3,650
Views
13
CrossRef citations to date
0
Altmetric
Articles

‘State governing of knowledge’ – constraining social work research and practiceFootnote*

“Statlig kunskapsstyrning” – en begränsning av det sociala arbetets forskning och praktik

&

References

  • Atkinson, P., & Gregory, M. (2008). Constructions of medical knowledge. In J. A. Holstein & J. F. Gubrium (Eds.), Handbook in constructionist research (pp. 593–608). New York: SAGE.
  • Bergmark, A. (2007). Riktlinjer och den evidensbaserade praktiken: en kritisk granskning av de nationella riktlinjerna för missbrukarvård i Sverige. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift, 5, 515–525.
  • Bergmark, A., Bergmark, Å, & Lundström, T. (2011). Evidensbaserat socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
  • Bergmark, A., & Lundström, T. (2006). Mot en evidensbaserad praktik? Om färdriktningen i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 2, 99–113.
  • Best, J. (2006). Flavor of the month. Why smart people fall for fads. Berkeley: University of California Press.
  • Björk, A. (2016). Evidence-based practice behand the scenes. How evidence in social work is used and produced (Doctoral dissertation). Retrieved from http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:900625/FULLTEXT01.pdf.
  • Björkstén, B., & Graninger, G. (2008). Allergi: kampen om en folksjukdom. Stockholm: Atlantis.
  • Brante, T. (2003). Konsolideringen av nya vetenskapliga fält – exemplet forskning i socialt arbete. In Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet. Högskoleverkets rapportserie 2003:16 R (133–196).
  • Carlstedt, E., & Jacobsson, K. (2017). Indications of quality or quality as a matter of fact? “open comparisons” within the social work sector. Statsvetenskaplig tidskrift, 119(1), 47–69.
  • Clarke, J. (2004). Dissolving the public realm? The logics and limits of neo-liberalism. Journal of Social Policy, 33(1), 27–48. doi: 10.1017/S0047279403007244
  • Conrad, P., & Schneider, J. (1992). Deviance and medicalization: From badness to sickness. Philadelphia: Temple University Press.
  • Denvall, V., & Johansson, K. (2012). Kejsarens nya kläder – implementering av evidensbaserad praktik i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 1, 26–45.
  • Ds. (2014:9). En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Departementserien. Regeringskansliet: Socialdepartementet.
  • Engelmark, L. (2013). Försoning mellan metod och relation?, (Ledare) Socionomen. Retrieved from http://socionomen.nu/reportage/forsoning-mellan-metod-och-relation.
  • Fernler, K. (2011). Kunskapsstyrningens praktik – kunskaper, verksamhetsrationaliteter och vikten av organisation. In I. Bohlin & M. Sager (Eds.), Evidensens många ansikten. Evidensbaserad praktik i praktiken (pp. 131–162). Lund: Arkiv.
  • Forte. (2015a). Forskning möter samhälle. Fortes underlag till regeringens forskningspolitik inom hälsa, arbetsliv och välfärd 2017–2027. Stockholm: Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare.
  • Forte. (2015b). Från fokus på innehåll till fokus på nytta. Regeringsuppdraget S2014/4995/SAM. Retrieved from https://forte.se/app/uploads/2015/04/komsam-regeringsuppdrag.pdf.
  • Gambrill, E. (2001). Social work: An authority-based profession. Research on Social Work Practice, 11(2), 166–175. doi: 10.1177/104973150101100203
  • Greenhalgh, T. (2012). Why do we always end up here? Evidence-based medicine’s conceptual cul-de-sacs and some off-road alternative routes. Journal of Primary Health Care, 4(2), 92–97. doi: 10.1071/HC12092
  • Haas, P. (1992). Introduction: Epistemic communities and international policy coordination. International Organization, 46(1), 1–35. doi: 10.1017/S0020818300001442
  • Harlow, E., Berg, E., Barry, J., & Chandler, J. (2013). Neoliberalism, managerialism and the reconfiguring of social work in Sweden and the United Kingdom. Organization, 20(4), 534–550. doi: 10.1177/1350508412448222
