131
Views
0
CrossRef citations to date
0
Altmetric
Research Article

Spatial ideologies on official bilingualism and co-located schools in Finland and South Tyrol, Italy

ORCID Icon, ORCID Icon, ORCID Icon, ORCID Icon & ORCID Icon
Received 29 May 2023, Accepted 26 May 2024, Published online: 30 Jun 2024

References

  • Alber E. 2012. South Tyrol’s education system: Plurilingual answers for monolinguistic spheres? L’Europe en Formation. 363(1):399–415. https://doi.org/10.3917/eufor.363.0399.
  • ASTAT. 2012. Volkszählung/Censimento della popolazione 2011: Berechnung des Bestandes der drei Sprachgruppen in der Autonomen Provinz Bozen-Südtirol/Determinazione della consistenza dei tre gruppi linguistici della Provincia Autonoma di Bolzano-Alto Adige. Bozen/Bolzano: Astat Info.
  • Atz H. 1999. Schlußbetrachtung. In: Wakenhut R, editor. Ethnische Identität und Jugend: Eine vergleichende Untersuchung zu den drei Südtiroler Sprachgruppen. Opladen: Leske + Budrich; p. 123–131.
  • Barakos E, Selleck C. 2019. Elite multilingualism: discourses, practices, and debates. J Multiling Multicultural Devel. 40(5):361–374. https://doi.org/10.1080/01434632.2018.1543691.
  • Basic Education Act 628/1998. 1998. https://www.finlex.fi/fi/laki/kaannokset/1998/en19980628.pdf.
  • Boyd S, Palviainen Å. 2015. Building walls or bridges? A language ideological debate about bilingual schools in Finland. In: Halonen M, Ihalainen P, Saarinen T, editors. Language policies in Finland and Sweden. Interdisciplinary and multi-sited comparisons. Bristol: Multilingual matters; p. 57–89.
  • Brannick PJ. 2016. Bilingualism in Bolzano-Bozen: a nexus analysis [Doctoral thesis]. Birmingham: University of Birmingham.
  • Brown KD. 2012. The linguistic landscape of educational spaces: language revitalization and schools in southeastern Estonia. In: Gorter D, Marten HF, Van Mensel L, editors. Minority languages in the linguistic landscape. New York: Palgrave Macmillan; p. 281–298. https://doi.org/10.1057/9780230360235_16.
  • Cenoz J, Gorter D. 2017. Minority languages and sustainable translanguaging: threat or opportunity? J Multilingual and Multicultural Devel. 38(10):901–912. https://doi.org/10.1080/01434632.2017.1284855.
  • City of Helsinki. 2020. Presentation of the concept of the Nordic school. https://dev.hel.fi/paatokset/asia/hel-2020-002077/kklku-2020-4. [accessed 2024 Feb 20].
  • Colombo S, Ritter A, Stopfner M. 2020. Identity in social context: Plurilingual families in Baden-Wuerttemberg and South Tyrol. Zeitschrift Für Interkulturellen Fremdsprachenunterricht. 25:1.
  • Duchêne A, Heller M. eds. 2007. Discourses of endangerment: Ideology and interest in the defence of languages. London, NY: Continuum.
  • From T. 2020a. Speaking of space. An ethnographic study of language policy, spatiality and power in bilingual educational settings [dissertation]. Helsinki: University of Helsinki.
  • From T. 2020b. We are two languages here.’ The operation of language policies through spatial ideologies and practices in a co-located and a bilingual school. Multilingua. 39(6):663–684. https://doi.org/10.1515/multi-2019-0008.
  • From T. 2023. Rethinking Finland’s official bilingualism in education. In: Kauko J, Thrupp M, Kosunen S, Seppänen P, editors. Finland’s famous education system - Unvarnished insights into Finnish schooling. Singapore: Springer. https://link.springer.com/book/10.1007/978-981-19-8241-5.
