryp i Jokkmokks skogar. Sveriges Natur 1991:6: 46–47.
  • Sveriges Natur. 1991. Lundqvist R. Svenskt skogsbruk skrämmande. Sveriges Natur. 1991:6:66–67.
  • Sveriges Natur. 1992. von Sydow U. Skogsbruk på naturens villkor. Sveriges Natur. 1992:2:13.
  • Sveriges Natur. 1992. Laquist A. Skogsutspel rörde om i Rio. Sveriges Natur. 1992:4:54–55.
  • Sveriges Natur. 1992. von Sydow U. Ska hyckleriet härska? Sveriges Natur. 1992:5:11.
  • Sveriges Natur. 1992. Nilsson M. Inget rum för mångfald. Sveriges Natur. 1992:5:15.
  • Sveriges Natur. 1993. Bergqvist K. Bank för hotade värden. Sveriges Natur 1993:2:24–25.
  • Sveriges Natur. 1994 Anon. Kalhyggesbojkott skakar skogsindustrin. Sveriges Natur. 1994:2:62.
  • Sveriges Natur. 1994. Usher AD. Regnskogskampen vänds mot Sverige. Sveriges Natur. 1994:5:55–58.
  • Sveriges Natur. 1995. Laquist A. Lägg (miljö)märke till skogsbruket! Sveriges Natur. 1995:4:43.
  • Sveriges Natur. 1996. Anon. Miljömärkt skog redan i år. Sveriges Natur. 1996:2:56.
  • Sveriges Natur. 1997. Liljenström S. Stort steg mot miljömärkt skogsbruk. Sveriges Natur. 1997:5:16.
  • Sveriges Natur. 1998. Ottosson M, Ottosson Å. Miljömärk skogsbruk – så här kan det se ut. Sveriges Natur. 1998:1:12–14.
  • Sveriges Natur. 2000. Klefbom E, Olsson R. Missar i miljömärk skogsbruk. Sveriges Natur. 2000:1:20–25.
  • Sveriges Natur. 2001. Olsson R. Nätverk för gammelskogarna. Sveriges Natur. 2001:3–4:96.
  • Sveriges Natur. 2002. Friström A. FSC ger ökad hänsyn i skogen. Sveriges Natur. 2002:2:64.

Sveriges Natur Årsbok (SNA)

  • Sveriges Natur årsbok. 1969. Höjer EW. Skogen i vårt landskap. Sveriges Natur Årsbok. 1969:53–63.
  • Sveriges Natur årsbok. 1973. Ingmar T. Målkonflikter i skogen. Sveriges Natur årsbok. 1973:13–15.
  • Sveriges Natur årsbok. 1973. Höjer EW. Två decennier och ett tredje – från 50-tal till 70-tal i skogen. Sveriges Natur Årsbok. 1973:61–74.
  • Sveriges Natur årsbok. 1973. Rydberg M. Gran- eller långskägg – eller bådadera? Sveriges Natur årsbok. 1973:17–27.
  • Sveriges Natur årsbok. 1973. Lundberg H. Skogsbrukets ekonomi och teknik. Sveriges Natur årsbok. 1973:43–56.
  • Sveriges Natur årsbok. 1975. Ahlén I, Ehnström B, Ingelög T. Bevarande av vilda djur och växter – forskning om hotade och missgynnade arter i skogsmark. Sveriges Natur årsbok. 1975:121–125.
  • Sveriges Natur årsbok. 1975. Ahlén I. Hotade ryggradsdjur (exkl. fiskar) i Sverige. Sveriges Natur årsbok. 1975:126–129.

Related research

People also read lists articles that other readers of this article have read.

Recommended articles lists articles that we recommend and is powered by our AI driven recommendation engine.

Cited by lists all citing articles based on Crossref citations.
Articles with the Crossref icon will open in a new tab.