  • Hasselbladh, H., & Bejerot, E. (2007). Webs of knowledge and circuits of communication: Constructing rationalized agency in Swedish health care. Organization, 14(2), 175–200. doi: 10.1177/1350508407074223
  • Hertz, M. (2014). Förtroendekrisen mellan Socialstyrelsen och det sociala arbetet fortsätter”, Debatt. Socialvetenskaplig tidskrift, 1, 85–89.
  • Hjärpe, T. (2016). Measuring social work. Quantity as quality in the social services. Statsvetenskaplig tidskrift, 119(1), 23–46.
  • Hood, C. (1991). A public management for all seasons? Public Administration, 69(1), 3–19. doi: 10.1111/j.1467-9299.1991.tb00779.x
  • Hood, C., & Heald, D. (2006). Transparency: The key to better governance? Oxford: Oxford University Press.
  • Hydén, M. (2008). Evidence-based social work på svenska – att sammanställa systematiska kunskapsöversikter. Socialvetenskaplig tidskrift, 1, 3–19.
  • Jacobsson, K., Lappalainen, R. E., & Meeuwisse, A. (2017). “Statlig kunskapsstyrning” – en exkluderingsprocess. In B. Andersson, F. Petersson, & A. Skårner (Eds.), Den motspänstiga akademikern (pp. 107–134). Malmö: Egalité.
  • Jacobsson, K., & Martinell Barfoed, E. (2016). Trender i socialt arbete. In A. Meeuwisse, H. Swärd, S. Sunesson, & M. Knutagård (Eds.), Socialt arbete – en grundbok (pp. 313–330). Stockholm: Natur och Kultur.
  • Jacobsson, K., & Martinell Barfoed, E. ((forthcoming)). Socialt arbete på pränt. Malmö: Gleerups.
  • Jensen, H. S., & Vembye, M. H. (2017). How the Laws of Education Lie. Manuscript submitted to Nordic Studies in Education.
  • Jergeby, U. (Ed.). (2008). Evidensbaserad praktik i socialt arbete. Göteborg: Gothia Förlag.
  • Kim, D.-M., Wampold, B. E., & Bolt, D. M. (2006). Therapist effects in psychotherapy: A random-effects modeling of the national institute of mental health treatment of depression collaborative research program data. Psychotherapy Research, 16(2), 161–172. doi:10.1080/ 10503300500264911 doi: 10.1080/10503300500264911
  • Kurunmäki, L., & Miller, P. (2006). Modernising government: The calculating self, hybridisation and perforemance measurement. Financial Accountability and Management, 22(1), 87–106. doi: 10.1111/j.0267-4424.2006.00394.x
  • Lamont, M. (2009). How professors think. Inside the curious world of academic judgment. Cambridge, MA: Harvard University Press.
  • Learmonth, M., & Harding, N. (2006). Evidence-based management: The very idea. Public Administration, 84(2), 245–266. doi: 10.1111/j.1467-9299.2006.00001.x
  • Martinell Barfoed, E., & & Jacobsson, K. (2012). Moving from ‘gut feeling’ to ‘pure facts’: Launching the ASI interview as part of in-service training for social workers. Nordic Social Work Research, 2(1), 5–20. doi: 10.1080/2156857X.2012.667245
  • Martinell Barfoed, E. (2018). From stories to standardised interaction: Changing conversational formats in social work, Nordic Social Work Research. doi: 10.1080/2156857X.2017.1417154
  • McGlynn, E. A., Asch, S. M., Adams, J., Keesey, J., Hicks, J., DeCristofaro, A., & Kerr, E. A. (2003). The quality of health care delivered to adults in the United States. New England Journal of Medicine, 348, 2635–2645. doi: 10.1056/NEJMsa022615
  • Morrell, K. (2008). The narrative of ‘evidence based’ management: A polemic. Journal of Management Studies, 45(3), 613–635. doi: 10.1111/j.1467-6486.2007.00755.x
  • Newman, J. (2017). Deconstructing the debate over evidence-based policy. Critical Policy Studies, 11(2), 211–226. doi: 10.1080/19460171.2016.1224724
  • Olsson, T. M., & Sundell, K. (2016). Research that guides practice: Outcome research in Swedish PhD theses across seven disciplines 1997-2012. Prevention Science, 17(4), 525–532. doi: 10.1007/s11121-016-0640-9
  • Ozga, J. (2008). Governing knowledge: Research steering and research quality. European Educational Research Journal, 7(3), 261–272. doi: 10.2304/eerj.2008.7.3.261