  • From T, Holm G. 2019. Language crashes and shifting orientations: The construction and negotiation of linguistic value in bilingual school spaces in Finland and Sweden. Language and Education. 33(3):195–210. https://doi.org/10.1080/09500782.2018.1514045.
  • From T, Sahlström F. 2017. Shared places, separate spaces: constructing cultural spaces through two national languages in Finland. Scand J Educ Res. 61(4):465–478. https://doi.org/10.1080/00313831.2016.1147074.
  • From T, Sahlström F. 2019. Rinnakkaisia tiloja – ruotsinkielinen koulutus suomalaisessa koulutusjärjestelmässä. In: Saarinen T, Nuolijärvi P, Pöyhönen S, Kangasvieri T, editors. Kieli, koulutus, politiikka. Monipaikkaisia käytänteitä ja tulkintoja. Tampere: Vastapaino; p. 199–230.
  • From T, Szabó TP, Laihonen P. 2023. Kielimaisemat kielikoulutuspolitiikan kohteena ja tekijänä kieliparikouluissa. In: A. Pitkänen-Huhta, K. Mård-Miettinen & T. Nikula, editors. Language education engaging in change. Jyväskylä: Suomen soveltavan kielitieteen yhdistys AFinLA ry.
  • Gal S. 2010. Language and political spaces. In: Auer S, editor. Language and space. Berlin: De Gruyter Mouton; p. 33–49.
  • Godenhjelm S. 2023. Language policy implementation from an interactive governance perspective. In: Gazzola M, Grin F, Cardinal L, Heugh K, editors. The Routledge handbook of language policy and planning. London: Routledge Handbooks; p. 318–330. https://doi.org/10.4324/9780429448843.
  • Gorter D, Cenoz J. 2017. Language education policy and multilingual assessment. Language and Educ. 31(3):231–248. https://doi.org/10.1080/09500782.2016.1261892.
  • Halonen M, Ihalainen P, Saarinen T. 2015. Diverse discourses in time and space: Historical, discourse analytical and ethnographic approaches to multi-sited language policy discourse. In: Halonen M, Ihalainen P, Saarinen T, editors. Language policies in Finland and Sweden. Interdisciplinary and multi-sited comparisons. Bristol: Multilingual matters; p. 3–26.
  • Hansell K, Engberg C, Pörn M, Heittola S. 2016. Språkkontakter under de tre första åren på ett tvåspråkigt gymnasiecampus. In: Hirvonen P, Rellstab D, Siponkoski N, editors. Text and textuality. VAKKI-symposium XXXVI. VAKKI Publications. vol. 7; p. 202–214. Vaasa: VAKKI.
  • Hansell K, Pilke N. 2016. Flerspråkigt samarbete över språkgränsen på ett tvåspråkigt gymnasiecampus. In: Kolu J, Kuronen M, Palviainen Å, editors. Svenskan i Finland. Jyväskylä: Jyväskylä Studies in Humanities 298. vol. 16; p. 25–41.
  • Helakorpi J, Ahlbom I, From T, Pörn M, Sahlström F, Slotte-Lüttge A. 2013. Särbo, sambo, kämppis: rektorers och lärares erfarenheter av kontakt och samarbete mellan samlokaliserade finsk- och svenskspråkiga skolor. https://blogs.helsinki.fi/sprakmoten/files/2013/10/Erill%C3%A4%C3%A4n_S%C3%A4rbo-2013.pdf.
  • Heller M. 2006. Linguistic minorities and modernity. London: Continuum.
  • Henning-Lindblom A. 2012. Vem är jag, vem är vi, vem är vem i vårt land? Kontextens betydelse för gruppidentifikation och stereotypier bland svensk- och finskspråkiga i Finland och Sverige. Helsinki: Forskningsinstitutet, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
  • Herberts K. 2006. Enspråkighet eller tvåspråkighet? Om finlandssvenska framtidsstrategier. In: Liebkind K, Sandlund T, editors. Räcker det med svenskan? Om finlandssvenskarnas anknytning till sina organisationer. Helsinki: The Society of Swedish Literature in Finland.