  • Pearce, W., & Raman, S. (2014). The new randomised controlled trials (RCT) movement in public policy: Challenges of epistemic governance. Policy Sciences, 47, 387–402. doi: 10.1007/s11077-014-9208-3
  • Pollitt, C., & Bouckaert, G. (2011). Public management reform. A comparative analysis new public management, governance, and the neo-weberian state (3rd ed). New York: Oxford University Press.
  • Ponnert, L., & Svensson, K. (2016). Standardisation – the end of professional discretion? European Journal of Social Work, 19(3-4), 586–599. doi: 10.1080/13691457.2015.1074551
  • Power, M. (1997). The audit society: Rituals of verification. Oxford: Oxford University Press.
  • Rose, N., & Miller, P. (2010). Political power beyond the state: Problematics of government. The British Journal of Sociology, 271–303. doi: 10.1111/j.1468-4446.2009.01247.x
  • Rose, N., O'Malley, P., & Valverde, M. (2006). Governmentality. Annual Review of Law and Social Science, 2, 83–104. doi: 10.1146/annurev.lawsocsci.2.081805.105900
  • Sackett, D. L., Rosenberg, W. M. C., Gray, J. A. M., Haynes, R. B., & Richardson, W. S. (1996). Evidence based medicine: What it is and what it isn't. British Medical Journal, 312(71). doi:10.1136/bmj.312.7023.71.
  • SALAR. (2017). Utvecklingen av socialtjänstens kunskapsstyrning. Viktiga delar återstår. Sveriges Kommuner och Landsting. Retrieved from https://skl.se/download/18.47796ff915cac6799e45a7b6/1497862206307/Utveckling_socialtjanstens_kunskapsstyrning_170619.pdf.
  • SBU. (2014). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården. En handbok. Stockholm: Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services.
  • SBU. (2015). Kunskapsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor. Rapport till Socialdepartementet. Retrieved from http://www.sbu.se/contentassets/48f98e5ec9504a78af65b85bbb4c4e0e/kunskapsbehov-och-kunskapsluckor_sbu_s2014-8929-sam-delvis.pdf.
  • SBU. (2016). Medicinsk och social vetenskap & praxis. Information från SBU. 2016: 1, s. 2-3.
  • Socialstyrelsen. (2010). Effektutvärderingar i doktorsavhandlingar. Stockholm: National Board of Health and Welfare.
  • Socialstyrelsen. (2014). Konsensuspaneler om psykosociala arbetsmetoder. Enkäter till forskare och socialarbetare. Retrieved from http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19345/2014-1-30.pdf.
  • SOU. (2008:18). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten– till nytta för brukaren. Stockholm: The Ministry of Health and Social Affairs.
  • SOU. (2012:33). Gör det enklare! Slutbetänkande av statens vård- och omsorgsutredning. Stockholm: The Ministry of Health and Social Affairs.
  • Stranding, A. (2017). Evidence-based policymaking and the politics of neoliberal reason: A response to Newman. Critical Policy Studies, 11(2), 227–234. doi: 10.1080/19460171.2017.1304226
  • Strassheim, H., & Kettunen, P. (2014). When does evidence-based policy turn into policy-based evidence? Configurations, contexts and mechanisms. Evidence & Policy, 10(2), 259–277. doi: 10.1332/174426514X13990433991320
  • Sundell, K., Soydan, H., Tengvald, K., & Anttila, S. (2010). From opinion-based to evidence-based social work: The Swedish case. Research on Social Work Practice, 20(6), 714–722. doi: 10.1177/1049731509347887
  • Svanevie, K. (2011). Evidensbaserat socialt arbete. Från idé till praktik (Doctoral dissertation). Retrieved from http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:455430/FULLTEXT01.pdf.
  • Timmermans, S., & Berg, M. (2003). The gold standard. The challenge of evidence-based medicine. Philadelphia, PA: Temple University Press.
  • Topor, A. (2010). Medikaliseringen av det psykosociala fältet. Om en kunskapssammanställning från socialstyrelsen, IMS. Socialvetenskaplig tidskrift, 1, 67–81.
  • Wampold, B. E. (2001). Contextualizing psychotherapy as a healing practice: Culture, history, and methods. Applied and Preventive Psychology, 10(2), 69–86.