  • Hult FM. 2010. Analysis of language policy discourses across the scales of space and time. International Journal of the Sociology of Language. 2010(202):7–24.
  • Hult FM, Pietikäinen S. 2014. Shaping discourses of multilingualism through a language ideological debate: The case of Swedish in Finland. JLP. 13(1):1–20. https://doi.org/10.1075/jlp.13.1.01hul.
  • Huss L. 2013. Enspråkiga eller tvåspråkiga skolor i Finland? Språkbruk. https://sprakbruk.fi/artiklar/ensprakiga-eller-tvasprakiga-skolor-i-finland/
  • Ihalainen P, Saarinen T. 2015. Constructing ‘Language’ in language policy discourse: Finnish and Swedish legislative processes in the 2000s. In: Halonen M, Ihalainen P, Saarinen T, editors. Language policies in Finland and Sweden. Interdisciplinary and multi-sited comparisons. Bristol: Multilingual matters; p. 29–56.
  • Il nuovo Statuto di Autonomia. 1972. Roma: Presidente della Repubblica.
  • Johnson DC. 2023. Critical empirical approaches in language policy and planning. In: Gazzola M, Gobbo F, Johnson DC, Leoni de León JA, editors. Epistemological and theoretical foundations in language policy and planning. Cham: Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1007/978-3-031-22315-0_2.
  • Kajander K, Alanen R, Dufva H, Kotkavuori E. 2015. Kielimuureja vai yhteiseloa: odotuksia ja kokemuksia kahden kielen koulusta. In: Jakonen T, Jalkanen J, Paakkinen T, Suni M, eds. Kielen oppimisen virtauksia. Flows of language learning. Jyväskylä: AfinLA; p. 142–158.
  • Kissau SP. 2003. The relationship between school environment and effectiveness in French immersion. Can J Appl Linguistics. 6(1):87–104.
  • Laihonen P, Szabó TP. 2023. Material change: The case of co-located schools. In: Ennser-Kananen J, Saarinen T, editors. New materialist explorations into language education. Cham: Springer; p. 93–110. https://doi.org/10.1007/978-3-031-13847-8_6.
  • Lönnroth H. 2011. Swedish speech islands in Finland: A sociocultural linguistic perspective. Int J - Language Soc Culture. 33(2011):45–52.
  • Mamadouh V. 2024. Language and territory. In: Gazzola M, Grin F, Cardinal L, Heugh K, editors. The Routledge handbook of language policy and planning. London: Routledge.
  • OSF. 2022. Key figures on population. Official Statistics Finland. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/fi/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/table/tableViewLayout1/.
  • Pennycook A. 2018. Posthumanist applied linguistics. New York: Routledge.
  • Platzgummer V. 2021. Positioning the self. A subject-centred perspective on adolescents’ linguistic repertoires and language ideologies in South Tyrol. Wien: Universität Wien.
  • Regional State Administrative Agency in Finland. 2023. Samlokaliserade skolor: en lägesrapport. Aluehallintovirastojen julkaisuja 187/2023.
  • Saarela J. 2021. Finlandssvenskarna 2021 – en statistisk rapport. Helsingfors: Svenska Finlands Folkting.
  • Saarinen T. 2020. Higher education, language and new nationalism in Finland: Recycled histories. Cham: Palgrave Macmillan. Palgrave Pivot. https://doi.org/10.1007/978-3-030-60902-3.
  • Sahlström F, From T, Slotte-Lüttge A. 2013. Två skolor och två språk under samma tak. In: Teoksessa LT, Harju-Luukkainen H, toim. Kaksikielinen koulu – tulevaisuuden monikielinen Suomi. Tvåspråkig skola – ett flerspråkig Finland i framtiden. Jyväskylä: FERA. p. 319–341.
  • Salo O. 2012. Finland’s official bilingualism, a bed of roses or of procrustes? In: Blommaert J, Leppänen S, Pahta P, Räsänen T, editors. Dangerous multilingualism. Language and globalization. London: Palgrave Macmillan; p. 25–40.
  • Schröder N. 2002. Kultur als Zerreißprobe: Zwischen offizieller Landeskultur und alternativer Subkultur. In: Solderer G, editor. Das 20. Jahrhundert in Südtirol: Autonomie und Aufbruch. Bozen: Edition Raetia.
  • Shohamy E. 2006. Language policy: Hidden agendas and new approaches. New York: Routledge.
  • Sjöberg S, Mård-Miettinen K, Peltoniemi A, Skinnari K. 2018. Kielikylpy Suomen kunnissa 2017: Selvitys kotimaisten kielten kielikylvyn tilanteesta varhaiskasvatuksessa, esiopetuksessa ja perusopetuksessa. Jyväskylä: University of Jyväskylä.
  • Slotte-Lüttge A, From T, Sahlström F. 2013. Tvåspråkiga skolor och lärande – en debattanalys. In: Tainio L, Harju-Luukkainen H, editors. Kaksikielinen koulu – tulevaisuuden monikielinen Suomi. Jyväskylä: FERA; p. 221–244.
  • Spolsky B. 2021. Rethinking language policy. Edinburgh: Edinburgh University Press.
  • Südtiroler Landtag. 2014. Beschlussantrag Nr. 25/13-XV: Gemeinsame Schule. Bolzano.
  • Sundman M. 2013. Tvåspråkiga skolor? En analys av fördelar och risker med införandet av skolor med svenska och finska som undervisningsspråk. Helsinki: Tankesmedjan Magma.
  • Szabó TP. 2015. The management of diversity in schoolscapes: an analysis of Hungarian practices. Apples. 9(1):23–51. https://doi.org/10.17011/apples/2015090102.
  • Szabó TP, Kajander K, Alanen R, Laihonen P. 2018. Zusammenarbeit über Sprachgrenzen hinweg: Sprachauffassungen von Lehrern in örtlich zusammengelegten Schulen mit Schwedisch und Finnisch als Unterrichtssprachen. Der Deutschunterricht. 4:53–59.
  • Taxell C. 1986. Enspråkiga lösningar ger tvåspråkig service. SFV:s Kalender 1986. Helsinki: Finlands folkskolans vänner; p. 61–64.
  • Thoma N. 2022. The hierarchization of educational rights of minorities: A critical analysis of discourses on multilingualism in South Tyrolean preschools. Zeitschrift Für Erziehungswissenschaftliche Migrationsforschung. 1(2):134–150.
  • Troyer R. 2023. Agency and policy. Who controls the linguistic landscape of the school? In: Dubreil S, Malinowski D, Maxim HH, editors. Spatializing language studies. Educational linguistics, vol 62. Cham: Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-031-39578-9_5.
  • Ufficio Stampa. 2014. Langer-Schule: Deutsche und italienische Klassen teilen sich eine Schule. Bolzano: Provincia autonoma di Bolzano - Alto Adige. https://news.provinz.bz.it/de/news-archive/470004.
  • Vettori C, Colombo S, Abel A. 2021. Multilingualism in South Tyrol: between old fears and new challenges. Zeitschrift Für Interkulturellen Fremdsprachenunterricht. 26(2):223–249. http://tujournals.ulb.tu-darmstadt.de/index.php/zif.
  • Wisthaler V. 2013. Identity politics in the educational system in South Tyrol: Balancing between minority protection and the need to manage diversity. Stud Ethnicity & National. 13(3):358–372. https://doi.org/10.1111/sena.12051.
  • Zanasi L, Mård-Miettinen K, Platzgummer V. 2023. Researching adolescents’ linguistic repertoires in multilingual areas: Case studies from South Tyrol and Finland. In: Björklund S, Björklund M, editors. Policy and practice for multilingual educational settings: Comparisons across contexts. Clevedon: Multilingual Matters.